IMOVANE filmdragerad tablett 7,5 mg

1 tablett innehåller 5 mg eller 7,5 mg zopiklon.

Hjälpämnen med känd effekt:

5 mg tablett:
1 tablett innehåller 21 mg laktosmonohydrat

7,5 mg tablett:
1 tablett innehåller 32 mg laktosmonohydrat
1 tablett innehåller 60 mg vetestärkelse.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Filmdragerad tablett.

Imovane är avsett för kortvarig behandling av sömnlöshet hos vuxna.

Lägsta effektiva dos ska användas. Dosen ska tas på en gång, och läkemedlet får inte tas på nytt under samma natt.

Vanligtvis 5–7,5 mg före sänggående. Den vanliga dosen för vuxna är 7,5 mg.
För personer som lider av tillfällig sömnlöshet och särskilt för äldre eller försvagade patienter är 3,75–5 mg ofta en tillräcklig dos.

Behandlingstiden ska vara så kort som möjligt och får inte överskrida fyra veckor som inkluderar även den gradvisa nedtrappningen av läkemedlet. I vissa fall kan det vara nödvändigt att förlänga behandlingstiden. Då får den maximala behandlingstiden inte förlängas utan en omvärdering av patientens tillstånd, eftersom risken för missbruk och beroende ökar vid förlängd behandling (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Nedsatt njur- och leverfunktion, kronisk andningssvikt
Rekommenderad initial dos 3,75 mg (se avsnitt Farmakokinetiska egenskaper).

Pediatrisk population
Imovane ska inte användas för barn och ungdomar under 18 år, eftersom dess effekt och säkerhet inte har fastställts vid behandling av denna patientgrupp (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Imovane är enbart avsett för oral användning.

• Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen
• Myasthenia gravis
• Andningssvikt
• Svår sömnapné
• Svårt nedsatt leverfunktion
• Sömngång och annat liknande beteende i samband med användning av zopiklon, se avsnitt Varningar och försiktighet

• Andningsdepression
Sömnmedel kan orsaka andningsdepression, och därför ska försiktighet iakttas när zopiklon ordineras för en patient med nedsatt andningsfunktion (se avsnitt Biverkningar).

• Nedsatt psykomotorisk funktion
Liksom andra sedativa medel/sömnmedel har zopiklon en dämpande effekt på centrala nervsystemet.

Risken för nedsatt psykomotorisk funktion, inklusive förmåga att framföra fordon, ökar om zopiklon tas mindre än 12 timmar före en aktivitet som kräver vakenhet, en större dos än rekommenderad dos tas eller om zopiklon tas samtidigt med andra CNS-dämpande läkemedel eller med alkohol (se avsnitt Interaktioner). Patienten ska uppmanas att undvika aktiviteter som kräver vakenhet eller motorik, såsom användning av maskiner och framförande av motorfordon, särskilt 12 timmar efter intag av zopiklon (se avsnitt Överdosering).

• Risker vid samtidig användning av opioider
Samtidig användning av Imovane och opioider kan orsaka sedation, andningsdepression, koma och död. På grund av dessa risker kan sedativa medel, såsom bensodiazepiner och motsvarande läkemedel, såsom Imovane, endast ordineras samtidigt för patienter för vilka andra behandlingsalternativ inte är lämpliga.

Om Imovane ordineras samtidigt med opioider, ska lägsta effektiva dos ordineras och behandlingstiden ska vara så kort som möjligt (se även avsnitt Dosering och administreringssätt för allmänna dosrekommendationer).

Patienten ska uppföljas för tecken och symtom på andningsdepression och sedation. Det rekommenderas starkt att instruera patienten och patientens anhöriga att observera dessa symtom (se avsnitt Interaktioner).

•Beroende
Användning av zopiklon kan leda till utveckling av missbruk eller fysiskt och psykiskt beroende.
Risken för beroende ökar vid högre doser och förlängd behandling. Risken för missbruk och beroende är också större hos patienter som tidigare haft psykiska störningar eller missbrukat alkohol, droger eller läkemedel. Särskild försiktighet ska iakttas vid användning av zopiklon för patienter som missbrukar eller missbrukat eller är eller har varit beroende av alkohol, droger eller läkemedel.

Efter utveckling av fysiskt beroende orsakar plötsligt avslutad behandling abstinenssymtom, såsom huvudvärk, muskelvärk, kraftig ångest, spänning, rastlöshet, förvirring och irritation. I svåra fall kan derealisation, depersonalisation, hyperakusi, domningar och stickningar i extremiteter, överkänslighet mot ljus, oljud och beröring, hallucinationer eller epileptiska anfall förekomma.

• Rebound-sömnlöshet
Övergående syndrom, vid vilket symtom som lett till behandling av sedativa medel/sömnmedel återkommer som kraftigare, kan förekomma efter avslutad behandling med sömnmedel. Eftersom risken för detta är större efter plötsligt avslutad behandling med Imovane, särskilt vid långvarig behandling, rekommenderas gradvis nedtrappning av dosen och rådgivning för patienten (se även avsnitt Biverkningar).

• Tolerans
Upprepad användning orsakar minskad effekt av andra sömnläkemedel. I högst fyra veckors perioder orsakar Imovane dock inte signifikant utveckling av tolerans.

• Amnesi
Anterograd amnesi kan förekomma särskilt när sömnen avbryts eller sänggåendet försenas efter intag av tabletten.

För att minska risken för anterograd amnesi ska patienten se till att
- ta tabletten strax före sänggåendet
- det är möjligt att få en hel natts sömn.

• Andra psykiska och paradoxala reaktioner
Rastlöshet, agitation, irritation, aggressivitet, vanföreställningar, hatkänsla, mardrömmar, hallucinationer, onormalt beteende, delirium och andra skadliga effekter på beteendet har förekommit vid användning sedativa/hypnotiska medel, såsom zopiklon. Zopiklonbehandlingen ska avbrytas om ovannämnda symtom förekommer. Dessa reaktioner är mer sannolika hos äldre personer (se avsnitt Biverkningar).

• Sömngång och annat liknande beteende
Sömngång och annat liknande beteende, såsom bilkörning, matlagning, ätande och telefonsamtal i sömnen, som personen inte kommer ihåg efteråt, har rapporterats hos patienter som har tagit zopiklon och inte har varit helt vakna. Dessa symptom kan förekomma genast i början av behandlingen eller i ett senare skede. Zopiklonbehandlingen ska avbrytas om ovannämnda symtom förekommer. Användning av alkohol och andra lugnande läkemedel som påverkar centrala nervsystemet, såsom zopiklon, vid doser som överskrider den maximala dosen, verkar öka ett sådant beteende.

• Självmordsbenägenhet, självmordsförsök, självmord och depression
Såsom andra sömnmedel lämpar sig inte Imovane för behandling av depression och kan till och med dölja symtom på depression.
Vissa epidemiologiska studier tyder på att självmordsbenägenhet, -försök och självmordsfall har ökat hos sådana patienter som har eller inte har depression och som har behandlats med bensodiazepiner eller andra sömnmedel, såsom zopiklon. Orsakssambandet har inte fastställts.

• Användning för barn och ungdomar
Imovane ska inte användas för barn och ungdomar under 18 år, eftersom dess effekt och säkerhet inte har fastställts vid behandling av denna patientgrupp (se avsnitt Dosering och administreringssätt).

Läkemedlet innehåller laktos. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Imovane innehåller natrium
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.

Imovane innehåller gluten (endast 7,5 mg)
Detta läkemedel innehåller små mängder gluten (från vetestärkelse). Det är mycket osannolikt att det ger problem vid glutenintolerans (celiaki). Patienter med veteallergi ska inte använda detta läkemedel.

En tablett innehåller högst 6 mikrogram gluten.

Samtidig användning rekommenderas inte:

• Alkohol
Samtidig användning av alkohol rekommenderas inte. Den sedativa effekten av Imovane kan framhävas när det används tillsammans med alkohol. Detta påverkar förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Interaktionen ska beaktas:

• Samtidig användning av andra läkemedel som dämpar centrala nervsystemet
Det är möjligt att den dämpande effekten på centrala nervsystemet framhävs vid samtidig användning av neuroleptika, andra sömnmedel, anxiolytika/sedativa medel, antidepressiva medel, euforiserande analgetika, antiepileptika, anestetika och tröttande antihistaminer.
Samtidig användning av euforiserande smärtstillande medel kan också öka eufori och psykiskt beroende.

• CYP450-hämmare och -inducerare
Effekten av erytromycin på zopiklons farmakokinetik har studerats hos 10 friska försökspersoner. Zopiklons AUC-värde ökade med 80 % vid samtidig användning av erytromycin, vilket påvisar att erytromycin kan hämma metabolismen av läkemedel som metaboliseras via CYP3A4-isoenzym. Detta kan leda till att zopiklons hypnotiska effekt ökar.

Eftersom zopiklon metaboliseras via cytokrom P450 (CYP) 3A4-isoenzym (se avsnitt Farmakokinetiska egenskaper), kan zopiklonkoncentrationen i plasma öka vid samtidig administrering av CYP3A4-hämmare, såsom erytromycin, klaritromycin, ketokonazol, itrakonazol och ritonavir. Vid samtidig administrering av zopiklon och CYP3A4-hämmare kan zopiklondosen behöva minskas. Omvänt kan zopiklonkoncentrationen i plasma minska vid samtidig administrering av CYP3A4-inducerare, såsom rifampicin, karbamazepin, fenobarbital, fenytoin och johannesört. Zopiklondosen kan behöva ökas vid samtidig administrering av CYP3A4-inducerare (se avsnitt Varningar och försiktighet).

• Opioider
På grund av den additiva, dämpande effekten på centrala nervsystemet, ökar samtidig användning av sedativa medel, såsom bensodiazepiner och motsvarande läkemedel, såsom Imovane, med opioider, risken för sedation, andningsdepression, koma och död. Doseringen och behandlingstiden för samtidig behandling ska begränsas (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Rifampicin kan minska den hypnotiska effekten av zopiklon genom att snabba upp dess metabolism.

Läkemedel som påverkar matsmältningskanalens motilitet kan påverka hur zopiklon och andra orala läkemedel absorberas och när deras effekt börjar.

Graviditet
Användning av zopiklon rekommenderas inte under graviditet.

Djurstudier har inte visat några direkta eller indirekta reproduktionstoxikologiska effekter.

Zopiklon passerar placentan.

En stor mängd data om gravida kvinnor (över 1 000 graviditeter) samlade från kohortstudier har inte visat att exponering för bensodiazepiner eller liknande medel under graviditetens första trimester skulle orsaka missbildningar. I vissa fall-referensstudier rapporterades dock ökade fall av läpp-gomspalt vid användning av bensodiazepiner under graviditet.

Fall av minskade fosterrörelser och variationer i hjärtrytm har rapporterats när bensodiazepiner eller liknande medel har använts under den andra och/eller tredje trimestern.

Användning av bensodiazepiner eller liknande medel, såsom zopiklon, i slutskedet av graviditeten eller under förlossningen har förknippats med effekter på den nyfödda, såsom hypotermi, hypotoni, matningssvårigheter och andningsdepression, som beror på läkemedlets farmakologiska effekter. Svåra fall av andningsdepression hos nyfödda har rapporterats. Om modern regelbundet har använt sedativa/hypnotiska medel i slutskedet av graviditeten, kan abstinenssymtom som beror på fysiskt beroende förekomma hos barnet efter födseln. Lämplig övervakning av den nyfödda rekommenderas under den postnatala perioden.

Om Imovane ordineras för en kvinna i fertil ålder, ska kvinnan uppmanas att kontakta läkaren för att avsluta användningen av läkemedlet om kvinnan planerar att skaffa barn eller misstänker att hon är gravid.

Amning
Även om zopiklonkoncentrationen i bröstmjölk är mycket liten, ska zopiklon inte användas under amning.

På grund av sina farmakologiska egenskaper och effekter på centrala nervsystemet kan Imovane ha en skadlig inverkan på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Reaktionsförmågan kan vara nedsatt särskilt om man inte har sovit lika många timmar som vanligt.

Risken för nedsatt psykomotorisk funktion, inklusive förmåga att framföra fordon, ökar om

• zopiklon tas mindre än 12 timmar före en aktivitet som kräver vakenhet
• man tar en större dos än den rekommenderade dosen
• zopiklon tas samtidigt med andra läkemedel som dämpar centrala nervsystemet eller ökar zopiklonkoncentrationen i blodet eller med alkohol (se avsnitt Interaktioner).

Patienten ska uppmanas att undvika aktiviteter som kräver vakenhet eller motorik, såsom användning av maskiner och framförande av motorfordon, särskilt 12 timmar efter intag av zopiklon.

Följande frekvensklasser har använts i tillämpliga delar:
Mycket vanliga (≥ 1/10); Vanliga (≥ 1/100, < 1/10); Mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100); Sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000); Mycket sällsynta (< 1/10 000); Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Abstinenssyndrom har rapporterats vid avslutad användning av Imovane (se avsnitt Varningar och försiktighet). Abstinenssymtomen är varierande och kan inkludera rebound-sömnlöshet, muskelsmärta, ångest, tremor, svettning, rastlöshet, förvirring, huvudvärk, hjärtklappningar, takykardi, delirium, mardrömmar och irritation. I svåra fall kan följande symtom förekomma: derealisation, depersonalisation, hyperakusi, domningar och stickningar i extremiteter, överkänslighet mot ljus, oljud och beröring, hallucinationer. I mycket sällsynta fall kan krampanfall förekomma.

Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta‐riskförhållande. Hälso-och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

webbplats: www.fimea.fi
Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea
Biverkningsregistret
PB 55
00034 FIMEA

Symtom:
Symtomen på överdosering förekommer vanligtvis som förlamningssymtom av olika grad i centrala nervsystemet. Dessa varierar från sömnighet till djup medvetslöshet beroende på hur stor överdoseringen varit. Vid lindriga fall inkluderar symtomen sömnighet, förvirring och letargi; vid svåra fall kan symtomen inkludera ataxi, hypotoni, hypotension, methemoglobinemi, andningsdepression och medvetslöshet. Överdosering är vanligtvis inte livsfarlig, om man inte samtidigt använt andra medel som dämpar centrala nervsystemet, såsom alkohol. Andra riskfaktorer, såsom samtidig sjukdom och patientens svaga kondition, kan förvärra symtomen och mycket sällan leda till död.

Behandling:
Symtomatisk behandling som stödjer vitalfunktionerna i lämplig klinisk omgivning rekommenderas. Särskilt andnings- och kardiovaskulära funktioner ska övervakas noga. Magsköljning eller användning av medicinskt kol är nyttigt endast omedelbart efter överdosering. Hemodialys hjälper inte eftersom zopiklons distributionsvolym är stor. Flumazenil kan vara en nyttig antidot.

Farmakoterapeutisk grupp: Bensodiazepinbesläktade medel, ATC-kod: N05CF01

Zopiklon är ett sömnmedel som tillhör cyklopyrrolongruppen. Till sina farmakologiska egenskaper är zopiklon ett hypnotikum, sedativ, anxiolytikum, antikonvulsant och muskelrelaxant. Dessa effekter förknippas med en specifik stimulering av CNS-receptorer som tillhör GABA_A-makromolekylkomplexet som reglerar öppningen av kloridjonkanaler.

Zopiklon har påvisats förkorta insomningstiden, minska nattliga uppvaknanden, öka sömnens varaktighet och förbättra kvaliteten av både sömnen och uppvaknandet. Dess effekt börjar snabbt 15–20 minuter efter intag av läkemedlet.

Vid studerade och rekommenderade doser bildar zopiklons effekter en viss EEG-profil som avviker från bensodiazepinernas EEG-profil. Hos patienter som lider av sömnlöshet minskar zopiklon sömnens I-fas och ökar II-fasen genom att bevara eller förlänga faserna av djup sömn (III och IV) och REM-sömnen.

I en objektiv studie som kartlade abstinenssymtom genom polysomnografi upptäcktes ingen signifikant rebound-sömnlöshet vid en dos om 7,5 mg, när behandlingen pågick i högst 28 dagar. Rebound-sömnlöshet har beskrivits efter minskning av dosen eller avslutad administrering hos flera patienter; hos dessa patienter har dosen vanligtvis varit 15 mg eller mer, hos en liten del dock enbart 7,5 mg. Andra studier har också visat att ingen signifikant tolerans utvecklades mot zopiklons hypnotiska effekt under en 17 veckor lång behandlingsperiod.

Absorption
Zopiklon absorberas snabbt. De maximala koncentrationerna, som är 30 ng/ml efter en dos på 3,75 mg och 60 ng/ml efter en dos på 7,5 mg, uppnås efter 1,5–2 timmar. Det finns ingen skillnad i absorptionen mellan könen. Födointag har ingen betydande effekt på absorptionen av zopiklon.

Distribution
Läkemedlet distribueras snabbt i blodcirkulationen. Bindningen till plasmaproteiner är liten (cirka 45 %) och omättad. Interaktioner som beror på proteinbindning är mycket osannolika.
Distributionsvolymen är 91,8−104,6 liter.
Under amning är den kinetiska profilen av zopiklon samma i bröstmjölk och plasma. Den mängd som ett barn som ammas får är uppskattningsvis högst 1,0 % av den dagliga dosen som modern får.

Metabolism
Vid upprepad administrering en gång dagligen sker ingen kumulering av zopiklon eller dess metaboliter.
Individuella variationer verkar vara små.
Hos människor metaboliseras zopiklon främst till två huvudmetaboliter: N-oxidzopiklon (farmakologiskt aktiv hos djur) och N-desmetylzopiklon (ingen farmakologisk effekt hos djur). En in vitro -studie visade att cytokrom-P450 (CYP3A4) är det främsta isoenzymet som deltar i metabolismen av zopiklon till båda metaboliterna och att CYP2C8 även deltar i bildningen av N-desmetylzopiklon. De antagna halveringstiderna för dessa enligt urinbestämningar är 4,5 timmar och 7,4 timmar. Hos djur har man inte ens vid stora doser upptäckt någon enzyminduktion.

Eliminering
Vid rekommenderade doser är halveringstiden för eliminering av oförändrat zopiklon cirka 5 timmar.
Jämfört med plasmaclearance (232 ml/min) tyder den ringa njurclearancen av oförändrat zopiklon (i genomsnitt 8,4 ml/min) på att zopiklonclearance främst sker via metabolism. Zopiklon elimineras via urinen (c. 80 %) främst som fria metaboliter (N‑oxid- och N-demetylderivat) och via avföringen (c. 16 %).

Speciella populationer:
Hos äldre har ingen kumulering av läkemedlet i plasma vid upprepad dosering konstaterats i olika studier, förutom en lindrigt nedsatt levermetabolism och förlängd halveringstid för eliminering till c. 7 timmar.

Vid nedsatt njurfunktion har ingen kumulering av zopiklon eller dess metaboliter konstaterats vid långtidsanvändning. Zopiklon elimineras vid hemodialys. Hemodialys är dock till ingen nytta vid behandling av överdosering på grund av den stora distributionsvolymen av zopiklon (se avsnitt Överdosering).

Hos cirrospatienter minskar plasmaclearance med c. 40 % i relation till minskning av demetylering. Därför ska dosen justeras för dessa patienter.

Det finns inga andra prekliniska uppgifter som är väsentliga för läkaren, förutom de uppgifter som anges annars i produktresumén.

Kärna:
Laktosmonohydrat
Kalciumvätefosfatdihydrat
Majsstärkelse (endast 5 mg)
Vetestärkelse (endast 7,5 mg)
Natriumstärkelseglykolat
Magnesiumstearat.

Filmdragering:
Hypromellos
Titandioxid (färgämne E171)
Makrogol 6000 (endast 7,5 mg).

Ej relevant.

3 år.

5 mg: Förvaras vid högst 25 °C. Förvaras i originalförpackningen. Ljuskänsligt.
7,5 mg: Inga särskilda anvisningar.

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

IMOVANE tabletti, kalvopäällysteinen
7,5 mg (J) (L:kyllä) 14 fol (5,77 €), 28 fol (4,20 €), 100 fol (11,10 €)

PF-selosteen tieto

5 mg: 10 och 30 tabletter (blisterförpackningar PVC/aluminium).
7,5 mg: 10, 14, 28, 30 och 100 tabletter (blisterförpackningar PVC/aluminium).

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Läkemedlets utseende:

5 mg: Tabletten är rund, ∅ 7 mm, bikonvex, vit, filmdragerad.
7,5 mg: Tabletten är oval, 10 mm x 5 mm, vit, filmdragerad med brytskåra.

Inga särskilda anvisningar.

IMOVANE tabletti, kalvopäällysteinen
7,5 mg 28 fol, 100 fol

• Peruskorvaus (40 %).

IMOVANE tabletti, kalvopäällysteinen
7,5 mg 14 fol

• Ei korvausta.

N05CF01

08.11.2022