TADEX tablett 20 mg

En tablett innehåller tamoxifencitrat motsvarande 20 mg tamoxifen.

Hjälpämne med känd effekt

En tablett innehåller laktosmonohydrat 103,1 mg.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Tablett.

Bröstcancer

Dosering

Dygnsdosen är vanligtvis 20 mg. Dosen kan höjas till 40 milligram per dygn, men det har inte visats ha någon ytterligare fördel. Dygnsdosen på 40 mg kan antingen tas som en engångsdos eller uppdelat i två deldoser. Dygnsdosen får inte överskrida 40 mg.

Behandlingen med tamoxifen är vanligtvis långvarig och behandlingen övervakas av en läkare som har specialiserat sig i onkologi. Terapisvaret uppnås vanligtvis först efter 2–3 månaders medicinering. Behandlingen fortsätts så länge som ett gynnsamt svar kan konstateras.

Den rekommenderade maximala längden för adjuvant behandling av bröstcancer med tamoxifen är 5 år.

Den optimala längden på tamoxifenbehandlingen har inte påvisats.

Äldre patienter

Äldre patienter med bröstcancer har använt likadana tamoxifendoser och för en del av dessa patienter har de använts som monoterapi.

Pediatrisk population

Användning av tamoxifen hos barn rekommenderas inte, eftersom säkerheten och effekten av tamoxifen inte har fastställts hos barn.

Administreringssätt

Oral administrering.

• Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.
• Graviditet och amning.
• Samtidig anastrozolmedicinering (se avsnitt Interaktioner).

Tamoxifen kan öka risken för tromboemboliska händelser såsom stroke, djup ventrombos, sinustrombos, djup veninflammation och lungemboli. Innan behandlingen inleds ska det utredas noggrant om patienten med bröstcancer eller patientens släktingar har haft ventromboser. Allvarlig övervikt, hög ålder och andra riskfaktorer för ventromboser ska utredas. Om det finns tecken på en protrombotisk risk, ska trombofila faktorer undersökas hos patienten. Patienter med trombofila faktorer ska informeras om risken för trombos. Beslutet om att använda tamoxifen hos dessa patienter ska grunda sig på patientens totala risk. Långvarig behandling med antikoagulantia kan vara motiverat för vissa patienter med bröstcancer som har flera riskfaktorer för ventrombos.

Patienterna ska rådas att omedelbart kontakta en läkare om symptom på tromboemboliska händelser eller flebit uppkommer. Användningen av tamoxifen ska avbrytas omedelbart och adekvata åtgärder ska påbörjas om något som tyder på tromboemboliska händelser eller flebit uppträder. Beslutet om tamoxifenbehandlingen ska inledas på nytt hos patienter med bröstcancer som behandlas med tamoxifen, ska fattas med hänsyn till patientens totala risk. Hos vissa patienter kan fortsättande av tamoxifenbehandlingen tillsammans med profylaktisk antikoagulantiabehandling vara motiverat.

Risken för venös tromboembolism är större än normalt vid samtidig behandling med cytostatika (se avsnitt Interaktioner).

Tamoxifen ska användas med försiktighet om patienten har leukopeni eller trombocytopeni (se avsnitt Biverkningar). Regelbunden övervakning av blodbilden och trombocytvärdena kan vara nödvändigt.

Tamoxifen i rekommenderad dos kan förlänga QTc-intervallet på elektrokardiogrammet (EKG) hos patienter med underliggande risker för QT-förlängning och hjärtsjukdomar. För dessa patienter rekommenderas EKG- och elektrolytövervakning.

Behandling med tamoxifen orsakar hämning av menstruation eller oregelbunden menstruation hos premenopausala patienter med bröstcancer.

Förändringar i livmoderslemhinnan såsom endometrios, hyperplasi, polyper, cancer och sarkom i livmoderkroppen (främst maligna Müllerska blandtumörer) har förekommit i samband med tamoxifenbehandling. Den bakomliggande mekanismen är okänd, men förändringarna kan vara förknippade med estrogenliknande effekter hos tamoxifen. En patient som använder eller tidigare använt tamoxifen och som får ovanliga gynekologiska symptom, särskilt vaginal blödning, vitflytningar, sekret eller oregelbunden menstruation, smärta eller tryckkänsla i bäckenet ska undersökas omedelbart.

Om patienten inte genomgått en hysterektomi, undersöks potentiella förändringar i livmoderslemhinnan årligen i en gynekologisk undersökning. Läkaren bestämmer hur ofta undersökningarna upprepas om patienten har metastaser.

Vissa andra primära tumörer som uppträder annanstans än på livmoderslemhinnan och i det kontralaterala bröstet, har rapporterats i kliniska studier efter tamoxifenbehandling mot bröstcancer. Orsakssambandet eller den kliniska betydelsen för dessa har inte konstaterats.

Under de första veckorna av tamoxifenbehandlingen ska patienter med benmetastaser övervakas för att konstatera eventuell hyperkalcemi. Läkemedel som minskar njurarnas kalciumutsöndring, såsom t.ex. tiaziddiuretika, kan öka risken för hyperkalcemi. Om hyperkalcemi konstateras ska tillståndet behandlas adekvat. I svåra fall ska tamoxifenbehandlingen avslutas. Under behandlingen ska serumets kalciumkoncentration bestämmas regelbundet.

Patienten ska gå på en ögonundersökning i början av tamoxifenbehandlingen. Andra samtidiga medicineringar som ökar risken för ögonsjukdomar (t.ex. retinopati) ska tas i beaktande. Synstörningar, såsom förändringar i hornhinnan, katarakt och retinopati har rapporterats hos patienter som behandlas med tamoxifen. Om förändringar i ögonen (katarakt, förändringar i näthinnan eller hornhinnan) uppkommer under behandlingen, ska ögonen undersökas omedelbart. Ögonen, även ögonbottnen, hos patienter som behandlas med tamoxifen ska undersökas regelbundet. De flesta förändringarna som uppkommit under behandlingen har förbättrats då tamoxifenbehandlingen har avslutats.

I samband med sena mikrokirurgiska bröstrekonstruktionsoperationer kan tamoxifen öka risken för mikrovaskulära lambåkomplikationer.

I långvariga karcinogenicitetsstudier med gnagare har hepatokarcinogenicitet hos tamoxifen rapporterats. Fall av leverkarcinom har också upptäckts i kliniska tamoxifenstudier. På basen av vissa studieresultat har det också misstänkts att prevalensen av gastrointestinal cancer har ökat i samband med tamoxifenbehandling hos patienter med bröstcancer. Levervärden hos patienter som behandlas med tamoxifen ska övervakas regelbundet. Bestämning av serumets triglyceridkoncentrationer bör också övervägas.

I litteratur har det visats att långsamma metaboliserare avseende CYP2D6-enzymet har minskade plasmakoncentrationer av den viktigaste aktiva metaboliten av tamoxifen, endoxifen (se avsnitt Farmakokinetiska egenskaper). Samtidig medicinering med ett läkemedel som hämmar CYP2D6-enzymet kan leda till en minskad endoxifenkoncentration. På grund av detta ska potenta CYP2D6-hämmare (t.ex. paroxetin, fluoxetin, kinidin, cinacalcet, bupropion) undvikas under behandling med tamoxifen alltid om möjligt (se avsnitt Interaktioner och Farmakokinetiska egenskaper).

Strålningsinducerade hudreaktioner har rapporterats mycket sällan hos patienter som använder tamoxifen som fått strålbehandling. Reaktionen korrigeras vanligtvis då behandlingen avbryts tillfälligt, och då behandlingen inleds på nytt kan en mildare reaktion uppkomma. I de flesta fallen fortsattes behandlingen med tamoxifen.

I samband med behandling med Tadex har allvarliga hudreaktioner (SCAR) rapporterats, och även Stevens–Johnsons syndrom (SJS) och toxisk epidermal nekrolys (TEN), vilka kan vara livsfarliga eller dödliga. Då läkemedlet ordineras ska patienten informeras om tecken och symptom på dessa reaktioner, och patienter ska övervakas noggrant ifall av hudreaktioner. Om tecken och symptom som tyder på dessa reaktioner uppkommer, ska användningen av Tadex avbrytas omedelbart och alternativ behandling ska övervägas (enligt behov). Om en allvarlig reaktion, såsom Stevens–Johnsons syndrom eller toxisk epidermal nekrolys, utvecklas i samband med användning av Tadex, ska behandling med Tadex absolut inte inledas på nytt hos denna patient.

Tamoxifen kan orsaka eller förvärra symptom på angioödem hos patienter med hereditärt angioödem.

Hjälpämnen

Preparatet innehåller laktos. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.

Samtidig användning av tamoxifen och läkemedel som hämmar trombocytaggregation rekommenderas inte, så att blödningsrisken inte ökar under eventuellt trombocytopeniskt skede.

När tamoxifen används samtidigt med warfarin eller någon annan kumarinantikoagulantia kan effekten som hämmar blodkoagulationen förstärkas betydligt, eftersom levermetabolismen av warfarin hämmas. När samtidig användning av dessa läkemedel är oundviklig ska blodets koagulationsfaktorer övervakas noggrant särskilt i början av behandlingen.

Läkemedel som minskar njurarnas kalciumutsöndring, såsom tiaziddiuretika, kan öka risken för hyperkalcemi.

I två fall har samtidig användning av tamoxifen och tegafur rapporterats orsaka kronisk aktiv hepatit och levercirros.

När tamoxifen används samtidigt med cytotoxiska ämnen, ökar risken för tromboemboliska fall, såsom djup ventrombos och lungemboli. På grund av den ökade risken för ventrombos ska antitrombotisk behandling övervägas för dessa patienter under kemoterapi.

Tamoxifen metaboliseras huvudsakligen via CYP3A4-isoenzymet. Tamoxifen ska användas med försiktighet tillsammans med ämnen som är kända inducerare av CYP3A4-isoenzymet (t.ex. rifampicin) eller med ämnen som hämmar det.

Användning av tamoxifen tillsammans med mitomycin ökar risken för hemolytiskt-uremiskt syndrom, anemi och trombocytopeni. Samtidig användning bör undvikas.

Den farmakokinetiska interaktionen med CYP2D6-hämmare minskar enligt litteraturen plasmakoncentrationen av en av de mest aktiva metaboliterna av tamoxifen, endoxifen, med 65–75 %. I vissa studier har en minskad effekt av tamoxifen rapporterats vid samtidig användning av vissa selektiva serotoninåterupptagshämmare (t.ex. paroxetin). Tecken på en ökad risk för dödlighet förknippad med bröstcancer har rapporterats vid samtidig användning av dessa läkemedel. Eftersom en minskad effekt av tamoxifen inte kan uteslutas, ska samtidig användning med potenta CYP2D6-hämmare (t.ex. paroxetin, fluoxetin, kinidin, cinacalcet, bupropion) undvikas alltid om möjligt.

Samtidig användning av tamoxifen och anastrozol har inte visats förbättra behandlingens effekt jämfört med behandling med endast tamoxifen (se avsnitt Kontraindikationer).

Plasmakoncentrationerna av aromatashämmaren letrozol minskade med 37 % då det användes tillsammans med tamoxifen.

Hormonpreparat bör inte användas under tamoxifenbehandling, särskilt inte preparat som innehåller estrogen (t.ex. preventivpiller), eftersom samtidig användning kan försvaga effekten av båda preparaten.

Graviditet

Kvinnor ska uppmanas att undvika graviditet under tamoxifenbehandlingen och 9 månader efter att behandlingen avslutats. Sexuellt aktiva kvinnor ska använda barriärpreventivmedel eller annan icke-hormonell preventivmetod. Premenopausala patienter ska undersökas noggrant före behandlingen för att utesluta graviditet. Eventuella risker för fostret ska utvärderas om graviditeten börjar under tamoxifenbehandlingen eller inom 9 månader från att behandlingen avslutats.

Missfall, missbildningar och fosterdödlighet har rapporterats hos kvinnor som använt tamoxifen.

Prekliniska data, se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter.

Amning

Begränsade data tyder på att Tadex och dess aktiva metaboliter utsöndras och ansamlas med tiden i människans bröstmjölk, och därför rekommenderas läkemedlet inte under amning. När det bestäms om amningen eller användningen av Tadex avslutas, ska betydelsen av Tadex för modern tas i beaktande.

Fertilitet

Tamoxifen kan minska menstruationen hos premenopausala kvinnor (se avsnitt Biverkningar). Se resultat från prekliniska studier i avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter.

Studier om effekten av tamoxifen på förmågan att framföra fordon och använda maskiner har inte utförts.

Vid körning och användning av maskiner ska det tas i beaktande att tamoxifen kan försvaga synen och orsaka svaghet.

Biverkningar orsakade av den antiestrogena effekten av tamoxifen har varit värmevallningar, vaginal blödning eller vaginal sekretion, illamående, kräkningar, klåda i blygd, utslag och torr hud.

Muskelkramper i benen har uppkommit i samband med tamoxifenbehandlingen.

Det finns bevis på ökad prevalens av hjärncirkulationsstörningar och tromboemboliska händelser, såsom djup ventrombos och lungemboli, under tamoxifenbehandling.

Prevalensen av olika förändringar i livmoderslemhinnan, såsom hyperplasi, polyper och cancer har rapporterats öka i samband med långvarig tamoxifenbehandling.

Om biverkningarna är svåra kan en dosminskning (inte lägre än 20 mg/dag) underlätta kontrollen av biverkningarna utan att påverka sjukdomskontrollen. Om biverkningarna inte minskar efter dosminskningen kan behandlingen behöva avslutas.

Biverkningarnas frekvensklasser är definierade enligt följande:

Mycket vanliga (≥ 1/10)

Vanliga (≥ 1/100, < 1/10)

Mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100)

Sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000)

Mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

*) Tilläggsinformation i avsnitt Varningar och försiktighet.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

webbplats: www.fimea.fi

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea

Biverkningsregistret

PB 55

00034 FIMEA

Teoretiskt kan man anta att överdoseringen orsakar en ökning av antiestrogena biverkningar. En specifik antidot saknas och behandlingen är därför symptomatisk.

Tamoxifendoser som varit flerfaldigt större än normala doser har i litteraturen rapporterats orsaka förlängd QT-tid på EKG.

I djurförsök har det visats att mycket höga överdoser (100–200 gånger den rekommenderade dygnsdosen) kan orsaka estrogena effekter.

När dygnsdosen var minst 160 mg/m², observerades förändringar i EKG (förlängd QT-tid), och när dosen var minst 300 mg/m², observerades neurotoxiska effekter (tremor, hyperreflexi, vacklande gång, yrsel).

Farmakoterapeutisk grupp: Endokrinterapi, Antiestrogener, ATC-kod: L02BA01.

Tamoxifen är ett icke-steroidalt antiestrogent läkemedel som används vid behandling av bröstcancer. Det binder sig specifikt till cytoplasmans estrogenreceptorer och tävlar om receptorn med estrogen. Tamoxifenreceptorkomplexet saknar en stimulerande effekt på DNA-syntesen, vilket estrogenreceptorkomplexet har. Därmed hämmas cellens replikation och tumörcellerna minskar till följd av normal celldöd.

Tamoxifen har olika farmakologiska effekter i vävnader som liknar de antagonistiska och agonistiska effekterna av estrogen. I samband med bröstcancer har tamoxifen huvudsakligen en antiestrogen effekt på tumörnivån. Dessutom har tamoxifen estrogenliknande effekter på flera organsystem, såsom på livmoderslemhinnan, skelettet och blodets lipidvärden.

Tamoxifen har visat sig vara ett effektivt läkemedel efter en operation eller ooforektomi vid behandling av förnyad bröstcancer eller i situationer där en operation inte är möjlig. Tamoxifen kan användas primärt vid behandling av estrogenpositiv bröstcancer hos postmenopausala patienter. Under de senaste åren har det dock observerats att tamoxifen även kan användas som ett alternativ för ooforektomi eller strålbehandling av äggstockarna hos premenopausala patienter.

Variationen i det kliniska svaret av tamoxifen kan förknippas med CYP2D6 polymorfi. Hos långsamma metaboliserare kan läkemedelssvaret vara minskat. Effekten av behandlingen avseende CYP2D6 hos långsamma metaboliserare har inte fullständigt fastställts (se avsnitt Varningar och försiktighet, Interaktioner och Farmakokinetiska egenskaper).

CYP2D6 genotyp

Kliniska data som finns tillgängliga tyder på att svaret av tamoxifen vid behandling av bröstcancer kan vara minskad hos homozygota patienter avseende icke-fungerande CYP2D6-alleler.

Tillgängliga studier har huvudsakligen utförts hos postmenopausala kvinnor (se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakokinetiska egenskaper).

Absorption

Tamoxifen absorberas väl efter oral administrering. De maximala serumkoncentrationerna uppnås 4–7 timmar efter administreringen.

Distribution

Tamoxifen binder sig i stor utsträckning (> 99-procentigt) till serumets albumin. Tamoxifen och dess metaboliter ansamlas i levern, lungorna, hjärnan, bukspottkörteln, huden och skelettet. Jämviktskoncentrationen uppnås efter ca fyra veckor från att behandlingen inletts.

Metabolism

Tamoxifen metaboliseras huvudsakligen via CYP3A4-rutten till N-desmetyl-tamoxifen och vidare till en annan aktiv metabolit, endoxifen, via CYP2D6-rutten. Patienter som saknar CYP2D6-enzymet har ca 75 % lägre endoxifenkoncentrationer än patienter med normal CYP2D6 aktivitet. Medicinering med en potent CYP2D6-hämmare minskar endoxifenkoncentrationen i motsvarande utsträckning.

Huvudmetaboliten av tamoxifen är N-desmetyltamoxifen.

Eliminering

Clearance av tamoxifen sker i två steg, halveringstiden i distributionsfasen är ca 11 timmar som efterföljs av en långsam 7 dagar lång halveringstid för elimineringen. Halveringstiden för N-desmetyltamoxifen är 14 dagar. Läkemedlet utsöndras huvudsakligen som konjugater i avföringen.

Kroniska toxicitetsstudier har utförts med råttor och möss upp till 15 månader. I dessa djurstudier observerades histopatologiska förändringar i reproduktionsorganen, vilka anses bero på de farmakologiska egenskaperna av tamoxifen. Förändringarna var reversibla. Dessutom ökade frekvensen av katarakt.

Tamoxifen har undersökts i flera in vitro- och in vivo-studier och det har inte visat sig vara mutagent. I vissa in vitro-studier och i in vivo-genotoxicitetsstudier utförda med gnagare har tamoxifen observerats vara genotoxiskt efter aktivering i levern.

Hos honråttor hämmade tamoxifen ovulationen och brunstcykeln. Efter att tamoxifenbehandlingen avbröts, återställdes fertiliteten inom några veckor. Hos avkomlingar av mödrar som tidigare behandlats med tamoxifen upptäcktes inga effekter på utvecklingen eller reproduktionsförmågan.

I långtidsstudier uppkom tumörer på könskörtlarna hos möss och i levern hos råttor. Den kliniska betydelsen av dessa fynd är dock okänd. I djurstudier och kliniska rapporter har man fått tecken på att risken för tumörer i livmoderslemhinnan ökar.

I fostertoxicitetsstudier utförda med flera arter upptäcktes ingen teratogenicitet. Hos kaniner förekom fosterdödlighet vid användning av doser som motsvarar terapeutisk dosering. Tamoxifen hindrar implantationen av en befruktad äggcell med små doser och orsakar missfall hos råttor och kaniner med dygnsdoser som överskrider 2 mg/kg.

Intrauterin exponering för tamoxifen hos möss och tamoxifenbehandling hos nyfödda råttor och möss orsakade bestående förändringar i honornas könsorgan. Reversibla förändringar i reproduktionsorganen förekom också hos vuxna hondjur i samband med långvarig behandling, då de använda dygnsdoserna överskred 0,05 mg/kg. Hos hanråttor minskade tamoxifen vikten av testiklarna och försvagade spermatogenesen både efter kort- och långvarig behandling. I gnagarmodeller där utvecklingen av reproduktionsorgan under fostertiden undersöktes, orsakade tamoxifen liknande förändringar som estradiol, etinylestradiol, klomifen och dietylstilbestrol (DES). Trots att den kliniska betydelsen av dessa förändringar är okänd, är vissa av dessa förändringar, särskilt vaginal adenos, liknande som hos unga kvinnor som exponerats för DES under fostertiden. Dessa kvinnor har en risk på 1:1 000 att utveckla klarcelligt adenokarcinom i slidan eller livmoderhalsen. Endast ett fåtal unga kvinnor har exponerats för tamoxifen under fostertiden och vaginal adenos i livmoderhalsen eller klarcelligt adenokarcinom har inte rapporterats.

Majsstärkelse

Laktosmonohydrat

Povidon

Magnesiumstearat

Natriumstärkelseglykolat.

Ej relevant.

3 år.

Förvaras vid högst 25 °C.

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

TADEX tabletti
20 mg (L:kyllä) 100 kpl (40,04 €)

PF-selosteen tieto

Vit polyetenflaska; 100 tabletter.

Läkemedlets utseende:

Vit, rund, konvex, odragerad tablett, på ena sidan finns märket 20, Ø 9 mm.

Inga särskilda anvisningar.

TADEX tabletti
20 mg 100 kpl

• Ylempi erityiskorvaus (100 %). Rintasyöpä (115), Gynekologiset syövät (128).
• Peruskorvaus (40 %).

L02BA01

14.03.2025