DORMIX filmdragerad tablett 12,5 mg, 25 mg

En tablett innehåller antingen 12,5 mg eller 25 mg doxylaminvätesuccinat.

Hjälpämne med känd effekt:

Dormix 12,5 mg filmdragerad tablett:

Koschenillrött A (E124) 0,02 mg

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Tablett, filmdragerad (tablett)

Kortvarig, symptomatisk behandling av periodisk sömnlöshet hos vuxna över 18 år.

Dosering

Vuxna (över 18 år)

Oralt.

Den rekommenderade dosen är 12,5–25 mg (1–2 x 12,5 mg tablett eller 1 x 25 mg tablett) 30 minuter före läggdags.

Om det under dagen förekommer sömnighet, rekommenderas en minskning av dosen från 25 mg till 12,5 mg eller ett tidigare intag av dosen minst 8 timmar före uppvaknandet. Den maximala dygnsdosen på 25 mg (2 x 12,5 mg tablett eller 1 x 25 mg tablett) får inte överskridas.

Behandlingstiden ska vara så kort som möjligt. Vanligtvis kan behandlingen vara från ett par dagar till en vecka.

Detta läkemedel får endast användas i över 7 dagar om läkaren anser det motiverat.

Pediatrisk population

Dormix rekommenderas inte för behandling av barn och/eller unga under 18 år. Säkerheten av doxylamin och dess effekt som sömnhjälp hos denna åldersgrupp har inte säkerställts.

Äldre patienter

Patienter över 65 år har mer sannolikt andra sjukdomar, som eventuellt kräver minskning av läkemedelsdosen, än andra patienter (se avsnitt Varningar och försiktighet). Den rekommenderade startdosen är 12,5 mg (1 x 12,5 mg tablett) 30 minuter före läggdags. Dosen kan höjas till 25 mg (2 x 12,5 mg tablett eller 1 x 25 mg tablett) om startdosen inte lindrar sömnlösheten. Om biverkningar uppträder, är dygnsdosen 12,5 mg (1 x 12,5 mg tablett). Behandlingens effekter ska utvärderas kontinuerligt.

Nedsatt njur- och/eller leverfunktion

Det finns inga tillgängliga data om patienter med nedsatt njur- eller leverfunktion. Risken för biverkningar orsakade av doxylamin kan vara förhöjd hos patienter med nedsatt njur- och/eller leverfunktion, eftersom doxylamin och dess metaboliter ansamlas i kroppen. Doxylamin är kontraindicerat hos patienter med svårt försvagad njur- eller leverfunktion samt njursjukdom i slutstadiet. Dess användning ska undvikas hos patienter med måttligt försvagad njur- eller leverfunktion. En minskning av dygnsdosen till en maximal mängd på 12,5 mg rekommenderas, om patientens njur- eller leverfunktion är lindrigt försvagad (se avsnitt Kontraindikationer och Varningar och försiktighet).

Administreringssätt

Oralt.

Tabletterna ska intas 30 minuter före läggdags med en tillräcklig mängd vätska (helst vatten). Dormix kan antingen tas före måltid eller därefter, eftersom föda inte påverkar biotillgängligheten av doxylamin (se avsnitt Farmakokinetiska egenskaper).

Dormix får inte intas med alkoholhaltiga drycker (se avsnitt Interaktioner).

• Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.
• Överkänslighet mot andra antihistaminer. Risken för korsreaktioner som uppträder med andra antihistaminer ska beaktas, så H₁-antihistaminer får inte användas hos en patient som utvecklat en överkänslighet mot någon förening i denna läkemedelsgrupp.
• Astma
• Långvarig bronkit
• Lungemfysem
• Glaukom
• Prostatahypertrofi
• Obstruktivt peptiskt sår
• Förträngning av pylorus och tolvfingertarmen
• Blåshalsförträngning
• Svårt försvagad njur- eller leverfunktion
• Samtidig användning med hämmare av monoaminoxidas (MAO)
• Samtidig användning med starka hämmare av CYP450-isoenzymer. Dessa är SSRI-läkemedel (fluoxetin, fluvoxamin, paroxetin), makrolidantibiotika (klaritromycin, erytromycin, telitromycin), antiarytmika (amiodaron), antivirala proteashämmare (indinavir, ritonavir, telaprevir) och azolantimykotika (flukonazol, ketokonazol, itrakonazol, vorikonazol) terbinafin, kinidin, nefazodon, bupropion och gemfibrozil.
• Dormix får inte användas under amning (se avsnitt Fertilitet, graviditet och amning).

Användning av Dormix i över 7 dagar rekommenderas inte, om inte läkaren anser det motiverat.

Om patienten lider av sömnighet under dagen, lönar det sig att minska på dosen (se avsnitt Dosering och administreringssätt) eller att försäkra att det blir minst 8 timmar mellan uppvaknandet och läkemedelsintaget.

Försvagad lever- eller njurfunktion

Försiktighet rekommenderas om patientens njur- eller leverfunktion är lindrigt eller måttligt försvagad.

Krampanfall

Försiktighet rekommenderas om patienten har epilepsi, eftersom antihistaminer ibland kan orsaka hyperreaktivitet, även med terapeutiska doser, och kan därmed sänka kramptröskeln.

Hjärtsjukdomar

Hjärtsviktspatienter ska behandlas försiktigt. Särskild försiktighet måste iakttas med patienter som lider av artärhypertension, eftersom antihistaminer kan höja blodtrycket. Försiktighet rekommenderas också om patientens QT-tid är förlängd. Även om denna effekt inte iakttagits med doxylamin, kan andra antihistaminer förlänga QT-tiden.

Hörseln

Doxylamin kan dölja toxiska effekter av vissa läkemedel (bl.a. parenterala aminoglykosider, karboplatin, cisplatin, klorokin och erytromycin) som riktar sig mot öronen. Hörseln ska därför kontrolleras regelbundet.

Uttorkning

H₁-antihistaminer kan förvärra symptom på uttorkning och värmeslag, vilket beror på den minskade svettningen som orsakas av läkemedlets antikolinerga effekter.

Samtidig behandling med andra läkemedel som orsakar CNS-depression

Alkoholintag under behandlingen ska undvikas (se avsnitt Interaktioner).

Doxylamin kan orsaka additiva effekter i det centrala nervsystemet när det tas tillsammans med alkohol, sömnmedel, sedativa eller andra läkemedel som orsakar CNS-depression. Dessutom kan den antikolinerga effekten av antihistaminer förstärkas om läkemedlet används samtidigt med antikolinerga eller tricykliska antidepressiva läkemedel (se avsnitt Interaktioner).

Äldre patienter

Försiktighet ska iakttas om patienten är över 65 år gammal, eftersom detta läkemedel är mer benäget att orsaka biverkningar hos dem än hos yngre patienter. Behandlingens effekter ska utvärderas kontinuerligt (se avsnitt Dosering och administreringssätt).

Den antikolinerga effekten av doxylaminvätesuccinat uppträder vanligtvis som muntorrhet, förstoppning, urinretention och dimsyn. Även sömnighet under dagen och vertigo kan öka. Hos äldre patienter har man även iakttagit en förhöjd risk för fallande (se avsnitt Biverkningar).

Antihistaminer har ofta en antikolinerg effekt, som äldre patienter är särskilt känsliga mot. Därför ska man iaktta försiktighet under antihistaminbehandling eller avstå från det helt och hållet om patienten redan från tidigare har ett sjukdomstillstånd som sannolikt förvärras av den antikolinerga effekten. Dessa är bl.a. urinretention eller blockage i urinvägarna; trångvinkelglaukom, obehandlat högt ögontryck eller obehandlad primär öppenvinkelglaukom och tarmvred.

Andra tillstånd som kräver försiktighet

• hypokalemi eller andra elektrolytförändringar
• urinretention.

Grapefruktjuice

Det är okänt om grapefruktjuice hämmar metabolismen av doxylamin. Patienten uppmanas att undvika grapefruktjuice under användningen av doxylamin.

Effekterna av doxylamin på farmakokinetiken av andra läkemedel

Man vet mycket lite om den eventuella hämmande effekten av doxylamin på metabolismen av andra läkemedel. Därför ska läkemedel med lågt terapeutiskt index inte användas tillsammans med doxylamin, eftersom exponeringen för dessa läkemedel kan öka (se avsnitt Interaktioner).

Tolerans

Upprepad användning av sömnmedel och sedativa läkemedel kan leda till minskad effekt (tolerans). Denna effekt har inte konstaterats under användning av doxylamin.

Anterograd minnesförlust

Sömnmedel kan orsaka anterograd minnesförlust, speciellt under de första timmarna efter läkemedelsintaget. Denna effekt har inte konstaterats under användning av doxylamin. Risken ökar med ökad dos, men risken kan minskas med tillräckligt lång och oavbruten sömn (7–8 timmar).

Hjälpämnesvarningar:

Dormix 12,5 mg tabletterna innehåller färgämnet koschenillrött A (E124), som kan ge allergiska reaktioner. Det kan orsaka astma, speciellt hos patienter som är allergiska mot acetylsalicylsyra.

Natrium

Dormix 12,5 mg och 25 mg tabletterna innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, d.v.s. är näst intill “natriumfria”.

Farmakodynamiska interaktioner

Under doxylaminbehandling ska man undvika användning av alkohol, eftersom alkohol kan förstärka effekterna av doxylamin på ett oförväntat sätt.

Adrenalin får inte användas för behandling av hypotension hos patienter som använder doxylamin, eftersom adrenalin i denna situation kan sänka blodtrycket ytterligare. Däremot kan noradrenalin användas för behandling av svår chock (se avsnitt Överdosering).

Eftersom de flesta antihistaminerna kan förlänga QT-tiden (även om denna effekt inte iakttagits med doxylamin) ska man undvika samtidig administrering av andra läkemedel som förlänger QT-tiden (t.ex. antiarytmika, vissa antibiotika, vissa malarialäkemedel, vissa antihistaminer, vissa läkemedel som minskar lipidvärden och vissa neuroleptika).

Samtidig administrering av cytokrom P450-hämmare (t.ex. azolderivat eller makrolider) eller läkemedel som orsakar elektrolytförändringar (såsom hypokalemi eller hypomagnesemi [t.ex. vissa diuretika]) ska undvikas.

Antihistaminer kan ha additiva effekter både med alkohol och med andra medel som dämpar funktionen av det centrala nervsystemet (t.ex. barbiturater, sömnmedel, sedativa läkemedel, ångestlindrande läkemedel, opioidliknande smärtmedel, antipsykotika, prokarbazin).

Antihypertensiva läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet, såsom guanabenz, klonidin och alfametyldopa, kan förstärka den sedativa effekten när de används tillsammans med antihistaminer.

Samtidig administrering av doxylamin och andra antikolinerga läkemedel (antidepressiva, parkinsonmedel, MAO-hämmare, neuroleptika, antispasmodiska atropinmedel, disopyramid) kan förstärka de antikolinerga effekterna.

Samtidig administrering av doxylamin med följande preparat ska utvärderas noga: antihistaminer som appliceras på huden (såsom difenhydraminkräm, difenhydraminsalva, difenhydraminspray), antispasmodiska läkemedel (t.ex. atropin, belladonnaalkaloider) och skopolamin.

Farmakokinetiska interaktioner

Inverkan av andra läkemedel på farmakokinetiken av doxylamin

Enzymer som påverkar metabolismen av doxylamin är inte kända. Starka hämmare av CYP450-isoenzymer ska alltså inte användas tillsammans med doxylamin på grund av risken för ökad doxylaminexponering och därmed en ökad risk för biverkningar och sedation under dagen. Sådana läkemedel är SSRI-läkemedel (fluoxetin, fluvoxamin, paroxetin), makrolidantibiotika (klaritromycin, erytromycin, telitromycin), antiarytmika (amiodaron), antivirala proteashämmare (indinavir, ritonavir, telaprevir) och azolantimykotika (flukonazol, ketokonazol, itrakonazol), bupropion och gemfibrozil (se avsnitt Kontraindikationer).

Inverkan av doxylamin på farmakokinetiken av andra läkemedel

Man vet lite om den eventuella hämmande effekten av doxylamin på metabolismen av andra läkemedel. Därför får läkemedel med lågt terapeutiskt index inte användas tillsammans med doxylamin, eftersom exponeringen för dessa läkemedel kan öka.

Interaktioner mellan läkemedlet och mat

I en studie som utredde biotillgängligheten konstaterades den vara oförändrad när läkemedlet administrerades antingen på tom mage eller med mat till friska försökspersoner.

Interaktioner i diagnostiska studier

Doxylamin kan störa allergentester för huden. Det rekommenderas att denna medicinering avbryts för tre dagar före dessa tester.

Graviditet

I epidemiologiska studier påvisades inga teratogena effekter hos människan med läkemedel som innehöll doxylamin. Det finns inte tillräckligt med erfarenhet av användning av doxylamin under den andra och tredje graviditetstrimestern. Farmakologiska effekter som riktar sig mot fostret är möjliga. Tillräcklig icke-klinisk information om reproduktionstoxicitet saknas (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter).

Användning av Dormix under graviditet bör helst undvikas.

Amning

Fysikalisk-kemisk information tyder på att doxylaminvätesuccinat utsöndras i människans bröstmjölk. Eftersom en nyfödd kan vara mer känslig mot effekterna av antihistaminer, paradoxal irritabilitet och upphetsning, kan behandlingen utgöra en risk för ett ammande barn. Därför ska doxylamin inte användas under amning (se avsnitt Kontraindikationer).

Fertilitet

Ingen information finns tillgänglig om doxylaminets eventuella effekter på människans fertilitet. I djurförsök har inga effekter på fertiliteten påvisats, inte ens med behandlingsdoser som var högre än de rekommenderade doserna (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter).

Dormix har påtaglig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Eftersom Dormix orsakar sömnighet, kan det försvaga koncentrations- och reaktionsförmågan. Därför rekommenderas det att bilkörning och användning av maskiner undviks under denna medicinering, åtminstone under de första dagarna av behandlingen, tills det framgår om läkemedelsdosen eller dosintervallet påverkar förmågan att framföra fordon eller använda maskiner.

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Biverkningarna av doxylamin är oftast milda och övergående, och de uppträder oftast under de första behandlingsdagarna.

De vanligaste biverkningarna är sömnighet och antikolinerga effekter: muntorrhet, förstoppning, dimsyn, urinretention, ökad slemutsöndring i luftrören och vertigo.

Förteckning över biverkningar:

Biverkningar som rapporterats efter marknadsintroduktionen av detta läkemedel, enligt frekvens från den vanligaste till den sällsyntaste:

Mycket vanliga (≥ 1/10)

Vanliga (≥ 1/100, < 1/10)

Mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100)

Sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000)

Mycket sällsynta (< 1/10 000), inklusive enstaka fall

Mycket vanliga:

Centrala och perifera nervsystemet: sömnighet.

Vanliga:

Magtarmkanalen: muntorrhet, förstoppning.

Ögon: dimsyn.

Öron och balansorgan: svindel (vertigo).

Njurar och gallvägar: urinretention.

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum: ökad slemutsöndring i luftrören.

Mindre vanliga:

Allmänna symptom och/eller symptom vid administreringsstället: kraftlöshet, perifer svullnad.

Magtarmkanalen: illamående, kräkningar, diarré.

Hud och subkutan vävnad: hudutslag.

Öron och balansorgan: ringningar i öronen.

Blodkärl: ortostatisk hypotension.

Ögon: dubbelseende.

Sällsynta:

Psykiska störningar: rastlöshet (speciellt hos äldre patienter).

Centrala och perifera nervsystemet: tremor, krampanfall.

Blodet och lymfsystemet: hemolytisk anemi, trombocytopeni, leukopeni, agranulocytos.

Övriga biverkningar som rapporterats efter marknadsintroduktionen av detta läkemedel, okänd frekvens:

Allmänna symptom och/eller symptom vid administreringsstället: sjukdomskänsla.

Övriga biverkningar som beskrivits i publicerade kliniska studier av doxylamin:

Vanliga:

Centrala och perifera nervsystemet: svindel, huvudvärk.

Magtarmkanalen: smärta i övre buken.

Allmänna symptom och/eller symptom vid administreringsstället: trötthet.

Psykiska störningar: sömnlöshet, rastlöshet.

Mindre vanliga:

Magtarmkanalen: störningar i matsmältningen.

Allmänna symptom och/eller symptom vid administreringsstället: avslappnad känsla.

Psykiska störningar: mardrömmar.

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum: andnöd.

Beskrivning av utvalda biverkningar

Övriga biverkningar enligt läkemedelsgrupp, som oftast beskrivits hos vissa antihistaminer (ingen specifik koppling till doxylamin):

Hjärtat: arytmier, hjärtklappning.

Magtarmkanalen: duodenogastrisk reflux.

Lever och gallvägar: förändringar i leverfunktion (kolestatisk ikterus).

Ytterligare undersökningar: förlängd QT-tid som syns i EKG.

Metabolism och nutrition: minskad eller ökad aptit.

Muskuloskeletala systemet och bindväv: muskelsmärta.

Centrala och perifera nervsystemet: förändrad koordinationsförmåga, extrapyramidala störningar, taktil hallucination, förändringar i psykomotorisk aktivitet.

Psykiska störningar: depression.

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum: minskad slemutsöndring i luftrören.

Hud och subkutan vävnad: håravfall, allergisk hudinflammation, hyperhidros, ljuskänslighetsreaktioner.

Blodkärl: hypotension.

Frekvensen av biverkningarna kan minskas och svårighetsgraden lindras genom att anpassa dygnsdosen individuellt.

Risken för biverkningar är förhöjd hos patienter över 65 år, eftersom de kan ha andra sjukdomar eller använda andra läkemedel samtidigt.

Eventuella biverkningar ska rapporteras via systemet för farmakovigilans, och vid behov ska behandlingen avslutas.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

webbplats: www.fimea.fi

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea

Biverkningsregistret

PB 55

00034 FIMEA

En överdosering av doxylamin är sällan livshotande. Tillståndet normaliseras oftast på 24–48 timmar. Som allmän regel ska eventuell multipel förgiftning (intag av flera läkemedel samtidigt) beaktas.

Symptom på en överdosering är sömnighet, stimulering eller dämpning av det centrala nervsystemet, antikolinerga effekter (utvidgade pupiller, feber, muntorrhet, fördröjd tarmfunktion), värmevallningar, takykardi, hypertension, illamående, kräkningar, rastlöshet, förändrad gång, yrsel, irritablititet, sedation, arytmier, förvirring och hallucinationer. Delirium, psykos, hypotension, krampanfall, andningsinsufficiens, medvetandeförlust, koma och död kan uppträda hos patienterna.

En svår komplikation kan vara rabdomyolys, som leder till njursvikt. Patientens tillstånd ska utvärderas systematiskt genom bestämning av kreatinkinas (CK). Dessa allvarliga biverkningar har inte beskrivits med terapeutiska doser. Dosen som förknippats med förekomsten av rabdomyolys är 13 mg/kg och med dödsfall 25 mg/kg; dessa doser är nästan 100 gånger högre än den terapeutiska dosen. Prognosen beror på den underliggande toxiciteten av läkemedlet, som kan medverka i den ca 5-procentiga dödligheten som rapporterats i samband med allvarlig rabdomyolys. De flesta fallen är dock lindriga. Om andra baskomplikationer inte finns, är akut njursvikt på grund av rabdomyolys reversibel och prognosen utmärkt, även om tillfrisknandet kan vara långsamt.

Det finns ingen specifik antidot för en överdos av antihistamin. Behandlingen är symptomatisk och stödjande av vitala funktioner, och kan omfatta bl.a.:

• framkallande av kräkning
• magsköljning (pumpning)
• behandling av hypotension med vasopressorer (t.ex. noradrenalin eller fenylefrin). Adrenalin får inte användas, eftersom det kan ytterligare minska på det arteriella trycket.

Användning av hemodialys, hemofiltrering eller peritonealdialys vid överdosering av doxylamin har inte studerats. Nyttan av dessa åtgärder kan ändå vara låg på grund av den omfattande distributionen av doxylamin. När en eventuell multipel förgiftning inte kan uteslutas, kunde hemodialys och peritonealdialys vara att föredra. Förstärkning av diures är endast i viss mån effektivt.

Rabdomyolys ska upptäckas och behandlas tidigt för att minimera njurskada. Rabdomyolys som orsakats av en doxylaminöverdos behandlas med en aggressiv vätskebehandling och alkalisering av urin. Vid behandling av vuxna är aggressiv rehydrering med intravenösa kristalloider väsentligt, såsom 9 mg/ml (0,9 %) natriumkloridlösning eller Ringers laktatlösning med hastigheten 300–500 ml/h. För tillfället har det inte ansetts finnas skillnader i effekten av dessa medel.

Farmakoterapeutisk grupp: antihistaminer för systemiskt bruk, aminoalkyletrar, doxylamin, ATC-kod: R06AA09

Verkningsmekanism:

Doxylamin är ett antihistamin som deriverats från etanolamin, med en kompetitiv, reversibel och icke-specifik antagonistisk effekt på H₁-histaminreceptorer.

Farmakodynamiska effekter:

Doxylamin har en stark sömnfrämjande och lugnande effekt, samt en antiemetisk och antikolinerg effekt. Det kan passera blod-hjärnbarriären och det påverkar H₁-receptorerna i det centrala nervsystemet, vilket leder till en sedativ effekt. Den sedativa effekten kan också basera sig på antagonismen av muskarinreceptorer och serotonerga receptorer.

Klinisk effekt och säkerhet:

Doxylamin minskar effektivt på sömnlatens samt fördjupar sömnen och dess varaktighet.

Den sömnfrämjande effekten uppnås på 30 minuter, och är som störst 1–3 timmar efter intagen dos, vilket motsvarar tiden för att uppnå den maximala plasmakoncentrationen. Biverkningsprofilen för doxylamin beror främst på dess farmakologi (kombination av antikolinerg och histaminerg) och farmakokinetik. När doxylamin intas vid läggdags, kan residual sedation på grund av doxylaminets halveringstid uppträda under dagen. Sömnlöshetens svårighetsgrad och prestationsförmågan under den efterföljande dagen har inte studerats tillräckligt.

Absorption:

Doxylamin är vällösligt, och in vitro-studier med Caco-2-celler tyder på hög permeabilitet. Efter oral administrering uppnås den maximala koncentrationen (t_max) på 2–3 timmar.

I en biotillgänglighetsstudie gav administrering av Dormix 25 mg filmdragerade tabletter på tom mage eller med föda till friska frivilliga följande farmakokinetiska resultat:

* medianen som presenteras för t_max-värdet baseras på icke-parametrisk statistisk analys.

Distribution:

Doxylamin distribueras vanligtvis snabbt. Jämfört med andra antihistaminer binds det i liten utsträckning till plasmans proteiner (24 % till albumin hos människa). Doxylamin penetrerar blod-hjärnbarriären.

Metabolism:

Metabolismen av doxylamin har inte studerats grundligt, och enzymer som deltar i metabolismen har inte identifierats. De viktigaste metaboliseringsrutterna är N-demetylering, N-oxidation, hydroxylering, N-acetylering, N-desalkylering och eterspjälkning. Doxylamin är en fenobarbitalaktig cytokrom P450-inducerare hos möss, men man vet ännu inte med säkerhet om doxylamin också kan inducera enzymer hos människa.

Eliminering:

Elimineringens halveringstid för doxylaminvätesuccinat är ca 10–13 timmar hos friska unga vuxna och ca 12–16 timmar hos äldre patienter. Det elimineras huvudsaklingen i urin som oförändrat doxylamin (ca 60 %) och nordoxylamin och dinordoxylamin.

Inga data är tillgängliga om farmakokinetiken av doxylamin hos patienter, vars njur- och leverfunktion är försvagad. Exponeringen för läkemedlet är dock antagligen förhöjd.

Gängse studier avseende gentoxicitet, kronisk toxicitet, reproduktionstoxicitet och utvecklingstoxicitet visade inte några särskilda risker för människa.

Studier avseende toxicitet som orsakas av upprepad administrering visar att oralt administrerat doxylamin orsakar leverskador hos gnagare. Doxylamin är en stark (fenobarbitalaktig) inducerare av levercytokrom P450 hos möss, även om bevis på dess induktionseffekt hos människa saknas. I studier av upprepad administrering som utfördes på hundar minskade viktökning och därtill uppträdde det pupilldilatation och darrning.

I karcinogenitetsstudier (104 veckor) orsakade doxylamin levertumörer hos möss och råttor samt sköldkörteltumörer hos möss. Utvecklingen av sköldkörteltumörer hos djur beror sannolikt på induktionen av CYP450-enzymerna och glukuronideringen av tyroxin, vilka leder till att serumkoncentrationen av tyroxin minskade och koncentrationen av sköldkörtelstimulerande hormoner ökade. Denna mekanism anses inte vara betydande för människan. Inga data avseende systemisk exponering är tillgängliga från de ovannämnda studierna.

Studier utförda på möss visar att doxylamin penetrerar placentan: det uppmäts hos embryon i koncentrationer som överstiger plasmakoncentrationerna hos dräktiga honor. Icke-klinisk information tyder inte på någon särskild risk för människa baserat på fynd från genotoxicitetsstudier. Effekter på fertiliteten hos råttor har inte iakttagits ens med doser som är högre än de rekommenderade terapeutiska doserna. Information om om peri- och postnatal utveckling saknas.

Hjälpämnen i kärnan:

Kalciumvätefosfatdihydrat (E341)

Cellulosa, mikrokristallin (E460)

Natriumstärkelseglykolat (typ A) (potatisstärkelse)

Kiseldioxid, kolloidal, vattenfri (E551)

Magnesiumstearat (E572)

Hjälpämnen i drageringen:

12,5 mg tablett

Hypromellos (E464)

Cellulosa, mikrokristallin (E460)

Makrogol(40)stearat typ I (E431)

Propylenglykol (E1520)

Titandioxid (E171)

Koschenillrött A (E124)

Makrogol 400

Makrogol 6 000

25 mg tablett

Hypromellos (E464)

Cellulosa, mikrokristallin (E460)

Makrogol(40)stearat typ I (E431)

Propylenglykol (E1520)

Titandioxid (E171)

Makrogol 8 000

Ej relevant.

3 år.

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

DORMIX tabletti, kalvopäällysteinen
12,5 mg (L:ei) 14 fol (12,07 €)
25 mg (L:ei) 14 fol (14,89 €)

PF-selosteen tieto

Dormix 12,5 mg filmdragerade tabletter har packats i aluminiumblisterförpackningar, som var och en innehåller 7 eller 14 tabletter.

Dormix 25 mg filmdragerade tabletter har packats i aluminiumblisterförpackningar, som var och en innehåller 7, 14 eller 35 tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Läkemedlets utseende:

12,5 mg tablett: Långaktig, rosa tablett.

25 mg tablett: Långaktig, vit tablett.

Inga särskilda anvisningar.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

DORMIX tabletti, kalvopäällysteinen
12,5 mg 14 fol
25 mg 14 fol

• Ei korvausta.

R06AA09

23.05.2023