Vertaa PF-selostetta

CUPRIOR filmdragerad tablett 150 mg

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

Varje filmdragerad tablett innehåller trientintetrahydroklorid, motsvarande 150 mg trientin. För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Läkemedelsform

Filmdragerad tablett

Kliniska uppgifter

Terapeutiska indikationer

Cuprior är avsett för behandling av Wilsons sjukdom hos vuxna, ungdomar och barn ≥ 5 år som är intoleranta mot D-penicillaminterapi.

Villkor

Hoito tulee aloittaa Wilsonin taudin hoitoon perehtyneen lääkärin valvonnassa.

Dosering och administreringssätt

Behandling bör endast påbörjas av specialiserad läkare med erfarenhet av Wilsons sjukdom. Dosering

Startdosen är vanligtvis den lägsta rekommenderade dosen och ökas sedan för att anpassas till patientens kliniska svar (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Vuxna

Den rekommenderade dosen är 450 – 975 mg (3 till 6 och en halv filmdragerade tabletter) per dag uppdelat på 2 till 4 doser.

Pediatrisk population

Startdosen inom pediatriken är lägre än för vuxna och beror på ålder och kan beräknas med hjälp av kroppsvikten. Dosen ska därefter anpassas utifrån barnets kliniska svar (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Barn och ungdomar (5 till 18 år)

Dosen är vanligtvis 225 – 600 mg per dag (1 och en halv till 4 filmdragerade tabletter) uppdelat på 2 till 4 doser.

Barn < 5 år

Säkerhet och effekt för trientin för barn i åldern < 5 år har inte fastställts. Beredningsformen är inte lämplig för barn < 5 år.

Den rekommenderade doserna av Cuprior uttrycks som mg av trientin (d.v.s. inte i mg av trientin tetrahydrokloridsalt).

Särskilda populationer Äldre

Ingen dosjustering krävs för äldre patienter.

Nedsatt njurfunktion

Det finns begränsad information om patienter med nedsatt njurfunktion. Ingen specifik dosjustering krävs för dessa patienter (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Administreringssätt

Cuprior är endast avsett för oral användning. De filmdragerade tabletterna ska sväljas tillsammans med vatten. Vid behov kan den skårade filmdragerade tabletten delas i två lika stora halvor för att administrera en mer precis dos eller underlätta administreringen.

Det är viktigt att Cuprior tas på tom mage, minst en timme innan måltider eller två timmar efter måltider och med minst entimmes mellanrum från andra läkemedel, föda eller mjölk (se avsnitt Interaktioner).

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Varningar och försiktighet

När en patient byter från en annan beredningsform av trientin uppmanas till försiktighet eftersom doser uttryckta i trientin möjligtvis inte motsvarar varandra (se avsnitt Dosering och administreringssätt).

Trientin är en kelatbildare som har visat sig kunna sänka nivån av serumjärn. Järntillskott kan vara nödvändiga i fall av järnbristanemi och bör administreras vid ett annat tillfälle (se avsnitt Interaktioner).

Samtidig användning av trientin med zink rekommenderas inte. Det finns endast begränsad information om samtidig användning och ingen specifik dos kan rekommenderas.

Hos patienter som tidigare behandlats med D-penicillamin har lupusliknande reaktioner rapporterats under efterföljande behandling med trientin, det är däremot inte möjligt att avgöra om det finns ett orsakssamband med trientin.

Övervakning

Patienter som får Cuprior bör hållas under regelbunden medicinsk övervakning och de bör kontrolleras för symtom och förändringar i kopparhalter för att optimera dosen (se avsnitt Dosering och administreringssätt).

Målet med underhållsbehandling är att hålla halten av fritt koppar i serum inom godtagbara gränser. Det mest tillförlitliga indexet för att övervaka terapi är bestämningen av fritt koppar i serum, vilket beräknas genom skillnaden mellan total haltkoppar och ceruloplasminbundet koppar (normala halter av fritt koppar i serum är vanligtvis 100 till 150 mikrogram/L).

Mätningen av koppar i urinen kan göras under behandling. Eftersom kelatterapi leder till ökad halt av koppar i urinen kan/kommer detta inte exakt återspegla hur mycket överskott av koppar som finns i kroppen, men kan vara ett användbart mått på att behandlingen följs.

Försämring av kliniska symtom, inklusive neurologisk försämring, kan inträffa vid början av kelatterapi på grund avöverskott av fritt koppar i serum vid första reaktionen på behandlingen. Noggrann övervakning krävs för att optimera dosen eller anpassa behandlingen vid behov.

Särskilda populationer

Överbehandling innebär en risk för kopparbrist. Övervakning av symtom på överbehandling bör utföras, särskild närkopparbehoven kan ändras, såsom under graviditet (se avsnitt Fertilitet, graviditet och amning) och hos barn där lämplig kontroll av kopparhalter krävs för att försäkra korrekt tillväxt och mental utveckling.

Patienter med nedsatt njurfunktion som tar trientin bör hållas under regelbunden medicinsk övervakning för att kontrollerasymtom och kopparhalter. Noggrann övervakning av njurfunktionen rekommenderas även hos dessa patienter (se avsnitt Dosering och administreringssätt).

Natrium

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per dos, dvs. är näst intill ”natriumfritt”.

Interaktioner

Inga interaktionsstudier har utförts.

Trientin har visat sig reducera järnhalten i serum, möjligen på grund av reducering av absorptionen, och järntillskott kandärmed komma att behövas. Eftersom järn och trientin kan förhindra absorption av varandra bör järntillskott tas först efter att minst två timmar har passerat efter administrering av trientin.

Eftersom trientin absorberas dåligt efter oralt intag och den främsta verkningsmekanism kräver dess systemska exponering(se avsnitt Farmakodynamiska egenskaper) är det viktigt att de filmdragerade tabletterna tas på tom mage minst en timme före måltider, två timmar efter måltider och minst en timme efter något annat läkemedel, föda eller mjölk (se avsnitt Dosering och administreringssätt). Detta maximerar absorptionen av trientin och minskar sannolikheten för att läkemedlet binder till metaller i mag-tarmkanalen. Inga studier om födans påverkan har emellertid utförts och födans effekt på systemisk trientinexponering är därmed okänd.

Även om det inte finns bevis för att kalcium och magnesiumantacida

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Det finns begränsad data från användning av trientin hos gravida kvinnor.

Studier på djur har visat på reproduktionstoxicitet, vilket antagligen berodde på att trientin orsakade kopparbrist. (Se avsnitt (5.3).

Cuprior bör endast användas under graviditet efter noggrann bedömning av fördelarna i förhållande till behandlingens risker för den enskilda patienten. Faktorer som behöver tas hänsyn till inkluderar risker associerade med själva sjukdomen, riskenhos de alternativa behandlingarna som finns tillgängliga och de möjliga fosterskadande effekterna av trientin (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter).

Eftersom koppar behövs för normal växt och mental utveckling, kan dosjusteringar komma att behövas för att försäkra attfostret inte lider av kopparbrist och noggrann övervakning av patienten är av största vikt (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Graviditeten bör noggrant övervakas för att hitta en eventuell abnormalitet hos fostret och för att bedöma mammanskopparhalter i serum under hela graviditeten. Dosen av trientin bör även justeras för att upprätthålla den normala kopparhalten i serum.

Barn som föds av mammor som behandlas med trientin bör övervakas för att kontrollera deras kopparhalter om det är lämpligt.

Amning

Det är okänt om trientin utsöndras i bröstmjölk. En risk för det nyfödda barnet/spädbarnet kan inte uteslutas. Ett beslut måste fattas om man ska avbryta amningen eller avbryta/avstå från behandling med Cuprior efter att man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för kvinnan.

Fertilitet

Det är inte känt om trientin har en effekt på människors fertilitet.

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Cuprior har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Den vanligaste biverkningen av trientin är illamående. Allvarlig järnbristanemi och allvarlig kolit kan inträffa under behandlingen.

Tabell över biverkningar

Följande biverkningar har rapporterats vid användning av trientin mot Wilsons sjukdom. Frekvenserna definieras enligt följande: mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100 till <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000 till <1/100); sällsynta (≥1/10 000till<1/1 000); mycket sällsynta (<1/10 000); ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

OrgansystemBiverkningar
Blodet och lymfsystemet

Mindre vanliga: Sideroblastisk anemi

Ingen känd frekvens: Järnbristanemi.

Mag-tarmkanalen

Vanligt: illamående.

Ingen känd frekvens: duodenit, kolit (inklusive allvarlig kolit).

Hud och subkutan vävnad

Mindre vanliga: hudutslag, klåda, erytem.

Ingen känd frekvens: Urtikaria.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.

Överdosering

Enstaka fall av överdos med trientin har rapporterats. I fall med upp till 20 g trientinbas rapporterades inga uppenbarabiverkningar. En stor överdos på 40 g trientinbas resulterade i självbegränsande yrsel och kräkningar utan några andra rapporterade kliniska följdtillstånd eller betydande biokemiska abnormiteter.

Det finns ingen antidot mot akut överdos av trientin.

Kronisk överdosering kan leda till kopparbrist och reversibel sideroblastisk anemi. Överbehandling och för mycketavlägsnande av koppar kan övervakas genom kopparhalterna i urin och halterna icke- ceruloplasminbundet koppar. Noggrann övervakning krävs för att optimera dosen eller anpassa behandlingen vid behov (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Farmakologiska egenskaper

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Övriga medel för matsmältning och ämnesomsättning, övriga medel för matsmältning och ämnesomsättning, ATC-kod: A16AX12.

Verkningsmekanism

Trientin är ett kopparkelaterande medel vars huvudmekanism är att ta bort absorberat koppar från kroppen genom att formaen stabil sammansättning som sedan kan föras ut i urinen. Trientin kan även kelatera koppar i tarmarna och på så vis förhindra absorption av koppar.

Farmakokinetiska egenskaper

Absorption

Absorptionen av trientin efter oralt intag är låg och varierar hos patienter med Wilsons sjukdom. Den farmakokinetiska profilen av Cuprior har utvärderats efter en enda oral dos av 450 mg, 600 mg och 750 mg trientin hos friska män och kvinnor. Plasmanivåerna av trientin steg hastigt efter administreringen med ett högsta medelvärde efter 1,25–2 timmar.Koncentrationen av trientin i plasma sjönk sedan i flera faser, först hastigt och sedan med en långsammare elimineringsfas. Den sammansatta farmakokinetiska profilen var liknande mellan män och kvinnor, även om män hade högre halter av trientin.

Distribution

Det är inte mycket känt om trientinets distribution i organ och vävnader. Metabolism

Trientin är acetylerat i två stora metaboliter, N(1)-acetyltrietylentetramin (MAT) och N(1),N(10)- diacetyltrietylentetramin (DAT). MAT kan även delta i den totala kliniska aktiviteten av Cuprior, effekten av MAT på Cupriors övergripande effektpå kopparhalter återstår emellertid att fastställas.

Eliminering

Trientin och dess metaboliter förs snabbt ut i urinen, även om låga halter av trientin fortfarande kan upptäckas i plasma efter 20 timmar. Icke absorberat trientin elimineras genom fekal avföring.

Linjäritet/icke-linjäritet

Plasmaexponeringar hos människor har visat ett linjärt samband med orala doser av trientin.

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Preklinisk data som erhållits med trientin har visat biverkningar som inte har observerats i kliniska studier men somobserverats hos djur som exponerats för nivåer nära klinisk exponering och bedöms därför ha möjlig klinisk relevans enligt följande:

Toxicitet vid upprepade doser

Hos möss som administrerats genom dricksvatten, visade trientin på ökad frekvens av interstitiala inflammationer i lungorna och periportal fettinfiltrering i levern. Hematopoietisk cellproliferation rapporterades i mjälten på hanar. Lever ochkroppsvikt minskade hos hanar samt frekvensen av renal cytoplasmatisk vakuolisering. NOAEL fastställdes till omkring 92 mg/kg/dag för hanar och 99 mg/kg/dag för honor. Hos råttor administrerades doser av trientin på upp till 600 mg/kg/dagunder 26 veckor, histopatologi påvisade en dos-relaterad incident och allvarlig kronisk interstitiell pneumonit följt av fibros i alveolära väggar. De mikroskopiska förändringarna i lungan ansågs indikativa på en ständig inflammatorisk reaktion eller ständig toxicitetseffekt på alveolära celler. Med hänsyn till att trientin har irriterande egenskaper ansågs det att observerad interstitiell pneumonit förklaras av en fytotoxisk effekt från trientinet vid ackumuleringen i bronkiolära epitelceller och alveolära pneumocyter. Dessa resultat var inte reversibla. NOAEL för råttor var 50 mg/kg/dag för honor.

NOAEL för hanar fastställdes inte.

Hundar som tog orala doser av trientin på upp till 300 mg/kg/dag visade på neurologiska och/eller muskuloskeletala kliniskasymtom (onormal gång, svaga leder, kroppsskakningar) vid toxicitetsstudier vid upprepade doser, vilket hänfördes till trientins kopparbortförande aktivitet. NOEL etablerades till 50 mg/kg/dag, vilket gav säkerhetsmarginaler på 4 hos hanar och på 17 hos honor, mot mänsklig terapeutisk exponering.

Gentoxicitet

Sammanfattningsvis har trientin visat positiva effekter i in vitro-studier om gentoxicitet, inkluderat Ames-test ochgetoxicitets-tester i celler från däggdjur. In vivo, har trientin däremot visar på negativa effekter hos möss i mikrokärntest.

Reproduktiv- och utvecklingstoxicitet

När gnagare matades under graviditeten med en diet som innehöll trientin ökade frekvensen av resorbtion och frekvensenför onormala foster visade på en dosrelaterad ökning. Dessa effekter beror troligtvis på att trientin orsakar koppar- och zinkbrister.

Lokaltolerans

Data in silico förutser att trientin har irriterande och sensibiliserande egenskaper. Positiva resultat vid tester för maximeringen av sensibiliseringspotentialen hos marsvin har rapporterats.

Farmaceutiska uppgifter

Förteckning över hjälpämnen

Tablettkärna

Mannitol

Kolloidal vattenfri kiseldioxid Glyceroldibehenat

Tablett-filmdragering

Polyvinylalkohol Talk

Titandioxid (E 171)

Glycerolmonokaprylokaprat (typ 1) Järnoxid gul (E 172) Natriumlaurylsulfat

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

Hållbarhet

30 månader.

Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Förpackningstyp och innehåll

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

CUPRIOR tabletti, kalvopäällysteinen
150 mg (J) (L:ei) 72 fol (4480,11 €)

PF-selosteen tieto

oPA/Alu/PVC//aluminium-blister, varje blister innehåller 8 filmdragerade tabletter. Förpackningsstorlek: 72 eller 96 filmdragerade tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Läkemedlets utseende:

Gul, 16 mm x 8 mm ovala filmdragerade tabletter med en skåra på varje sida. Tabletten kan delas i två lika stora doser.

Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Inga särskilda anvisningar.

Ersättning

CUPRIOR tabletti, kalvopäällysteinen
150 mg 72 fol

  • Ei korvausta.

Atc-kod

A16AX12

Datum för översyn av produktresumén

20.02.2023

Yhteystiedot

Orphalan Ltd.
3rd floor, Mirabilis Building, Triq L-Intornjatur, Central Business District
CBD 3050 Birkirkara
Malta