MAXITROL ögondroppar, suspension

1 ml suspension innehåller dexametason 1 mg, neomycinsulfat i en mängd motsvarande 3 500 IU neomycin samt polymyxin B‑sulfat 6 000 IU.

Hjälpämne med känd effekt

1 ml suspension innehåller 0,04 mg bensalkoniumklorid.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Ögondroppar, suspension.

Vid akut och kronisk, icke‑purulent konjunktivit och blefarit, keratit, sklerit, herpes zoster ophthalmicus samt postoperativt.

Dosering

Vuxna och äldre

En eller två droppar i det påverkade ögat/vartdera ögat 4–6 gånger om dagen. (Svåra infektioner kan i början kräva 1–2 droppar var 15:e minut, och intervallen mellan instillationerna förlängs småningom, när infektionen fås under kontroll.)

Pediatrisk population

Användning av Maxitrol rekommenderas inte för barn, eftersom inga data om effekt och säkerhet från behandling av barn finns tillgängliga.

Nedsatt lever- och njurfunktion

Maxitrol har inte undersökts i denna patientgrupp.

Om en eller flera doser har glömts bort ska ögondropparna administreras omedelbart, och därefter fortsätter behandlingen i enlighet med doseringsanvisningen.

Administreringssätt

Okulär användning.

Om säkerhetskragen av plast är lös när locket har avlägsnats ska den tas bort innan preparatet används.

Patienterna ska uppmanas att skaka flaskan väl före användning.

För att förhindra att droppspetsen och suspensionen kontamineras får droppspetsen inte vidröra ögonlocken, området runt ögonlocken eller andra ytor.

Nasolakrimal ocklusion och att försiktigt sluta ögonlocket efter instillation rekommenderas för att minska den systemiska exponeringen för okulärt administrerade läkemedel och därmed minska potentiella systemiska biverkningar.

Om flera topikala ögonläkemedel används ska de appliceras med minst 5 minuters mellanrum.

Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Ytlig herpes simplex‑keratit, vaccinia, varicella och andra virusinfektioner i kornea och konjunktiva.

Mykobakteriella infektioner i ögat.

Svampinfektioner i ögonvävnad eller obehandlade parasitinfektioner i ögat.

Purulent ögoninfektion.

Överkänslighet mot topikalt administrerade aminoglykosider såsom neomycin kan förekomma hos vissa patienter. Överkänslighetsreaktionernas svårighetsgrad kan variera från lokala effekter till generaliserade reaktioner såsom erytem, pruritus, urtikaria, utslag, anafylaxi, anafylaktoida reaktioner och bullösa hudreaktioner. Om överkänslighet utvecklas i samband med användning av detta läkemedel ska behandlingen avbrytas.

Därtill kan topikal användning av neomycin leda till överkänslighetsreaktioner i huden.

Korsöverkänslighet mot andra aminoglykosider kan förekomma, och därmed bör risken för att patienter som blivit sensibiliserade mot topikalt administrerat neomycin även kan vara känsliga för andra topikala och/eller systemiska aminoglykosider beaktas (se avsnitt Interaktioner).

Allvarliga biverkningar såsom neurotoxicitet, ototoxicitet och nefrotoxicitet har förekommit hos patienter som fått systemisk behandling med neomycin eller använt neomycin topikalt på öppna sår eller skadad hud. Nefrotoxiska och neurotoxiska reaktioner har förekommit också i samband med systemisk användning av polymyxin B. Även om dessa biverkningar inte har rapporterats vid topikal okulär användning av detta preparat bör försiktighet iakttas om Maxitrol och systemiska aminoglykosider eller polymyxin B används samtidigt och/eller efter varandra.

Långtidsanvändning av oftalmiska kortikosteroider kan orsaka förhöjt intraokulärt tryck och/eller glaukom, som kan vara förenat med skador på synnerven, nedsatt synskärpa, synfältsdefekter och uppkomst av posterior subkapsulär katarakt. Om patienten använder oftalmiska kortikosteroider under lång tid ska det intraokulära trycket kontrolleras rutinmässigt och ofta. Detta är särskilt viktigt när det gäller pediatriska patienter, eftersom risken för kortikosteroidinducerad okulär hypertension kan vara större hos barn, och tillståndet kan uppkomma tidigare än hos vuxna. Maxitrol har inte godkänts för behandling av pediatriska patienter.

Risken för uppkomst av kortikosteroidinducerat förhöjt intraokulärt tryck och/eller katarakt är förhöjd hos predisponerade patienter (t.ex. diabetiker).

Cushings syndrom och/eller binjuresuppression relaterat till systemisk absorption av okulärt administrerat dexametason kan uppkomma efter intensiv eller långvarig, kontinuerlig behandling hos predisponerade patienter, såsom barn och patienter som får behandling med CYP3A4‑hämmare (inklusive ritonavir och kobicistat). I sådana fall ska behandlingen sättas ut gradvis.

Kortikosteroider kan minska motståndskraften mot och underlätta etableringen av resistenta bakteriella, fungösa, virala eller parasitära infektioner och maskera de kliniska symtomen på infektion.

Kortikosteroider kan också dämpa överkänslighetsreaktioner mot preparatets innehållsämnen genom att maskera inflammationsresponsen.

Svampinfektion bör misstänkas hos patienter med persistenta kornealsår. Om svampinfektion uppkommer bör behandlingen med kortikosteroider avbrytas.

Långtidsanvändning av antibiotika såsom neomycin och polymyxin kan, liksom behandling med andra infektionsläkemedel, leda till överväxt av resistenta mikrober, inklusive svampar. Om en superinfektion uppkommer ska användningen av preparatet avbrytas och ersättande behandling sättas in.

Topikala oftalmiska kortikosteroider kan bromsa läkningen av kornealsår. Det är även känt att topikala NSAID‑preparat bromsar eller försenar läkningen. Samtidig användning av topikala NSAID‑preparat och topikala steroider kan öka risken för läkningsproblem (se avsnitt Interaktioner).

Vid sjukdomar som orsakar förtunning av kornea eller sklera har det hänt att perforationer uppkommit i samband med användning av topikala kortikosteroider.

Om behandlingen avbryts kan inflammationen återkomma och då vara kraftigare.

Patienter som använder oftalmiska läkemedel som innehåller neomycinsulfat ska uppmanas att kontakta läkare om smärtan, rodnaden, svullnaden eller irritationen i ögat förvärras eller fortgår.

Detta läkemedel innehåller 0,2 mg bensalkoniumklorid per 5 ml, motsvarande 0,04 mg/ml.

Maxitrol innehåller konserveringsmedlet bensalkoniumklorid, som har rapporterats orsaka ögonirritation, torra ögon och kan påverka tårfilmen och hornhinnan. Ska användas med försiktighet hos patienter med torra ögon och hos patienter med skadad hornhinna. Patienter ska monitoreras vid längre tids användning av läkemedlet.

Bensalkoniumklorid kan tas upp av mjuka kontaktlinser och kan missfärga kontaktlinserna. Om användning av kontaktlinser är nödvändig under behandlingen ska patienten ta ut kontaktlinserna innan läkemedlet administreras och vänta minst 15 minuter innan kontaktlinserna sätts in igen.

Synrubbning

I samband med användning av systemiska eller topikala kortikosteroider kan det förekomma rapporter om synrubbningar. Om en patient uppvisar symtom såsom dimsyn eller andra synrubbningar ska personen hänvisas till ögonläkare, som bedömer möjliga orsaker till symtomen. Det kan vara fråga om katarakt, glaukom eller sällsynta sjukdomar såsom central serös korioretinopati, som har rapporterats efter användning av systemiska eller topikala kortikosteroider.

Inga interaktionsstudier har utförts.

Koncentrationerna av dexametason i plasma kan öka hos patienter som fått behandling med ritonavir (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Samtidig användning av topikala steroider och topikala NSAID‑preparat kan öka risken för problem relaterade till läkning i kornea.

Toxiciteten kan öka om en aminoglykosid (neomycin) och andra systemiska, orala eller topikala läkemedel med neurotoxiska, ototoxiska eller nefrotoxiska effekter används samtidigt och/eller efter varandra, och därför bör försiktighet iakttas (se avsnitt Varningar och försiktighet).

CYP3A4‑hämmare (däribland ritonavir och kobicistat) kan minska dexametasonclearance, vilket leder till ökade effekter och binjuresuppression/Cushings syndrom. Samtidig användning ska undvikas, såvida inte nyttan överstiger den ökade risken för systemiska kortikosteroidbiverkningar; i sådana fall ska patienterna uppföljas med avseende på systemiska kortikosteroidbiverkningar.

Fertilitet

Det finns inga tillgängliga data om effekterna av neomycin eller polymyxin B på manlig eller kvinnlig fertilitet. Det finns begränsad mängd kliniska data om effekten av dexametason på manlig eller kvinnlig fertilitet. Dexametason hade ingen skadlig effekt på fertilitet i en musmodell i en studie av koriongonadotropin.

Graviditet

Intravenöst administrerade aminoglykosidantibiotika såsom neomycin passerar inte placenta under graviditet. Preklinisk och klinisk systemexponering för aminoglykosider har visats inducera oto- och nefrotoxicitet. Eftersom preparatet används topikalt i låga doser förväntas inte exponering för neomycin i placenta orsaka oto- eller nefrotoxicitet. Långvarig eller upprepad kortikoidanvändning under graviditet har associerats med en ökad risk för intrauterin tillväxtretardation. Spädbarn vars mödrar fått höga doser kortikosteroider under graviditeten bör observeras noga med avseende på binjurebarkssvikt (se avsnitt Varningar och försiktighet). Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter efter administrering av systemiska och okulära dexametasondoser (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter). Det finns inga data om huruvida polymyxin B är säkert för dräktiga djur.

Maxitrol rekommenderas inte under graviditet och inte heller till fertila kvinnor som inte använder preventivmedel.

Amning

Aminoglykosider utsöndras i bröstmjölk efter systemisk administrering. Det är okänt om dexametason och polymyxin B utsöndras i bröstmjölk. Det är dock inte sannolikt att mängden dexametason, neomycin och polymyxin B skulle kunna detekteras i bröstmjölk eller framkalla kliniska effekter hos spädbarnet, om modern använder preparatet på ett korrekt sätt. Ett beslut måste fattas om man ska avbryta amningen eller avbryta/avstå från behandling med Maxitrol efter att man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för kvinnan.

Liksom med alla ögondroppar kan övergående dimsyn eller andra synrubbningar uppkomma och påverka förmågan att köra bil eller använda maskiner. Om användning av ögondropparna orsakar dimsyn ska patienten vänta med att köra bil eller använda maskiner tills synen har klarnat.

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

De vanligaste biverkningarna i kliniska prövningar med Maxitrol var obehagskänsla i ögonen, keratit och ögonirritation; dessa förekom hos 0,7–0,9 % av patienterna.

Biverkningstabell

De nedanstående biverkningarna har klassificerats enligt följande konvention: mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000) eller ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data). Inom varje frekvensområde presenteras biverkningarna efter fallande allvarlighetsgrad.

Biverkningar har observerats i kliniska prövningar och efter att Maxitrol godkänts för försäljning.

Beskrivning av utvalda biverkningar

Överkänslighet mot topikalt administrerade aminoglykosider kan förekomma hos vissa patienter. Därtill kan topikal användning av neomycin orsaka överkänslighetsreaktioner i huden (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Långtidsanvändning av topikala, oftalmiska kortikosteroider kan orsaka förhöjt intraokulärt tryck förenat med skador på synnerven, nedsatt synskärpa, synfältsdefekter och uppkomst av posterior subkapsulär katarakt (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Sekundära infektioner har uppkommit efter användning av kombinationspreparat som innehåller kortikosteroider eller mikrobläkemedel (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Eftersom preparatet innehåller en kortikosteroid är risken för perforation förhöjd vid sjukdomar som orsakar förtunning av kornea eller sklera (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta‑riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

webbsida: www.fimea.fi

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea

Biverkningsregistret

PB 55

00034 FIMEA

Överdosering av Maxitrol orsakar sannolikt liknande symtom som de som förekommit hos vissa patienter i form av biverkningar (t.ex. punktuell keratit, erytem, ökad lakrimation, svullnad och klåda på ögonlocken).

En topikal överdos av Maxitrol kan sköljas ut ur ögat/ögonen med ljummet vatten.

På grund av egenskaperna hos detta preparat uppkommer sannolikt inga andra toxiska effekter vid en akut överdos och inte heller om innehållet i en flaska oavsiktligt sväljs.

Farmakoterapeutisk grupp: Antiinflammatoriska och antiinfektiva medel i kombination, kortikosteroider i kombination med antiinfektiva medel, ATC‑kod: S01CA01

Verkningsmekanism

Maxitrol utövar sin effekt på två sätt: i egenskap av kortikosteroid lindrar dexametason inflammationssymtom, medan antibiotikumen neomycin och polymyxin B förhindrar infektion.

Dexametason är en syntetisk glukokortikoid med en kraftig antiinflammatorisk effekt. Polymyxin B är en cyklisk lipopeptid som penetrerar cellväggen hos gramnegativa mikrober och därmed skadar det cytoplasmiska membranet. Polymyxin B har vanligen svagare effekt på grampositiva bakterier. Neomycin är ett antibiotikum i gruppen aminoglykosider, och det utövar primärt sin effekt på bakterieceller genom att förhindra bildandet och syntesen av polypeptider på ribosomer.

Resistensmekanism

Bakteriers resistens mot polymyxin B är vanligen relaterad till kromosomen och är mindre vanlig. Den är förknippad med modifiering av fosfolipider på det cytoplasmiska membranet.

Neomycinresistens kan utvecklas genom flera olika mekanismer: (1) förändringar i ribosomala subenheter i bakteriecellen; (2) störning i transporten av neomycin in till cellen samt (3) inaktivering orsakad av acetylerande, adenylerande och fosforylerande enzymer. Genetisk information för produktion av inaktiverande enzymer överförs till bakteriens kromosom eller plasmider.

Brytpunkter

En milliliter Maxitrol ögondroppar innehåller 6 000 IU polymyxin B‑sulfat och 3 500 IU neomycinsulfat. Nedanstående brytpunkter och spektrum in vitro är baserade på effekten tillsammans med antingen polymyxin B eller neomycin. Nedanstående brytpunkter är baserade på förvärvad resistens mot vissa arter som förekommit vid ögoninflammationer samt på polymyxin B‑neomycinkvoten uttryckt i internationella enheter:

Brytpunkter för resistens: > 5:2,5 - > 40:20 beroende på bakterieart.

Nedanstående information utgör bara en bedömning av sannolikheten för att mikroorganismen är känslig för polymyxin B eller neomycin, vilka ingår i Maxitrol. I tabellen listas endast de bakteriearter som vanligen orsakar yttre ögoninflammationer.

Prevalensen för förvärvad resistens kan variera geografiskt och över tid för utvalda mikrober, och därför är tillgång till information om den lokala resistenssituationen önskvärt, särskilt vid behandling av svåra infektioner. Vid behov bör expertis konsulteras om den lokala resistenssituationen är sådan att nyttan av en kombination innehållande polymyxin B eller neomycin, t.ex. i form av Maxitrol ögondroppar, kan ifrågasättas vid behandling av åtminstone vissa infektionstyper.

Dexametason är en måttligt kraftig kortikosteroid som penetrerar okulär vävnad väl. Kortikosteroider har en antiinflammatorisk och vasokonstriktiv effekt. De dämpar inflammationsresponsen och symtomen vid flera olika sjukdomar, dock utan att egentligen bota dem.

Absorption

Liksom andra kortikosteroider absorberas dexametason systemiskt efter topikal administrering. Systemexponeringen för dexametason efter topikal administrering av Maxitrol har inte undersökts, men den genomsnittliga maximala plasmakoncentrationen efter administrering av 1 mg/ml dexametasonsuspension och ciprofloxacin har varit 0,358 ± 0,147 ng/ml. Efter en oral dexametasondos på 0,5 mg har plasmakoncentrationen varit avsevärt högre – 7,8 ng/ml. Dexametason uppvisar betydande intraokulär penetration, vilket bidrar till dess effekt vid inflammatoriska sjukdomar i ögats främre del.

Polymyxin B‑sulfat absorberas inte från magtarmkanalen eller genom intakt hud, och även om ett intakt korneaepitel förhindrar att läkemedlet når stroma i kornea ökar läkemedelskoncentrationen i stroma till en terapeutisk nivå efter en epitelskada. När läkemedlet administreras topikalt i form av ögondroppar, som subkonjunktival injektion eller genom korneal sköljning penetrerar det stroma väl efter abrasion av epitelet. Ingen signifikant penetration av polymyxin B in i glaskroppen har observerats efter parenteral eller topikal administrering.

Neomycin absorberas dåligt i magtarmkanalen, och en topikalt administrerad dos orsakar inga systemiska effekter. Absorption av läkemedlet har rapporterats ske från sår och inflammerad hud. Efter absorption utsöndras neomycin snabbt via njurarna i aktiv form.

Dexametason

Den systemiska toxicitetsprofilen för den aktiva substansen är välkänd. Systemexponering för dexametason kan vara förknippad med effekter relaterade till glukokortikosteroidobalans. I studier av toxicitet orsakad av upprepad exponering för dexametasonögondroppar (suspension) hos kaniner uppkom systemiska kortikosteroideffekter, men detta bedöms ha ringa klinisk relevans vid doser som översteg exponeringen hos människa vid terapeutiska doser. Sådana effekter är osannolika vid användning i enlighet med anvisningarna.

Mutagenicitet

Inga tecken på mutagenicitet har framkommit i studier in vitro och in vivo av den aktiva substansen.

Teratogenicitet

Kortikosteroider har i djurstudier visat sig vara teratogena. Hos dräktiga kaniner ökade ett okulärt administrerat 0,1 % dexametasonpreparat förekomsten av missbildningar hos fostren och ledde till intrauterin tillväxtretardation. Långsammare fosterutveckling och ökad dödlighet har konstaterats hos råttor under kontinuerlig systemisk dexametasonbehandling.

Karcinogena effekter av dexametason har inte undersökts. Prekliniska effekter med dexametason sågs endast vid dosnivåer avsevärt högre än rekommenderad maximidos för människa. Dessa effekter bedöms därför sakna klinisk relevans.

Neomycin och polymyxin B‑sulfat

I studier som mätte akut toxicitet orsakade okulärt administrerat Maxitrol lindrig ögonirritation hos kaniner; inga systemiska effekter observerades. Vid oral administrering är LD₅₀ > 50 mg/kg hos råttor både med neomycin och polymyxin B‑sulfat.

Mutagenicitet och karcinogenicitet

Inga mutagenicitetsstudier har gjorts med polymyxin B‑sulfat. När humana lymfocyter behandlades med neomycin in vitro (80 mikrog/ml) ökade mängden kromosomavvikelser. Neomycin har dock inte uppvisat mutagenicitet i CHO‑cellmutationstester eller i Ames test. Systemiskt administrerat neomycin ökade utvecklingen av tumörer i kolon hos råttor. Dessa koncentrationer överskred mångfalt (1 333 gånger) den systemiska exponering som ett topikalt ögonpreparat åstadkommer.

Teratogenicitet

Aminoglykosidantibiotika har i djurmodeller varit nefrotoxiska och ototoxiska. Inga djurstudier inriktade på reproduktionstoxicitet har dock utförts med neomycin och polymyxin B‑sulfat.

Bensalkoniumklorid

Polysorbat 20 (E432)

Hypromellos (E464)

Natriumklorid

Saltsyra och/eller natriumhydroxid (för reglering av pH)

Renat vatten.

Ej relevant.

Oöppnad: 24 månader.

Hållbarheten för öppnad flaska är 28 dagar.

Förvaras vid högst 25 °C. Förvaras i skydd mot kyla.

Maxitrol‑flaskan med ögondroppar ska förslutas tätt efter varje användning.

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

MAXITROL silmätipat, suspensio
5 ml (6,79 €)

PF-selosteen tieto

Maxitrol är förpackat i en ogenomskinlig, vit 5 ml plastflaska (LDPE) med ett vitt skruvlock av polypropen och en LDPE‑droppspets.

Förpackningsstorlek: kartong med en 5 ml flaska.

Läkemedlets utseende:

Vit eller svagt gul, ogenomskinlig suspension.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

MAXITROL silmätipat, suspensio
5 ml

• Ei korvausta.

S01CA01

16.08.2022