OVESTIN tablett 1 mg, 2 mg

Ovestin 1 mg: 1 tablett innehåller 1 mg estriol.

Ovestin 2 mg: 1 tablett innehåller 2 mg estriol.

För fullständig förteckning över hjälpämnen se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Tablett

• Hormonersättningsbehandling (HRT) av östrogenbristsymtom hos postmenopausala kvinnor som haft sin sista menstruation minst 12 månader sedan.
• Infertilitet till följd av cervikal orsak.
• Pre- och postoperativ behandling vid vaginala operationer hos postmenopausala kvinnor.

Ovestin innehåller enbart östrogen och kan användas både hos kvinnor med kvarvarande livmoder och hos kvinnor och utan livmoder.

Dosering

• Behandling av östrogenbristsymtom:
  4–8 mg dagligen under de första veckorna varefter dosen gradvis reduceras i takt med lindring av symtomen tills en underhållsdos (t.ex. 1–2 mg dagligen) uppnås. Lägsta effektiva dos ska användas. Vid långtidsbehandling av kvinnor med intakt livmoder rekommenderas uppföljning av endometriet eller alternativt samtidig behandling med gestagen under minst 12–14 dagar av varje 28-dagars cykel (se även avsnitt Varningar och försiktighet). Såvida inte kvinnan sedan tidigare har fått diagnosen endometrios, rekommenderas inte tillägg av gestagen hos kvinnor som genomgått hysterektomi.
• Infertilitet till följd av cervikal orsak: 0,25 mg–1 mg dagligen under dag 6–15 i menstruationscykeln (den första blödningsdagen är dag 1 i menstruationscykeln).
• Pre- och postoperativ behandling vid vaginala operationer hos postmenopausala kvinnor:

0,5–2 mg dagligen 2 veckor före och efter operationen.

Glömd dos ska tas så snart som möjligt, såvida inte mer än 12 timmar har gått sedan den senaste dosen. Då ska den glömda dosen hoppas över och nästa dos tas vid ordinarie tidpunkt. Glömd dos kan öka genombrotts- eller stänkblödning.

Tabletterna sväljs hela tillsammans med vatten eller annan vätska och ska helst tas vid samma tidpunkt varje dag. Det är viktigt att den totala dagsdosen intas vid ett och samma tillfälle (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Lägsta möjliga effektiva dos ska användas under kortast möjliga tid vid initial och fortsatt behandling av postmenopausala symtom (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Hos kvinnor som inte använder HRT eller hos kvinnor som byter från kontinuerlig kombinerad HRT, kan behandling med Ovestin påbörjas vilken dag som helst. Kvinnor som byter från cyklisk HRT ska starta Ovestin-behandlingen en vecka efter avslutad cykel.

• Känd, tidigare genomgången eller misstänkt bröstcancer
• Pågående eller misstänkt östrogenberoende malign tumör (t ex endometriecancer)
• Odiagnostiserad genital blödning
• Obehandlad endometriehyperplasi
• Tidigare eller pågående tromboembolism (djup ventrombos, lungemboli)
• Kända trombofila störningar (t ex protein C-, protein S- eller antitrombinbrist, se avsnitt Varningar och försiktighet)
• Aktiv eller nyligen genomgången arteriell tromboembolisk sjukdom (t ex angina, hjärtinfarkt)
• Akut eller tidigare leversjukdom så länge leverfunktionsvärdena ej normaliserats
• Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne
• Porfyri.

För behandling av postmenopausala symtom ska HRT endast påbörjas om symtomen påverkar livskvaliteten negativt. Vid all behandling ska en noggrann värdering av risk/nytta-balansen göras minst en gång om året och HRT ska endast fortsätta så länge nyttan överväger riskerna.

Kunskap kring riskerna förknippade med HRT i behandling av prematur menopaus är begränsad. På grund av låg absolut risk hos yngre kvinnor, kan dock nytta/risk-balansen för dessa kvinnor vara mer fördelaktig än för äldre kvinnor.

Medicinsk undersökning/uppföljning av behandling

• Innan HRT inleds eller återupptas ska en noggrann anamnes tas, inkluderande uppgifter om ärftliga sjukdomar. En allmän medicinsk och gynekologisk undersökning, som också inkluderar undersökning av brösten, ska göras med hänsyn tagen till patientens egen sjukdomshistoria och till kontraindikationer och varningar vid behandlingen. Under behandlingstiden rekommenderas regelbundna kontroller vars frekvens och utformning ska anpassas till den enskilda kvinnan. Kvinnan ska informeras om vilken typ av förändringar i brösten hon bör rapportera till sin läkare eller sjukskötare (se ”Bröstcancer” nedan). Kontroller, inklusive lämpliga bilddiagnostiska undersökningar, som t ex mammografi, ska utföras i enlighet med gällande rutiner för screening samt i övrigt anpassas efter den enskilda kvinnans kliniska behov.

Tillstånd som kräver skärpt uppmärksamhet

• Vid förekomst av något av nedan angivna tillstånd eller om patienten tidigare haft tillståndet och/eller om det förvärrats under graviditet eller tidigare hormonbehandling ska patienten övervakas noga. Hänsyn ska tas till att dessa tillstånd i sällsynta fall kan återkomma eller förvärras vid behandling med Ovestin:

• Leiomyom (uterin fibroid) eller endometrios
• Riskfaktorer för tromboemboliska störningar (se nedan)
• Riskfaktorer för östrogenberoende tumörer, t ex första gradens ärftlighet för bröstcancer
• Hypertoni
• Leversjukdom (t ex leveradenom)
• Diabetes mellitus med eller utan kärlkomplikation
• Gallstenssjukdom
• Migrän eller (svår) huvudvärk
• Systemisk lupus erythematosus (SLE)
• Tidigare endometriehyperplasi (se nedan)
• Epilepsi
• Astma
• Otoskleros.

Skäl till att omedelbart avbryta behandlingen

Behandlingen ska avbrytas vid uppträdande av kontraindikationer samt i följande situationer:

• Gulsot (ikterus) eller vid försämrad leverfunktion
• Signifikant ökning av blodtrycket
• Debut av migränliknande huvudvärk
• Graviditet.

Endometriehyperplasi och -karcinom

• Kliniska studier har visat att om den dagliga dosen delas tas uppdelat på flera tillfällen och långvarig användning av höga doser kan leda till stimulering av endometriet. Dessutom visade en epidemiologisk studie att vid långvarig användning kan låga orala estrioldoser öka risken för endometriehyperplasi och -karcinom. Den rapporterade riskökningen hos kvinnor som tog enbart östrogen varierade mellan fördubblad risk och en 12 gånger större risk jämfört med kvinnor som inte tar HRT. Behandlingstidens längd och östrogendos (se avsnitt Biverkningar) påverkar risken. Risken försvann efter ett år att behandlingen avslutats. Den ökade risken gällde främst mindre invasiva och högt differentierade tumörer. Följande försiktighetsåtgärder ska tas i beaktande vid behandling av kvinnor med kvarvarande livmoder:

• Hela dygnsdosen ska tas som en engångsdos.
• Genombrotts- och stänkblödning kan förekomma under de första behandlingsmånaderna. Om genombrottsblödning eller stänkblödning uppträder efter en viss tid behandling eller fortsätter efter avslutad behandling ska orsaken utredas, vilket kan innefatta endometriebiopsi för att utesluta malignitet i endometriet.
• Vid långtidsbehandling rekommenderas uppföljning av endometriet minst en gång om året. Tillägg av gestagen under minst 12 dagar per månad/28 dagars behandlingscykel, eller kontinuerlig behandling med kombinerat östrogen-gestagen av icke-hysterektomerade kvinnor minskar den ökade risken associerad med behandling med enbart östrogen.

Behandling med enbart östrogen kan leda till utveckling av premaligna eller maligna förändringar i kvarvarande endometrioshärdar. Därför bör tillägg av gestagen övervägas vid östrogenbehandling av kvinnor som har genomgått hysterektomi på grund av endometrios, om det finns kvarvarande endometrios.

Bröstcancer

HRT, framför allt kombinerat östrogen-gestagen, orsakar ökad densitet i mammografibilder, vilket kan försvåra möjligheten att radiologiskt upptäcka bröstcancer.

Den samlade kunskapen tyder på visar att det finns en ökad risk för bröstcancer hos kvinnor som använder HRT med en kombination av östrogen och gestagen eller med enbart östrogen. Riskökningen är beroende av behandlingstidens längd.

Behandling med kombination av östrogen-gestagen

Den randomiserade placebokontrollerade studien, Women’s Health Initiative study (WHI), och en metaanalys av prospektiva epidemiologiska studier påvisar konsekvent ökad risk för bröstcancer hos kvinnor som behandlas med östrogen-gestagen i kombination som HRT som blir påtaglig efter ca 3 (1–4) år (se avsnitt Biverkningar).

Behandling med enbart östrogen

WHI-studien visade ingen ökad risk för bröstcancer hos hysterektomerade kvinnor som använde enbart östrogen som HRT. Observationsstudier har mestadels rapporterat en liten ökad risk för bröstcancer som är lägre än risken som hittats för östrogen-progestagen-kombinationer (se avsnitt Biverkningar).

Resultat från en stor metaanalys visade att den ökade risken minskar med tiden efter avslutad behandling, och att den tid det tar för att återgå till baslinjevärdena beror på hur länge den tidigare HRT-behandlingen har varat. Om HRT tagits i mer än 5 år kan risken kvarstå i 10 år eller mer.

Ovarialcancer (Äggstockscancer)

Äggstockscancer är mycket mer sällsynt än bröstcancer.

Hos kvinnor som tar HRT med enbart östrogen eller kombinerat östrogen-gestagen, finns enligt epidemiologiska belägg från en stor metaanalys, en lätt förhöjd risk. Risken blir tydlig inom 5 års användning och går tillbaka med tiden efter avbruten behandling.

Enligt andra studier, såsom WHI- prövningen, kan användning av kombinerad HRT- preparat vara förknippat med en liknande, eller något lägre risk (se avsnitt Biverkningar). Det är oklart om långtidsbehandling med lågdosöstrogener (t ex Ovestin) innebär en lägre risk än andra östrogenprodukter.

Venös tromboembolisk sjukdom

HRT är förenad med en 1,3–3 gånger ökad risk för venös tromboembolism (VTE) d.v.s. djup ventrombos eller lungemboli. Förekomsten av en sådan händelse är mer trolig under det första året av HRT än senare (se avsnitt Biverkningar).

Kvinnor som har haft en trombofil sjukdom har en ökad risk för VTE och HRT kan öka denna risk. HRT är därför kontraindicerat hos dessa patienter (se avsnitt Kontraindikationer).

Allmänt kända riskfaktorer för VTE omfattar användning av östrogen, hög ålder, större kirurgiska ingrepp, långvarig immobilisering, fetma (BMI > 30 kg/m²), graviditet/tiden efter förlossning, SLE (systemisk lupus erythematosus) och cancer. Det råder ingen konsensus om betydelsen av åderbråck i samband med VTE.

Som hos alla postoperativa patienter ska förebyggande åtgärder för att förhindra VTE noggrant övervägas. Om längre tids immobilisering kan förväntas efter en planerad operation, rekommenderas uppehåll i substitutionsbehandlingen 4–6 veckor innan ingreppet. Behandlingen ska inte återupptas förrän kvinnan är fullständigt mobiliserad.

Då Ovestin används för indikationen ”Pre- och postoperativ behandling vid vaginala operationer” ska användning av trombosprofylax övervägas.

Kvinnor utan egen anamnes på VTE, men med en förstahandssläkting som har haft trombos i ung ålder, kan erbjudas screening efter noggrann rådgivning angående dess begränsningar (endast en del av trombofila defekter identifieras i en screening). Om en trombofil defekt identifieras och kan kopplas till trombosbenägenhet hos familjemedlemmar, eller om defekten är svår (t.ex. brist på antitrombin, protein S eller protein C eller en kombination av defekter) är HRT kontraindicerat.

Balansen mellan risk och nytta bör noga övervägas inför HRT till kvinnor som behandlas med antikoagulantia.

Om VTE utvecklas efter att behandlingen påbörjats ska Ovestin sättas ut. Patienten ska uppmanas att kontakta läkare vid symtom som kan tyda på VTE (t ex vid smärtsam svullnad av ett ben, plötslig bröstsmärta, dyspné).

Kranskärlssjukdom

Randomiserade kontrollerade studier har inte kunnat påvisa något skydd mot hjärtinfarkt hos kvinnor med eller utan kranskärlssjukdom som fått kombinationsbehandling med östrogen-gestagen eller med enbart östrogen HRT.

Kombinerad östrogen-gestagenbehandling

Den relativa risken för kranskärlssjukdom under användning av kombinerad östrogen-gestagen HRT är något ökad. Då baslinjen för absolut risk för kranskärlssjukdom är starkt åldersberoende, är antalet extra fall av kranskärlssjukdom på grund av användningen av östrogen-gestagen mycket låg hos friska kvinnor nära menopaus, men ökar med stigande ålder.

Behandling med enbart östrogen

I randomiserade kontrollerade studier har ingen ökad risk för kranskärlssjukdom observerats hos kvinnor vars livmoder avlägsnats och som behandlas med enbart östrogen.

Ischemisk stroke

Kombinerad behandling med östrogen-gestagen och behandling med enbart östrogen är förenad med en upp till 1,5 gånger ökad risk för stroke. Den relativa risken förändras inte med ålder eller tid sedan menopaus. Vid utgångsläget är risken för stroke dock starkt åldersberoende och därmed ökar den totala risken för stroke hos kvinnor som får HRT med åldern (se avsnitt Biverkningar).

Andra tillstånd

• Östrogener kan ge vätskeretention varför patienter med hjärtsjukdom eller nedsatt njurfunktion ska observeras noga.
• Estriol är en svag gonadotropinhämmare med inga andra betydande effekter på det endokrina systemet.
• Användning av HRT förbättrar inte kognitiv funktion. Det finns vissa bevis för en ökad risk för trolig demens hos kvinnor som börjar använda kombinerad- eller enbart östrogen HRT kontinuerligt efter 65 års ålder.
• Kvinnor med känd hypertriglyceridemi ska följas upp noga under östrogen- eller hormonersättningsbehandling, eftersom sällsynta fall av starkt förhöjda triglyceridnivåer i plasma som kan leda till pankreatit har rapporterats vid östrogenbehandling för detta tillstånd.
• Exogena östrogener kan inducera eller förvärra symtom på ärftligt och förvärvat angioödem.
• Östrogener ökar mängden tyroxinbindande globulin (TBG) vilket medför ökade nivåer av cirkulerande totalt tyroideahormon, mätt som proteinbunden jod (PBI), T4-nivåer (mätt med kolonn eller radioimmunoassay) och T3-nivåer (mätt med radioimmunoassay). T3-resinupptaget minskar, vilket speglar de ökade nivåerna av TBG. Koncentrationerna av fritt T4 och fritt T3 är oförändrade. Andra bindningsproteiner kan vara förhöjda i serum, t.ex. kortikosteroidbindande globulin (CBG) och könshormonbindande globulin (SHBG), vilket leder till ökade nivåer av cirkulerande kortikosteroider respektive könssteroider. De fria eller biologiskt aktiva hormonkoncentrationerna förändras inte. Andra plasmaproteiner kan öka (angiotensinogen/reninsubstrat, alfa-I-antitrypsin, ceruloplasmin).

ALT-ökningar
Under kliniska prövningar för behandling av hepatit C-virusinfektion (HCV-infektion) med en kombinationsregim av läkemedlen ombitasvir/paritaprevir/ritonavir med eller utan dasabuvir var ALT-ökningar på över 5 gånger det övre gränsvärdet för det normala (ULN) betydligt oftare förekommande hos kvinnliga patienter som använde läkemedel innehållande etinylestradiol, såsom kombinerade hormonella preventivmedel. Dessutom, även hos patienter som behandlades med glekaprevir/pibrentasvir, observerades förhöjt ALT hos kvinnor som använde läkemedel innehållande etinylestradiol, såsom kombinerade hormonella preventivmedel. Hos kvinnor som använder andra östrogener än etinylestradiol, såsom estradiol, var förekomsten av förhöjt ALT ungefär lika vanligt som hos de som inte fick östrogener. På grund av det begränsade antalet patienter som tar dessa andra östrogener bör emellertid försiktighet iakttas vid samadministrering med en kombinationsregim av läkemedlen ombitasvir/paritaprevir/ritonavir med eller utan dasabuvir och även en regim med glekaprevir/pibrentasvir. (Se avsnitt Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner).

Detta läkemedel innehåller laktos. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption (se avsnitt Förteckning över hjälpämnen).

I det kliniska arbetet har inga interaktioner rapporterats mellan Ovestin och andra läkemedel. Det föreligger begränsade data, men interaktioner mellan Ovestin och andra läkemedel kan förekomma. Reaktioner nedan har observerats i samband med användning av orala kombinerade preventivmedel och kan förekomma även vid användning av Ovestin.

Metabolismen av östrogener kan öka vid samtidig behandling med substanser som är kända inducerare av enzym som metaboliserar läkemedel, speciellt cytokrom P450-enzymer. Exempel på sådana substanser är antiepileptika (t.ex. fenobarbital, fenytoin, karbamazepin) och medel mot infektioner (t.ex. rifampicin, rifabutin, antiretrovirala läkemedel nevirapin och efavirenz) och traditionella växtbaserade läkemedel som innehåller johannesört (Hypericum perforatum).

Ritonavir och nelfinavir, även om de är kända starka hämmare, däremot manifesterar inducerande egenskaper vid samtidig användning med steroidhormoner.

Den kliniska betydelsen av en ökad metabolism av östrogener kan vara minskad effekt av Ovestin-tabletter och ändrad blödningsprofil i livmodern.

Effekten av HRT med östrogener på andra läkemedel
Hormonella preventivmedel som innehåller östrogener har visats minska plasmakoncentrationerna av lamotrigin signifikant vid samadministrering, eftersom glukuronidering av lamotrigin induceras. Detta kan reducera anfallskontrollen. Även om den potentiella interaktionen mellan hormonersättningsterapi och lamotrigin inte har studerats, förväntas det finnas en liknande interaktion, vilket kan leda till en reducerad anfallskontroll hos kvinnor som tar båda läkemedlen tillsammans.

Farmakodynamiska interaktioner

Under kliniska prövningar med en HCV-kombinationsregim av läkemedlen ombitasvir/paritaprevir/ritonavir med eller utan dasabuvir var ALAT-ökningar på över 5 gånger det övre gränsvärdet för det normala (ULN) betydligt oftare förekommande hos kvinnliga patienter som använde läkemedel innehållande etinylestradiol, såsom kombinerade hormonella preventivmedel. Hos kvinnor som använder andra östrogener än etinylestradiol, såsom estradiol, var förekomsten av förhöjt ALAT ungefär lika vanligt som hos de som inte fick östrogener. På grund av det begränsade antalet patienter som tar dessa andra östrogener bör emellertid försiktighet iakttas vid samadministrering med en kombinationsregim av läkemedlen ombitasvir/paritaprevir/ritonavir med eller utan dasabuvir och även en regim med glekaprevir/pibrentasvir. (Se avsnitt Varningar och försiktighet).

Många kombinationer av HIV-proteashämmare och icke-nukleosida hämmare av omvänt transkriptas, inklusive kombinationer med HCV-hämmare, kan öka eller minska plasmakoncentrationen av östrogen eller gestagen. Nettoeffekten av dessa förändringar kan i vissa fall vara av klinisk relevans. Därför ska produktresumén för samtidigt administrerade HIV/HCV-läkemedel konsulteras för att identifiera potentiella interaktioner och eventuella tillhörande rekommendationer.

Estriol kan eventuellt öka farmakologiska effekter av kortikosteroider, succinylkolin, teofylliner och troleandomycin.

Fertilitet

Ovestin-tabletter kan användas för behandling av cervixrelaterad infertilitet. Behandling med estriol förväntas inte ha några effekter efter förlossning eftersom behandlingen avslutas före eventuell implantation.

Graviditet

Ovestin-tabletter får inte användas under graviditet. Om graviditet inträffar under behandling med Ovestin, ska behandlingen omedelbart sättas ut. Resultaten från epidemiologiska studier som genomförts hittills och som är relevanta gällande oavsiktlig fetal exponering, tyder inte på teratogena eller fetotoxiska effekter.

Amning

Ovestin-tabletter får inte användas under amning. Estriol utsöndras i bröstmjölk och kan minska utsöndringen av mjölk.

Tillgängliga data tyder inte på det att Ovestin skulle ha någon effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Från litteraturen samt från säkerhetsrapporter har följande biverkningar rapporterats med Ovestin:

Dessa biverkningar är vanligtvis övergående, men de kan också vara tecken på för stor dosering.

Andra biverkningar har rapporterats vid östrogen-gestagenbehandling.

• gallblåsesjukdom
• hud- och subkutana sjukdomar: kloasma, erythema multiforme, erythema nodosum, vaskulär purpura
• eventuell demens efter 65 års ålder (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Risk för bröstcancer

En upp till 2 gånger ökad risk att få bröstcancer diagnostiserad har rapporterats hos kvinnor som använder kombinerad östrogen-gestagenbehandling i mer än 5 år.

Den ökade risken för kvinnor som använder enbart östrogen är lägre än för kvinnor som använder en kombination av östrogen och gestagen.

Graden av risk beror på behandlingstiden (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Beräkning av absolut risk baserad på resultat från den största randomiserade placebokontrollerade studien (WHI-studien) och den största metaanalysen av prospektiva epidemiologiska studier presenteras nedan.

Den största metaanalysen av prospektiva epidemiologiska studier

Beräknad ökad risk för bröstcancer efter 5 års användning hos kvinnor med BMI 27 (kg/m²)

*Tagen från incidenstal i utgångsläget i England 2015 hos kvinnor med BMI 27 (kg/m²)

Beräknad ökad risk för bröstcancer efter 10 års användning hos kvinnor med BMI 27 (kg/m²)

*Tagen från incidenstal i utgångsläget i England 2015 hos kvinnor med BMI 27 (kg/m²)

Obs! Eftersom bakgrundsincidensen för bröstcancer varierar mellan olika EU-länder, förändras även antalet extra fall av bröstcancer proportionellt.

The US Women´s Health Initiative (WHI) studierna - Adderad risk för bröstcancer efter 5 års användning

‡ När analysen begränsades till kvinnor som före studien inte hade använt HRT fanns ingen uppenbar ökad risk under de första 5 behandlingsåren: Efter 5 år var risken högre än hos icke-användare.

*WHI-studien hos kvinnor utan livmoder, visade inte på någon ökad risk för bröstcancer.

Risk för endometriecancer

Postmenopausala kvinnor med kvarvarande livmoder

Risken för endometriecancer är cirka 5 fall per 1 000 kvinnor med kvarvarande livmoder som inte använder HRT.

För kvinnor med kvarvarande livmoder rekommenderas inte användning av enbart östrogen HRT eftersom det ökar risken för endometriecancer (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Beroende på behandlingstidens längd och dosen östrogen, varierar riskökningen för endometriecancer i epidemiologiska studier mellan 5 och 55 extra fall per 1 000 kvinnor i åldern mellan 50 och 65 år.

Tillägg av ett gestagen till östrogen-behandlingen i åtminstone 12 dagar per cykel kan förebygga denna ökade risk. I studien ’Million Women Study’ (MWS) visade fem års kombinerad HRT (sekventiell eller kontinuerlig) ingen ökad risk för endometriecancer (Relativ Risk på 1,0 (0,8–1,2)).

Ovarialcancer (äggstockscancer)

Användning av HRT med enbart östrogen eller kombinerat östrogen-gestagen har förknippats med en lätt förhöjd risk för att få diagnosen ovarialcancer (se avsnitt Varningar och försiktighet).

En metaanalys av 52 epidemiologiska studier visade på en ökad risk för ovarialcancer hos kvinnor som får HRT jämfört med kvinnor som aldrig fått HRT (RR 1,43; 95 % KI 1,31–1,56). För kvinnor i åldern 50 till 54 år som får HRT i 5 år ger detta cirka 1 extra fall per 2 000 användare. Av 50–54-åriga kvinnor som inte får HRT diagnostiseras cirka 2 kvinnor av 2 000 med ovarialcancer under en 5-årsperiod.

Risk för venös tromboembolism Systemisk HRT är förenad med en 1,3–3 gånger ökad relativ risk för venös tromboembolism (VTE), d.v.s. djup ventrombos eller lungemboli. Förekomsten av en sådan händelse är mer trolig under det första året av användning med HRT (se avsnitt Varningar och försiktighet). Resultat från WHI-studierna presenteras nedan:

WHI-studier - Adderad risk för VTE över 5 års användning

* Studie på kvinnor utan livmoder

Risk för kranskärlssjukdom Risken för kranskärlssjukdom ökar något hos användare av kombinerat östrogen-gestagen HRT över 60 års ålder (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Risk för ischemisk stroke

Användningen av enbart östrogen och kombinerad östrogen-gestagen är förknippad med upp till 1,5 gånger ökad relativ risk för ischemisk stroke. Risken för hemorragisk stroke ökar inte under användning av HRT.

Den relativa risken är inte beroende av ålder eller av behandlingstidens längd, men då baslinjerisken är starkt åldersberoende, kommer den totala risken för stroke hos kvinnor som använder HRT att öka med stigande ålder (se avsnitt Varningar och försiktighet).

WHI-studierna kombinerade - Adderad risk för stroke* över 5 års användning

*Ingen skillnad gjordes mellan ischemisk och hemorragisk stroke.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

webbplats: www.fimea.fi
Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea
Biverkningsregistret
PB 55
00034 FIMEA

Estriol har mycket låg akut toxicitet hos djur. Därför förväntas inte några toxiska symtom uppträda ens om flera tabletter tas samtidigt. Vid akut överdos kan illamående, kräkningar och vaginalblödning hos kvinnor inträffa. Inget specifikt motgift är känt. Vid behov kan symtomatisk behandling ges.

Farmakoterapeutisk grupp: Naturliga och halvsyntetiska östrogener

ATC-kod: G03CA04

Ovestin innehåller det naturliga kvinnliga hormonet estriol. Estriol är korttidsverkande då den endast har en kort receptorbindningstid i endometriecellkärnan. Det ersätter minskad östrogenproduktion hos postmenopausala kvinnor och lindrar menopausala symtom. Estriol är särskilt effektivt vid behandling av urogenitala symtom. Vid atrofi i det nedre urogenitalområdet inducerar estriol normalisering av det urogenitala epitelet och hjälper att återställa den normala mikrofloran och vaginas fysiologiska pH. Som ett resultat ökar de urogenitala epitelcellernas resistens mot infektioner och inflammationer, vaginala besvär minskar, så som dyspareuni, torrhet, klåda, infektion i vagina och urinvägarna, miktionsproblem och mild urininkontinens.

Efter oral administrering av estriol sker en snabb och nästan fullständig absorption från magtarmkanalen. Maximal plasmakoncentration av okonjugerat estriol uppnås inom 1 timme. Efter oral administrering av 8 mg estriol är C_max cirka 200 ng/ml, C_min är cirka 20 ng/ml och C_average cirka 40 ng/ml.

Nästan allt (90 %) estriol är bundet till albumin i serum. Till skillnad från andra former av östrogen sker knappast någon bindning till SHBG. Metabolismen av estriol består i princip av konjugering och dekonjugering under enterohepatisk cirkulation. Den metaboliska slutprodukten estriol utsöndras huvudsakligen i konjugerat form via urinen. Endast en liten del (±2%) utsöndras via faeces, huvudsakligen som icke-konjugerat estriol.

Estriol är en väl känd substans. Det finns inga prekliniska data av relevans för säkerhetsbedömningen utöver vad som redan beaktats i produktresumén.

Ovestin 1 mg tabletter:
amylopektin
magnesiumstearat
potatisstärkelse
laktosmonohydrat.

Ovestin 2 mg tabletter:
potatisstärkelse
povidon
kiseldioxid, kolloidal, vattenfri
magnesiumstearat
laktosmonohydrat.

Ej relevant.

5 år.

Förvaras i rumstemperatur (+15 °C – +25 °C). Förvaras i originalförpackningen. Ljuskänsligt. Fuktkänsligt.

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

OVESTIN tabletti
1 mg (L:kyllä) 90 fol (14,18 €)
2 mg (L:kyllä) 90 fol (24,38 €)

PF-selosteen tieto

Tabletterna är förpackade i blister av PVC-plast. Blistren är förslutna med aluminiumfolie och har en ytbeläggning på den sida som är i beröring med tabletter. Ett blister innehåller 30 tabletter. Blistren är förpackade i ytterkartong.

Ovestin 1 mg: 90 tabletter.

Ovestin 2 mg: 30 tabletter, 90 tabletter.

Läkemedlets utseende:

Vita, runda, flata tabletter med skåra och fasade kanter. Tabletterna är märkta med en kod på ena sidan (1 mg tablett: DG ovan skåran och 7 nedan skåran. 2 mg tablett: DG ovan skåran och 8 nedan skåran).

Inga särskilda anvisningar.

OVESTIN tabletti
1 mg 90 fol
2 mg 90 fol

• Ei korvausta.

G03CA04

01.02.2024