TYRAZOL tablett 5 mg

En tablett innehåller 5 mg karbimazol.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Tablett

Tyreotoxikos.

Som medicinering före sköldkörteloperation och före och efter radiojodbehandling.

Dosering

Startdosen är vanligtvis 2 tabletter 3–4 gånger per dygn (= 30–40 mg/dygn), vid svårare fall 3 tabletter 3–4 gånger per dygn (= 45–60 mg/dygn). En tydlig effekt ses efter 1–3 veckor av behandling och eutyreos uppnås vanligtvis inom 1–3 månader. Efter att eutyreos har uppnåtts ska dosen minskas. Underhållsdosen är individuell t.ex. 1–2 (3–4) tabletter per dygn och den kan också tas som en engångsdos.

Pediatrisk population

Den rekommenderade startdosen hos barn är 1 tablett 3 gånger per dygn.

• Överkänslighet mot den aktiva substansen, metimazol, tiamazol eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen
• Funktionsstörningar i benmärgen (bloddyskrasier)
• Atoxisk struma
• Hypotyreos
• Svår leversvikt
• Patienter som tidigare haft akut pankreatit efter administrering av karbimazol eller dess aktiva metabolit tiamazol.

I samband med behandling med karbimazol har dödlig agranulocytos rapporterats. Förändringar i blodbilden som karbimazol orsakar uppträder vanligtvis under de två första behandlingsmånaderna. Regelbunden övervakning av blodbilden krävs under denna tid. Om feber, halsont, sår i munnen, blåmärken, blödningar och svagt allmäntillstånd förekommer hos patienten ska blodbilden direkt kontrolleras för att utesluta agranulocytos. Patienten ska informeras om symptomen och uppmanas att direkt kontakta en läkare om symptom uppkommer, särskilt om det finns tecken på infektion. Lindrig reversibel leukopeni förekommer ofta i Basedows sjukdom och det är inte en indikation för att avsluta medicineringen.

Försiktighet ska iakttas vid behandling av patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion. Läkemedlets halveringstid kan förlängas i samband med funktionsstörning i levern. Behandlingen med karbimazol ska avslutas om det uppträder tecken på funktionsstörning i levern eller symptom såsom smärta i övre buken, aptitlöshet och allmän klåda.

Efter marknadsintroduktion har det rapporterats om patienter som fått karbimazol eller dess aktiva metabolit tiamazol som drabbats av akut pankreatit. I fall av akut pankreatit ska användningen av karbimazol avslutas omedelbart. Karbimazol får inte ges till patienter som tidigare haft akut pankreatit efter administrering av karbimazol eller dess aktiva metabolit tiamazol. En ny exponering kan leda till förnyad akut pankreatit, varvid tiden då den brister ut är kortare.

Behandling med karbimazol ska tillfälligt avbrytas under radiojodbehandling.

Nyttan som erhålls av användning av karbimazol till kvinnor i fertil ålder ska övervägas individuellt mot eventuella skador som kan orsakas hos fostret. Kvinnor som kan få barn ska använda effektivt preventivmedel under behandlingen. Användning av karbimazol hos gravida kvinnor ska basera sig på individuell risk/nytta-utvärdering. Om karbimazol används under graviditeten ska den minsta effektiva dosen ges utan att även sköldkörtelhormoner ges. Noggrann övervakning av modern, fostret och den nyfödda är motiverat (se avsnitt Fertilitet, graviditet och amning).

Användning av för höga doser av tyreostatika kan orsaka hypotyreos, öka sköldkörtelns storlek och blodtillförsel samt förvärra ögonsymptom vid Basedows sjukdom.

Försiktighet ska iakttas vid behandling av patienter med intratorakal struma, eftersom struman kan förvärras i början av behandlingen med karbimazol och orsaka förträngning i luftröret.

Korsallergi kan förekomma mellan karbimazol och propyltiouracil.

I enstaka fall har myopati rapporterats. Om det i samband med behandlingen med karbimazol förekommer muskelsmärtor hos patienten finns det skäl till att kontrollera kreatininkinasvärdena.

Särskild försiktighet ska iakttas om andra läkemedel som kan orsaka agranulocytos används samtidigt.

Normaliseringen av sköldkörtelhormonnivåerna som karbimazol orsakar kan försvaga warfarinsvaret. På basen av detta rekommenderas effektivare INR-övervakning under behandlingen med karbimazol och vid behov justering av warfarindosen. En eventuell förstärkt antikoagulationseffekt ska också beaktas, särskilt om sköldkörtelvärdena varierar.

Toxiciteten av katekolaminer och tricykliska antidepressiva läkemedel kan öka under behandlingen med karbimazol. I början av behandlingen kan behovet av antidiabetika öka.

Sköldkörtelfunktionen påverkar metabolismen av teofyllin. Vid hypertyreos ökar metabolismen av teofyllin, när den på motsvarande sätt blir långsammare vid hypotyreos. Koncentrationerna och den terapeutiska effekten av teofyllin ska övervakas och vid behov ska dosen justeras.

Samtidig användning med prednisolon och karbimazol kan öka clearance av prednisolon och minska exponeringen för prednisolon. Den kliniska betydelsen av interaktionen är oklar. Prednisolondosen ska ökas vid behov.

Dosbehovet av digoxin varierar enligt sköldkörtelfunktionen och effekten av karbimazolmedicineringen. Bestämning av digoxinkoncentrationen och den glomerulära filtrationshastigheten rekommenderas.

Hypertyreos kan öka clearance av betablockerare. En dosminskning av betablockerare kan vara nödvändig när patientens sköldkörtelfunktion har normaliserats.

Kvinnor som kan få barn

Kvinnor som kan få barn ska använda effektivt preventivmedel under behandlingen (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Graviditet

Hypertyreos hos gravida kvinnor ska behandlas på ett lämpligt sätt för att hindra allvarliga komplikationer för modern och fostret. Karbimazol passerar människans placenta. På basen av epidemiologiska studier som gäller människan och erfarenhet från spontana rapporter misstänks karbimazol orsaka medfödda missbildningar då det ges under graviditet, särskilt med höga doser och under den första graviditetstrimestern. Rapporterade missbildningar är bl.a. aplasia cutis congenita, kraniofaciala missbildningar (koanalatresi; ansiktsdysmorfi), omfalocele, esofagusatresi, omfalo-mesenterisk ductusanomali och ventrikelseptumdefekt.

Karbimazol får ges under graviditet endast efter en noggrann individuell risk/nytta-utvärdering och endast med den minsta effektiva dosen utan att även sköldkörtelhormoner ges. Om karbimazol används under graviditeten rekommenderas noggrann övervakning av modern, fostret och den nyfödda (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Amning

Karbimazol och metimazol utsöndras i människans bröstmjölk. Karbimazol kan användas försiktigt under amning, men en dygnsdos på över 15 mg bör vanligtvis inte överskridas. Sköldkörtelfunktionen hos spädbarnet ska uppföljas. Läkemedelsmängden som överförs till spädbarnet med mjölken kan minskas betydligt om mjölk som utsöndrats 2–4 timmar efter läkemedelsintaget inte används, eftersom läkemedelskoncentrationerna i mjölken då är som högst.

Förutom illamående och kräkningar som uppträder hos vissa patienter har karbimazol inga kända biverkningar som försvagar förmågan att framföra fordon eller använda maskiner.

Biverkningar orsakade av karbimazol är till sin natur vanligtvis allergibaserade och mer sällan egentliga toxiska reaktioner.

Den allvarligaste biverkningen är agranulocytos som uppträder hos ca 0,1–0,5 % av patienterna. Agranulocytos orsakad av karbimazol kan utvecklas snabbt, vanligtvis redan under de första behandlingsveckorna eller -månaderna. Symptom på agranulocytos är feber, svagt allmäntillstånd, bakterieinfektioner i munnen och svalget samt granulocytopeni. Även andra förändringar i blodbilden (neutropeni, leukopeni, eosinofili, hemolytisk anemi, trombocytopeni och pancytopeni samt aplastisk anemi) har beskrivits.

Lindrigare och oftare beskrivna biverkningar har varit illamående, huvudvärk, ledsmärtor, håravfall och olika hudsymptom (urtikaria, klåda, erytem, makulopapulöst eksem, purpura).

Sällsynta biverkningar har varit effekter på levern, bl.a. förhöjda levervärden, hepatit och kolestatisk gulsot (se avsnitt Varningar och försiktighet), vaskulit, syndrom av lupustyp, nefrotiskt syndrom och utveckling av antikroppar mot insulin, som har associerats med fastehypoglykemi. Förstoring av lymfknutar och allmän lymfadenopati har beskrivits.

Nedan har andra biverkningar som rapporterats i samband med karbimazolbehandling listats enligt organsystem. Frekvensen kan inte beräknas från tillgängliga data.

Immunsystemet:

Angioödem

Centrala och perifera nervsystemet:

Neurit, parestesi, polyneuropati, avsaknad av smaksinne

Öron och balansorgan:

Hörselnedsättning och tinnitus

Blodkärl:

Blödningar, blåmärken

Magtarmkanalen:

Akut pankreatit, akut svullnad av spottkörtlarna

Hud och subkutan vävnad:

Allvarliga hudreaktioner medräknat Stevens–Johnsons syndrom

Fotoallergisk dermatit

Muskuloskeletala systemet och bindväv:

Muskelsmärta, myopati, ledsvullnad

Allmänna symptom och/eller symptom vid administreringsstället:

Feber, sjukdomskänsla

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

webbplats: www.fimea.fi

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea

Biverkningsregistret

PB 55

00034 FIMEA

Mycket få akuta överdoseringsfall orsakade av karbimazol har rapporterats. Små och förbigående förändringar i sköldkörtelhormonnivåerna är möjliga. En långvarig överdosering kan leda till hypotyreos.

Farmakoterapeutisk grupp: Svavelhaltiga imidazolderivat, ATC-kod: H03BB01

Karbimazol är ett tyreostatikum vars farmakologiska effekter lär förmedlas huvudsakligen via metimazol som bildas från det. I sköldkörteln hindrar metimazol bindningen av jod till tyrosin och bildningen av jodtyroniner. Dessutom har metimazol immunosuppressiva effekter. Effekterna på sköldkörtelhormonnivåerna framträder långsamt och det tar vanligtvis mer än en månad att uppnå eutyreos. Detta beror på den långsamma elimineringen av de sköldkörtelhormoner som redan bildats i kroppen.

Karbimazol absorberas nästan fullständigt från tarmen och ombildas genom förstapassagemetabolismen till aktivt metimazol. Distributionsvolymen för metimazol är ca 0,5 l/kg och de största läkemedelskoncentrationerna hittas i sköldkörteln. Läkemedlet passerar placentan och utsöndras i bröstmjölk. Bindningen till plasmaproteiner är låggradig. Halveringstiden i plasma för metimazol är 4–6 timmar. Relativt lite kunskap finns om metabolismen av metimazol. Oxidation av läkemedlet till 3-metyl-2-tiohydantoin och N-metyl-imidazol verkar ske åtminstone i levern och sköldkörteln. Över 90 % av metimazol och dess metaboliter utsöndras via njurarna och ca 10 % i avföringen.

Karbimazol har inga kända mutagena eller karcinogena egenskaper.

Cellulosa, mikrokristallin

Stärkelse, pregelatiniserad

Magnesiumstearat

Ej relevant.

18 månader.

Förvaras vid högst 25 °C.

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

TYRAZOL tabletti
5 mg (L:ei) 100 kpl (31,37 €)

PF-selosteen tieto

Polyetylenplastburk, som innehåller torkmedelskapsel. 100 tabletter.

Läkemedlets utseende:

Vit eller nästan vit, jämn tablett med fasade kanter och brytskåra, diameter ca 9 mm, kod ORN 276.

Brytskåran är inte till för att dela tabletten i lika stora doser utan enbart för att underlätta nedsväljning.

Inga särskilda anvisningar.

TYRAZOL tabletti
5 mg 100 kpl

• Peruskorvaus (40 %).

H03BB01

02.09.2021