STILNOCT filmdragerad tablett 10 mg

En tablett innehåller 10 mg zolpidemtartrat.

Hjälpämne med känd effekt: laktosmonohydrat 90,4 mg/tablett

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Filmdragerad tablett

Zolpidem är indicerat för kortvarig behandling av sömnlöshet hos vuxna i situationer där sömnlöshet är funktionsnedsättande eller orsakar stark ångest för patienten.

Dosering
Stilnoct verkar snabbt och ska därför tas omedelbart före sänggåendet.
Läkemedlet ska tas som en engångsdos och får inte tas ytterligare en gång under samma natt.

Rekommenderad daglig dos för vuxna är 10 mg, som ska tas omedelbart före sänggåendet. Den lägsta effektiva dagliga dosen av zolpidem ska användas och får inte överstiga 10 mg.

Behandlingen ska vara så kort som möjligt och bör inte överskrida fyra veckor inklusive den gradvisa utsättningen av läkemedlet. Förlängning utöver den maximala behandlingstiden får inte ske utan en ny bedömning av patientens tillstånd, eftersom risken för missbruk och beroende ökar med behandlingens längd (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Särskilda patientgrupper
Pediatrisk population
Säkerheten och effekten hos barn och ungdomar under 18 år har inte fastställts. Tillgängliga data presenteras i avsnitt Farmakodynamiska egenskaper.

Äldre
Eftersom äldre och patienter med nedsatt allmäntillstånd kan vara känsliga för effekten av zolpidem rekommenderas en dos på 5 mg.

Nedsatt leverfunktion
Eftersom clearance och metabolism av zolpidem är minskad hos patienter med nedsatt leverfunktion (se avsnitt Farmakokinetiska egenskaper) ska startdosen vara 5 mg, och särskild försiktighet ska iakttas hos äldre patienter. Hos vuxna (under 65 år) kan dosen ökas till 10 mg enbart då det kliniska svaret är otillräckligt och läkemedlet tolereras väl.

Zolpidem är kontraindicerat hos patienter med grav leverinsufficiens (se avsnitt Kontraindikationer).

Nedsatt njurfunktion
Ingen dosjustering krävs vid njurinsufficiens.

Administreringssätt
Endast för oral användning.

Stilnoct är kontraindicerat för patienter:

• med överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen
• med obstruktiv sömnapné
• med grav leverinsufficiens
• med myasthenia gravis
• med akut och/eller svår andningsinsufficiens
• som tidigare har drabbats av komplexa sömnbeteenden efter att ha tagit zolpidem (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Zolpidem ska inte ges till barn och ungdomar under 18 år (se avsnitt Dosering och administreringssätt och Farmakodynamiska egenskaper).

Varningar

Andningsinsufficiens:
Eftersom hypnotika kan hämma andningsfunktionen ska försiktighet iakttas om zolpidem används hos patienter med nedsatt andningsfunktion (se avsnitt Biverkningar).

Risker vid samtidig användning av opioider:
Samtidig användning av Stilnoct och opioider kan leda till sedering, andningsdepression, koma och död.

På grund av dessa risker förbehålls samtidig förskrivning av sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner eller liknande läkemedel såsom Stilnoct med opioider till patienter för vilka andra behandlingsalternativ inte är möjliga.

Om det beslutas att förskriva Stilnoct samtidigt med opioider ska lägsta effektiva dos användas och behandlingstiden ska vara så kort som möjligt (se doseringsrekommendationerna i avsnitt Dosering och administreringssätt).

Patienterna ska följas noga med avseende på tecken och symtom på andningsdepression och sedering. I detta avseende är det starkt rekommenderat att informera patienterna och deras omgivning om att vara uppmärksamma på dessa symtom (se avsnitt Interaktioner).

Försiktighetsåtgärder
Orsaken till sömnlösheten bör om möjligt fastställas och underliggande faktorer bör behandlas innan hypnotika förskrivs. Om sömnlösheten kvarstår efter 7–14 dagars behandling, kan det bero på en primär psykisk eller fysisk störning och patienten bör noggrant utvärderas med jämna mellanrum.

Psykossjukdom:
Hypnotika liksom zolpidem rekommenderas inte som primär behandling av psykossjukdomar.

Amnesi
Sedativa/hypnotiska medel kan utlösa anterograd amnesi. Detta tillstånd inträffar vanligen flera timmar efter intag av läkemedlet. För att minska risken måste patienterna se till att de har möjlighet att få sova utan avbrott i 8 timmar (se avsnitt Biverkningar).

Självmordstankar/självmordsförsök/självmord och depression
Vissa epidemiologiska studier tyder på en ökad incidens av självmordstankar, självmordsförsök och självmord hos patienter som behandlas med bensodiazepiner eller andra hypnotika, såsom zolpidem. Detta har observerats både hos patienter med depression och patienter utan depression. Ett orsakssamband har dock inte fastställts.

Zolpidem ska ges med försiktighet till patienter med symtom på depression. Självmordstendenser kan förekomma. På grund av risk för en avsiktlig överdos hos dessa patienter, bör en så liten mängd Stilnoct som möjligt förskrivas åt gången. En dold depression kan bli manifest vid behandling med zolpidem. Eftersom sömnlöshet kan vara ett symtom på depression ska patienten utvärderas på nytt om sömnlösheten kvarstår.

Psykomotorisk nedsättning dagen efter:
Liksom andra sedativa/hypnotiska läkemedelssubstanser, har zolpidem CNS-depressiva effekter. Risken för psykomotorisk nedsättning dagen efter, inklusive försämrad körförmåga, är ökad om:

• zolpidem tas när det återstår mindre än 8 timmar före utförandet av aktiviteter som kräver mental vakenhet (se avsnitt Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner)
• en högre dos än den rekommenderade tas
• zolpidem tas samtidigt med andra CNS-depressiva medel eller med andra läkemedel som ökar zolpidemnivåerna i blodet, eller tillsammans med alkohol eller droger (se avsnitt Interaktioner).

Allmän information on hypnotika
Den behandlande läkaren ska beakta följande allmänna information om effekterna av hypnotika.

Andra psykiska och ”paradoxala” reaktioner:
Andra psykiatriska och paradoxala reaktioner som rastlöshet, agitation, irritabilitet, aggressivitet, vanföreställningar, ilska, mardrömmar, hallucinationer, förvärrad sömnlöshet, onormalt beteende, delirium och andra beteendestörningar kan förekomma vid behandling med sedativa/hypnotiska medel liksom zolpidem.

Om detta inträffar ska behandlingen avbrytas. Dessa reaktioner förekommer mer sannolikt hos äldre.

Somnambulism och associerade beteenden
Komplexa sömnbeteenden, inklusive sömngång och andra associerade beteenden som att köra bil, laga och äta mat, ringa telefonsamtal eller ha sex utan att komma ihåg det efteråt, har rapporterats hos patienter som hade tagit zolpidem och inte var helt vakna. Dessa händelser kan inträffa efter det första intaget av zolpidem eller efter intag av zolpidem någon gång under behandlingen. Avbryt behandlingen omedelbart om en patient upplever ett komplext sömnbeteende, på grund av risken för patienten och andra personer (se avsnitt Kontraindikationer och Biverkningar).

Användning av alkohol och andra CNS-depressiva medel tillsammans med zolpidem verkar öka risken för sådant beteende, liksom användningen av zolpidemdoser som överskrider den rekommenderade maximala dosen.

Tolerans
En minskning av den hypnotiska effekten av sedativa/hypnotiska medel såsom zolpidem kan uppträda efter upprepad användning under några veckor.

Beroende
Användning av zolpidem kan leda till utveckling av missbruk och/eller fysiskt och psykiskt beroende. Risken för beroende ökar med dos och behandlingstid. Risken för missbruk och beroende är också större hos patienter med psykiatriska störningar i anamnesen eller alkohol-, drog- eller läkemedelsmissbruk. Stilnoct ska användas med mycket stor försiktighet av patienter med aktuellt eller tidigare alkohol-, drog- eller läkemedelsmissbruk.

När ett fysiskt beroende har utvecklats kan ett abrupt utsättande av läkemedlet leda till abstinenssymtom. Dessa kan vara huvudvärk, muskelvärk, extrem ångest och spänning, rastlöshet, förvirring och irritabilitet. I svåra fall kan följande symtom uppträda: overklighetskänsla, depersonalisation, hyperakusi, domningar och stickningar i extremiteterna, överkänslighet mot ljus, ljud och fysisk kontakt, hallucinationer, delirium eller epileptiska anfall.

Rebound-sömnlöshet
Ett övergående syndrom, där de symtom som behandlas med hypnotiska medel återkommer i förstärkt form, kan inträffa vid utsättning av läkemedel.

En sådan här rebound-sömnlöshet kan åtföljas av andra reaktioner såsom humörförändringar, ångest och rastlöshet. Det är viktigt att patienten är medveten om att rebound-sömnlöshet kan uppstå. På så sätt minimeras oron över dessa symtom, om de skulle inträffa vid avslutande av behandlingen.

Abstinenssymtom kan uppträda mellan doseringarna för korttidsverkande sedativa/hypnotiska medel. Risken för rebound-sömnlöshet är större efter abrupt utsättning av behandlingen. Därför rekommenderas en gradvis minskning av dosen.

Svåra skador:
På grund av sina farmakologiska egenskaper kan zolpidem orsaka dåsighet och sänkt medvetandegrad, vilket kan leda till fall och därmed svåra skador (se avsnitt Biverkningar).

Patienter med långt QT-syndrom:
Som en försiktighetsåtgärd ska nytta-riskförhållandet vid behandling med zolpidem hos patienter med känt medfött långt QT-syndrom utvärderas noga.

Stilnoct innehåller laktos:
Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Stilnoct innehåller natrium
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.

Alkohol
Samtidigt intag av alkohol bör undvikas, då denna kombination kan förstärka läkemedlets sedativa effekt. Detta påverkar förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

CNS-depressiva medel
En ökning av den centraldepressiva effekten kan inträffa vid samtidig användning av antipsykotika, hypnotika, anxiolytika/sedativa läkemedel, antidepressiva medel, narkotiska analgetika, antiepileptiska läkemedel, anestetika och sedativa antihistaminer.

Samtidig användning av zolpidem med dessa läkemedel kan därför öka dåsighet och psykomotorisk nedsättning dagen efter, inklusive försämra körförmågan (se avsnitt Varningar och försiktighet och avsnitt Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner).

Dessutom har enstaka fall av synhallucinationer rapporterats hos patienter som tar zolpidem tillsammans med antidepressiva medel såsom bupropion, desipramin, fluoxetin, sertralin och venlafaxin.

Samtidig administrering av fluvoxamin kan ge förhöjda nivåer av zolpidem i blodet, därför rekommenderas inte samtidig användning.

Samtidig användning av zolpidem och narkotiska analgetika kan även förstärka den euforiska effekten, vilket kan leda till ett ökat psykologiskt beroende.

Opioider
Samtidig användning av sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande läkemedel, såsom Stilnoct, med opioider ökar risken för sedering, andningsdepression, koma och död på grund av den additiva CNS-depressiva effekten. Doseringen och durationen av samtidig användning ska begränsas (se avsnitt Varningar och försiktighet).

CYP450-hämmare och -inducerare
Substanser som hämmar cytokrom P-450 kan öka aktiviteten hos vissa hypnotika, såsom zolpidem. Zolpidem metaboliseras via flera hepatiska cytokrom P-450-enzymer, framförallt via CYP3A4 med medverkan av CYP1A2.

Den farmakodynamiska effekten av zolpidem minskar när zolpidem administreras samtidigt med en CYP3A4-inducerare såsom rifampicin eller johannesört.

Johannesört har visats ha en farmakokinetisk interaktion med zolpidem. Genomsnittlig C_max och AUC har visats minska (33,7 % respektive 30 %) när zolpidem gavs tillsammans med johannesört jämfört med enbart zolpidem. Samtidig administrering med johannesört kan sänka zolpidemnivåerna i blodet och rekommenderas därför inte.

När zolpidem administrerades tillsammans med itrakonazol (en CYP3A4-hämmare) ändrades dess farmakokinetik och farmakodynamik inte signifikant. Den kliniska relevansen av dessa resultat är okänd.

Vid samtidig administrering av zolpidem och ketokonazol (200 mg två gånger dagligen), som är en potent CYP3A4-hämmare, ökade halveringstiden för eliminering av zolpidem samt totala AUC, medan skenbar oral clearance minskade jämfört med administrering av zolpidem tillsammans med placebo.

Den totala AUC för zolpidem ökade måttligt vid administrering tillsammans med ketokonazol, den ökade med en faktor på 1,83 jämfört med administering av zolpidem ensamt. Det är inte nödvändigt att rutinmässigt justera dosen av zolpidem, men patienten bör informeras om att användning av zolpidem tillsammans med ketokonazol kan öka den sedativa effekten.

Samtidig administrering av ciprofloxacin kan ge förhöjda nivåer av zolpidem i blodet, därför rekommenderas inte samtidig användning.

Kombination av Stilnoct och muskelavslappnande läkemedel kan öka den muskelavslappnande effekten.

Graviditet
Zolpidem rekommenderas inte under graviditet.

Djurstudier tyder inte på direkta eller indirekta skadliga reproduktionstoxikologiska effekter.

Zolpidem passerar placentan.

En stor mängd data gällande gravida kvinnor (mer än 1 000 graviditetsutfall) som samlats in från kohortstudier har inte påvisat evidens för förekomsten av missbildningar efter exponering för bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser under graviditetens första trimester. I vissa epidemiologiska fall-kontrollstudier, har dock en ökad incidens av läpp- och gomspalt associerats med användning av bensodiazepiner under graviditeten.
Fall av minskade fosterrörelser och variation i fostrets hjärtfrekvens har beskrivits efter administrering av bensodiazepiner under den andra och/eller tredje trimestern.

Administrering av zolpidem under den senare delen av graviditeten eller under förlossningen har associerats med effekter på det nyfödda barnet såsom hypotermi, hypotoni (”floppy infant”-syndrom), matningssvårigheter och andningsdepression på grund av substansens farmakologiska effekt. Även fall av svår neonatal andningsdepression har rapporterats.

Dessutom kan spädbarn, vars mödrar intagit sedativa/hypnotiska läkemedel under den senare delen av graviditeten, utveckla ett fysiskt beroende och kan riskera att utveckla abstinensbesvär under den postnatala perioden. Lämplig övervakning av det nyfödda barnet under postnatalperioden rekommenderas.
Om Stilnoct förskrivs till en kvinna i fertil ålder bör hon uppmanas att kontakta läkare angående utsättning, om hon planerar att bli gravid eller misstänker graviditet.

Amning
Zolpidem passerar över i bröstmjölk i små mängder. Zolpidem bör därför inte användas under amning.

Stilnoct har påtaglig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Fordonsförare och maskinoperatörer måste varnas för att det, liksom i fall med andra hypnotika, kan finnas risk för dåsighet, förlängd reaktionstid, yrsel, sömnighet, dimsyn/dubbelseende och minskad uppmärksamhet samt sämre körförmåga morgonen efter behandlingen (se avsnitt Biverkningar). För att minimera denna risk, rekommenderas en viloperiod på minst 8 timmar mellan intag av zolpidem och bilkörning, maskinanvändning och arbete på hög höjd.

För enbart zolpidem i terapeutiska doser har försämrad körförmåga och beteenden såsom “sömnkörning” konstaterats.

Dessutom ökar risken för sådana beteenden vid samtidigt intag av zolpidem och alkohol och andra CNS-depressiva medel (se avsnitt Varningar och försiktighet och Interaktioner). Patienterna ska varnas för att använda alkohol och andra psykoaktiva substanser vid intag av zolpidem.

Det finns belägg för ett dossamband för biverkningar associerade med zolpidemanvändning, särskilt vissa CNS-reaktioner. Teoretiskt bör de vara färre om zolpidem tas omedelbart före sänggåendet, såsom rekommenderas. De förekommer mest frekvent hos äldre patienter.

Följande CIOMS frekvenskategorier har använts, när tillämpligt: mycket vanliga: ≥ 1/10, vanliga: ≥ 1/100, < 1/10, mindre vanliga: ≥ 1/1 000, < 1/100, sällsynta: ≥ 1/10 000, < 1/1 000, mycket sällsynta: < 1/10 000, ingen känd frekvens: kan inte beräknas från tillgängliga data.

Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

webbplats: www.fimea.fi
Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea
Biverkningsregistret
PB 55
00034 FIMEA

Symtom:
I fall av överdosering med zolpidem ensamt eller i kombination med andra CNS-depressiva medel (inklusive alkohol) har medvetandesänkning från sömnighet till medvetslöshet och även svårare symtom, även dödsfall, rapporterats.

Behandling:
Vid överdosering ska allmänna symtomatiska åtgärder och åtgärder som stödjer vitala funktioner vidtas. Aktivt kol ska ges för att reducera absorptionen av zolpidem. Sederande medel ska inte användas, även om patienten är agiterad. Administrering av flumazenil kan övervägas vid svåra överdoseringssymtom. Flumazenil kan emellertid bidra till uppkomsten av neurologiska symtom (kramper).

Zolpidem är inte dialyserbart.

Farmakoterapeutisk grupp: Bensodiazepinbesläktade medel, ATC-kod: N05CF02

Zolpidem är ett imidazopyridin som selektivt binder till omega1-receptorer, som utgör alfaenheten av GABA-A-receptor-komplexet.

Bensodiazepiner binder icke-selektivt till alla tre omegareceptorer, men zolpidem binder företrädesvis till omega1-receptorn. Modulering av kloridjonkanalen via denna receptor orsakar de specifika sedativa effekterna av zolpidem. Zolpidems selektiva bindning till omega1-receptorerna kan förklara varför muskelavslappnande eller antikonvulsiva effekter inte praktiskt taget har setts hos djur vid hypnotiska zolpidemdoser. Dessa effekter ses vanligen hos bensodiazepiner som inte binder selektivt till omega1-receptorer. Zolpidems selektiva bindning till omega1-receptorer kan också förklara bibehållandet av djupsömn (stadium 3 och 4 - slow-wave-sömn) hos människor.

Experimentella studier har visat att zolpidem har sedativa effekter vid lägre doser än vid de doser som behövs för antikonvulsiva, muskelavslappnande och anxiolytiska effekter. Dessa effekter kan hävas med flumazenil som är en bensodiazepinantagonist.

Randomiserade prövningar visade endast övertygande evidens för effekt för 10 mg zolpidem.

I en randomiserad, dubbelblind prövning på 462 friska försökspersoner (ej äldre) med övergående sömnlöshet minskade zolpidem 10 mg den genomsnittliga tiden till insomnandet med 10 minuter jämfört med placebo, medan denna tid för zolpidem 5 mg var 3 minuter.

I en randomiserad, dubbelblind prövning på 114 patienter (ej äldre) med kronisk sömnlöshet minskade zolpidem 10 mg den genomsnittliga tiden till insomnandet med 30 minuter jämfört med placebo, medan denna tid för zolpidem 5 mg var 15 minuter. Hos vissa patienter kunde en lägre dos på 5 mg vara effektiv.

Pediatrisk population:
Säkerhet och effekt av zolpidem hos barn under 18 år har inte fastställts. En randomiserad placebokontrollerad studie på 201 barn, i åldrarna 6–17 år med sömnstörningar i samband med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), misslyckades med att visa effekt av zolpidem 0,25 mg/kg/dag (max 10 mg/dag) jämfört med placebo. Psykiska störningaroch störningar i nervsystemet utgjorde de mest frekventa behandlingsrelaterade biverkningarna som observerades med zolpidem jämfört med placebo och inkluderade yrsel (23,5 % mot 1,5 %), huvudvärk (12,5 % mot 9,2 %) och hallucinationer (7,4 % mot 0 %) (se avsnitt Dosering och administreringssätt och Kontraindikationer).

Absorption
Zolpidem absorberas snabbt och dess hypnotiska effekt börjar snabbt. Maximal plasmakoncentration uppnås inom 0,5 till 3 timmar. Efter en oral dos är biotillgängligheten ca 70 %, då maximal plasmakoncentration uppnås inom 0,5–3 timmar efter administrering.

Distribution
Den farmakokinetiska profilen för zolpidem är linjär vid terapeutiska doser och förändras inte vid upprepad användning.

Eliminationshalveringstiden i plasma är ca 2,4 timmar (0,7–3,5 timmar). Plasmaproteinbindningen är ca 92 %. Distributionsvolymen hos vuxna är 0,54 ± 0,02 l/kg. Hos mycket äldre personer minskar distributionsvolymen till 0,34 ± 0,05 l/kg.

Eliminering
Zolpidem elimineras i form av inaktiva metaboliter (levermetabolism), främst i urinen (56 %) och feces (37 %). Det har ingen inducerande effekt på leverenzymerna.

Clearance är minskad hos äldre patienter. Den maximala koncentrationen ökas med ca 50 % utan en signifikant ökning av halveringstiden (ungefär 3 timmar).

Eftersom plasmakoncentrationen av zolpidem är högre än normalt hos äldre och patienter med leverinsufficiens kan doseringen för dessa patientgrupper behöva justeras (se avsnitt Dosering och administreringssätt och Kontraindikationer).

Hos patienter med njurinsufficiens, såväl med som utan dialys, ses en måttlig reducering av clearance och en ökning av elimineringshalveringstiden (ca 10 timmar). De andra farmakokinetiska parametrarna förändras inte.

Prekliniska uppgifter som är relevanta för klinisk säkerhet har beskrivits i andra avsnitt i produktresumén.

Tablettkärna: laktosmonohydrat, mikrokristallin cellulosa, hypromellos, natriumstärkelseglykolat (typ A), magnesiumstearat.

Filmdragering: hypromellos, titandioxid (E171), makrogol 400.

Ej relevant.

3 år.

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

STILNOCT tabletti, kalvopäällysteinen
10 mg (L:kyllä) 14 fol (2,09 €), 28 fol (4,20 €)

PF-selosteen tieto

7, 14, 20, 28, 100 och 150 tabletter. PVC/aluminiumblister.
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Läkemedlets utseende:

Stilnoct 10 mg tabletter är ovala, vita eller nästan vita filmdragerade tabletter med brytskåra och märkta ”SN10” på ena sidan.

Inga särskilda anvisningar.

STILNOCT tabletti, kalvopäällysteinen
10 mg 14 fol, 28 fol

• Peruskorvaus (40 %).

N05CF02

21.12.2021