PROSCAR filmdragerad tablett 5 mg

En tablett innehåller 5 mg finasterid.
Hjälpämnen med känd effekt
106,4 mg laktosmonohydrat.
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Filmdragerade tabletter

Behandling av benign prostatahyperplasi (BPH) och hämning av sjukdomens progression samt förebyggande av urologiska händelser för att minska risken för akut urinretention och behov av kirurgiska ingrepp.

Rekommenderad dos är en 5 mg tablett dagligen tillsammans med föda eller mellan måltider.

Nedsatt njurfunktion. Hos patienter med olika grader av nedsatt njurfunktion (kreatininclearance ned till 9 ml/min) behöver dosen inte ändras, eftersom farmakokinetiska studier har visat att nedsatt njurfunktion inte påverkar elimineringen av finasterid.

Äldre patienter. Dosen behöver inte ändras, även om farmakokinetiska studier har visat att elimineringen av finasterid är något långsammare hos äldre personer över 70 år.

Kontraindicerat för kvinnor och barn.

Proscar är kontraindicerat:

• vid överkänslighet mot något av innehållsämnena
• under graviditet – användning för kvinnor som är eller kan bli gravida (se avsnitt Fertilitet, graviditet och amningExponering för finasterid – risk för ett foster av manligt kön).

Allmänt
Det är viktigt att patienter med stor mängd resturin och/eller kraftigt nedsatt urinflöde kontrolleras noggrant för att undvika obstruktiva komplikationer. Kirurgisk åtgärd bör övervägas för dessa patienter.

Effekter på prostataspecifikt antigen (PSA) och detektion av prostatacancer
Någon klinisk fördel har ännu inte visats vad gäller behandling med Proscar hos patienter med prostatacancer. Patienter med benign prostatahyperplasi (BPH) och förhöjda nivåer av prostataspecifikt antigen i serum (PSA) följdes i kontrollerade kliniska prövningar med upprepade PSA-prover och biopsier från prostata. I dessa BPH-studier föreföll inte Proscar ändra andelen upptäckta fall av prostatcancer och den totala incidensen av prostatcancer skiljde sig inte väsentligt mellan patienter som behandlats med Proscar eller placebo.

Rektalpalpation såväl som andra undersökningar när det gäller prostatacancer rekommenderas innan påbörjande av samt periodvis under behandling med Proscar. PSA i serum används också för att upptäcka prostatacancer. I allmänhet leder ett utgångsvärde på PSA >10 ng/ml (Hybritech) till fortsatt utredning och övervägande av biopsi; vid PSA-värden mellan 4 och 10 ng/ml rekommenderas ytterligare utredning. Det finns en betydande överlappning i PSA-nivåer mellan män med och utan prostatacancer. Normala PSA-nivåer i serum hos patienter med BPH utesluter därför inte samtidig prostatacancer oavsett behandling med Proscar. Ett utgångsvärde för PSA <4 ng/ml utesluter inte prostatacancer.

Proscar orsakar en reduktion av PSA i serum med ungefär 50 % hos patienter med BPH även vid närvaro av prostatacancer. Denna minskning av PSA i serum hos patienter med BPH som behandlas med Proscar bör beaktas vid utvärdering av PSA-värden och utesluter inte samtidig prostatacancer. Minskningen är förutsägbar inom hela PSA-intervallet, även om den kan variera mellan enskilda patienter. Analys av PSA-värden från fler än 3 000 patienter i den 4 år långa dubbelblinda, placebo-kontrollerade "Proscar Long-Term Efficacy and Safety Study" (PLESS) bekräftade att hos patienter som behandlas med Proscar i sex månader eller längre bör PSA-värden fördubblas för att jämföras med normalvärden hos obehandlade män. Denna anpassning bevarar sensitivitet och specificitet hos PSA-metoden, samt bevarar möjligheten att detektera prostatacancer med denna metod.

Varje varaktig stegring i PSA under behandling med finasterid 5 mg bör utvärderas noggrant. Även eventuellt dålig följsamhet ska beaktas.

Procentandelen fritt PSA (förhållandet mellan fritt och totalt PSA) minskar inte signifikant vid behandling med Proscar utan förblir konstant. När procentandelen fritt PSA används som en indikator för att detektera prostatacancer är det inte nödvändigt att justera värdet.

Läkemedel och påverkan på laboratorieprov

Effekter på PSA-nivåer
Koncentrationen av PSA i serum korrelerar till patientens ålder och prostatavolym. Prostatvolymen är korrelerad till patientens ålder. När PSA-värden bedöms bör hänsyn tas till att PSA-nivåerna är reducerade hos patienter som behandlas med Proscar. Hos flertalet patienter ses en snabb minskning av PSA inom de första behandlingsmånaderna, varefter PSA-nivåerna stabiliseras till ett nytt basvärde. Basvärdet efter behandling är i det närmaste hälften av värdet före behandlingen. Efter minst 6 månaders behandling bör därför PSA-värden fördubblas för jämförelse med normalvärden hos obehandlade män (för klinisk tolkning se avsnitt Varningar och försiktighet, Effekter på prostataspecifikt antigen (PSA) och detektion av prostatacancer).

Behandlingen med Proscar försämrar inte i sig användbarheten av PSA i differentialdiagnos av prostatacancer och benign prostatahyperplasi, men man måste beakta att finasterid med styrkan 5 mg minskar PSA-nivån i serum också hos patienter med prostatacancer.

Manlig bröstcancer
Bröstcancer har rapporterats i kliniska prövningar samt efter godkännandet hos män som behandlats med finasterid 5 mg. Förskrivande läkare ska upplysa patienten att snarast kontakta sjukvården om förändringar i bröstvävnaden, såsom knutor, smärta, förstorade bröst (gynekomasti) eller utsöndring från bröstvårtan uppkommer.

Humörsvängningar och depression
Humörsvängningar, inklusive nedstämdhet, depression och, mindre vanligt, självmordstankar har rapporterats hos patienter behandlade med finasterid 5 mg. Patienter ska övervakas medavseende på psykiska symtom och om dessa inträffar ska patienten uppmanas att ta kontakt med läkare.

Pediatriska patienter
Proscar är kontraindicerat för barn.
Säkerhet och effekt för barn har inte fastställts.

Laktosintolerans
Tabletten innehåller laktosmonohydrat. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte ta detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Nedsatt leverfunktion
Effekten av nedsatt leverfunktion på finasterids farmakokinetik har inte studerats.

Natrium
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, dvs. är näst intill “natriumfritt”.

Interaktioner med andra läkemedel av klinisk betydelse har inte setts. Finasterid metaboliseras huvudsakligen av, men påverkar inte signifikant, cytokrom P450 3A4. Även om risken för att finasterid ska påverka andra läkemedels kinetik bedöms som liten, är det troligt att inhiberare och inducerare av cytokrom P450 3A4 kan påverka plasmakoncentrationen av finasterid. Baserat på etablerade säkerhetsmarginaler är emellertid en ökning av plasmakoncentrationen beroende på samtidig användning av sådana inhibitorer troligen inte av klinisk betydelse.
Läkemedel som har studerats hos människa har inkluderat propranolol, digoxin, glibenklamid, warfarin, teofyllin samt fenazon. Ingen kliniskt betydelsefull interaktion kunde påvisas.

Graviditet
Proscar är kontraindicerat för kvinnor som är eller kan bli gravida (se avsnitt Kontraindikationer).

Typ II 5-α-reduktashämmare, som finasterid, hämmar omvandlingen av testosteron till dihydrotestosteron (DHT). Om Proscar ges till en kvinna som bär på ett foster av manligt kön, kan det hämma utvecklingen av fostrets yttre genitalia.

Exponering för finasterid – risk för ett foster av manligt kön
Kvinnor som är eller kan bli gravida ska inte hantera krossade eller delade Proscar tabletter på grund av möjlig absorption av finasterid med åtföljande eventuell risk för ett manligt foster (se avsnitt Fertilitet, graviditet och amning Graviditet). Proscar tabletter är filmöverdragna för att förhindra kontakt med det aktiva innehållsämnet, under förutsättning att de inte delas eller krossas.

Små mängder av finasterid har återfunnits i sädesvätskan hos försökspersoner som har behandlats med finasterid 5 mg dagligen. Det är okänt om foster av manligt kön kan påverkas ogynnsamt om modern har exponerats för sädesvätska från en patient som behandlas med finasterid. När sexualpartnern till patienten som behandlas med finasterid är eller misstänks vara gravid, rekommenderas patienten att minimera partnerns exponering för sädesvätska.

Amning
Proscar är kontraindicerat för kvinnor.
Det är okänt om finasterid utsöndras i bröstmjölk.

Det är okänt om Proscar påverkar förmågan att köra bil eller använda maskiner.

De vanligast förekommande biverkningarna är impotens och minskad libido. Dessa biverkningar uppträder tidigt under behandlingen men upphör hos majoriteten av patienterna vid fortsatt behandling.

Biverkningarna rapporterade i kliniska studier och/eller efter godkännandet finns listade i nedanstående tabell.
Frekvens anges enligt följande:
Mycket vanliga (≥ 1/10); vanliga (≥ 1/100, <1/10); mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100); sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000); mycket sällsynta (< 1/10 000); ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
Biverkningsfrekvensen kan inte bedömas för rapporter som inkommit vid användning efter godkännandet då de härrör från spontanrapportering.

Även manlig bröstcancer har rapporterats i kliniska prövningar samt efter godkännandet (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Medical Therapy of Prostate Symptoms (MTOPS)
I MTOPS-studien jämfördes finasterid 5 mg/dag (n=768), doxazosin 4 eller 8 mg/dag (n=756), kombinationsbehandling med finasterid 5 mg/dag och doxazosin 4 eller 8 mg/dag (n=786) samt placebo (n=737). Säkerhets- och toleransprofilen för kombinationsbehandlingen överensstämde i denna studie i allmänhet med profilerna för de enskilda läkemedlen. Förekomsten av ejakulationsstörningar hos patienter som fick kombinationsbehandling var jämförbar med summan av incidenserna av denna biverkning för de två monoterapierna.

Andra långtidsdata
I en placebokontrollerad 7-års studie, som omfattade 18 882 friska män och där prostatabiopsier från 9 060 män fanns tillgängliga för bedömning, konstaterades prostatacancer hos 803 (18,4 %) av männen som fick Proscar och hos 1 147 (24,4 %) av männen som fick placebo. I gruppen som fick Proscar upptäcktes prostatacancer med Gleason värde 7-10 vid nålbiopsi hos 280 (6,4 %) män jämfört med 237 (5,1 %) män i placebogruppen. Ytterligare analyser tyder på att ökningen i prevalens för höggradiga prostatatumörer som sågs i Proscar-gruppen till en del möjligen kan förklaras av en förhöjd detektion på grund av Proscars effekt på prostatavolymen. Av det totala antalet fall av prostatacancer som detekterades i denna studie klassificerades ca 98% som intrakapsulära (kliniskt stadium T1 eller T2) vid diagnostillfället. Den kliniska betydelsen av detta fynd (tumörer med Gleason värde 7‑10) är inte känd.

Laboratoriefynd
Vid bedömning av PSA-värden bör hänsyn tas till att PSA-nivåer är reducerade hos patienter som behandlas med Proscar (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

webbplats: www.fimea.fi
Säkerhets‐ och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea
Biverkningsregistret
PB 55
00034 FIMEA

Patienter har fått engångsdoser av Proscar upp till 400 mg och upprepade doser upp till 80 mg/dag, och inga biverkningar har förekommit. Ingen särskild behandling rekommenderas vid överdosering med Proscar.

Farmakoterapeutisk grupp: Medel vid benign prostatahyperplasi, testosteron-5-alfa-reduktashämmare.

ATC kod: G04CB01

Proscar (finasterid) är en syntetisk 4-azasteroid, en specifik hämmare av enzymet typ II 5 α-reduktas i levern och i de periferiska vävnaderna. Typ II 5 α-reduktas är ett intracellulärt enzym, som omvandlar testosteron till det mer potenta androgenet dihydrotestosteron (DHT). Vid benign prostatahyperplasi är prostataförstoringen beroende av omvandlingen av testosteron till DHT.
Proscar minskar effektivt DHT-nivåerna i blod och i prostatavävnaden. Finasterid har ingen affinitet till androgenreceptorn.

I kliniska långtidsstudier där patienterna fick 5 mg Proscar dagligen orsakade hämning av bildning av DHT en minskning av prostatans storlek, ökning av maxflöde av urin samt minskning av övergripande symtom och obstruktiva symtom. Nivån av cirkulerande testosteron ökade med cirka 10–20 % och höll sig inom de fysiologiska gränserna. Efter avslutad läkemedelsbehandling återgick DHT-koncentrationen till sin tidigare nivå och prostatans storlek återgick till sin tidigare storlek.

I två ett år långa placebokontrollerade, randomiserade, dubbelblinda fas III studier och i öppna fem år långa fortsatta studier gavs 5 mg Proscar dagligen till patienter som hade symtom på benign prostatahyperplasi och förstorad prostata konstaterad genom rektalpalpation. Parametrar som mäter effektiviteten av behandlingen var symtompoäng, maxflöde av urin och prostatavolym.

I dessa studier konstaterades en förbättring hos patienterna jämfört med utgångsläget i alla tre parametrar under den första utvärderingen, i prostatavolym efter tre månader och i urinens flödeshastighet och symtompoäng efter två veckor. Jämfört med placebo hade prostatavolymen signifikant minskat under den första utvärderingen (efter tre månader) och i maxflödet av urin konstaterades en betydande förbättring efter fyra och sju månader och i symtompoäng efter sju och tio månader. Även om urineringssymtomen lindrades snabbt hos vissa patienter, var en behandlingsprövning i minst sex månader ofta nödvändig för att utvärdera den positiva symtomlindrande effekten av behandlingen. Förbättrade värden i alla parametrar som mäter effektiviteten av behandlingen bibehölls under de fortsatta studierna som varade i fem år.

Proscar har studerats ytterligare i en fyra år lång dubbelblind randomiserad placebokontrollerad PLESS-multicenterstudie (Proscar Long-term Efficacy and Safety Study). I studien utvärderades effekten av Proscar vid dagliga doser om 5 mg på symtom på benign prostatahyperplasi och på urologiska händelser (kirurgisk behandling, t.ex. transuretral resektion av prostata och prostatektomi eller akut urinretention som kräver kateterisering) förknippade med benign prostatahyperplasi. I studien inkluderades 3 040 patienter i åldern 45–78 år med medelsvåra eller svåra symtom på benign prostatahyperplasi (genomsnitt cirka 15 poäng på en skala på 0–34) och förstorad prostata konstaterad genom rektalpalpation. I studien utvärderades också maxflödet av urin och prostatavolymen.

Proscar minskade behovet av kirurgisk behandling med 55 % (10,1 % i placebogruppen och 4,6 % i Proscar-gruppen) och risken för incidens av akut urinretention med 57 % (6,6 % i placebogruppen och 2,8 % i Proscar-gruppen). Skillnaden i risken för incidens mellan behandlingsgrupperna var klar under den första utvärderingen (efter fyra månader) och bibehölls under hela den fyra år långa studien.

Hos patienter som fick behandling under hela den fyra år långa studien förbättrade Proscar symtompoängen med 3,3 poäng jämfört med 1,3 poäng i placebogruppen och ökade maxflödet av urin med 1,9 ml/s jämfört med 0,2 ml/s i placebogruppen. Symtompoängen förbättrades vanligen mest hos patienter vars symtom var medelsvåra eller svåra i utgångsläget.

Hos en del patienter utvärderades prostatavolymen årligen med en magnetundersökning (MRI). Proscar minskade prostatavolymen hos dessa patienter med 17,9 % jämfört med utgångsläget under fyra år, medan prostatan i placebogruppen förstorade med 14,1 % jämfört med utgångsläget.

Resultaten av sju placebokontrollerade dubbelblinda studier med liknande studiedesign under ett år kombinerades och en metaanalys som inkluderade 4 491 patienter med symtom på benign prostatahyperplasi gjordes. Metaanalysen visade att Proscar-behandlingen lindrade symtomen och förbättrade urinflödet effektivast hos patienter vars prostata var förstorad (cirka 40 ml eller större) i början av studien.

De urodynamiska effekterna av finasterid vid behandling av obstruktion orsakad av benign prostatahyperplasi har utvärderats med invasiva forskningsmetoder i en placebokontrollerad dubbelblind studie som varade i sex månader och inkluderade 36 patienter. Symtomen på dessa urinvägsobstruktioner var medelsvåra eller svåra och maxflödet av urin under 15 ml/s. Hos patienter som behandlats med Proscar minskade obstruktionen jämfört med patienter som fått placebo. Minskad obstruktion visade sig som minskat tryck i musklerna i urinblåsans vägg och som förbättrat urinflöde.

Finasterids effekt på volymen av prostatans perifera zon och transitionszon utvärderades med magnetundersökning hos 20 män med benign prostatahyperplasi i en ett år lång placebokontrollerad dubbelblind studie. Prostatans totalvolym minskade betydligt (11,5 ± 3,2 ml [SE]) i Proscar-gruppen, till skillnad från placebogruppen. En stor del av minskningen var ett resultat av minskning av transitionszonen (6,2 ± 3 ml). Eftersom prostatans transitionszon påverkar hämningen av urinens utflöde, kan den minskade volymen förklara det positiva kliniska svaret hos dessa patienter.

Vid behandling av benign prostatahyperplasi hos män med Proscar bör data från en sju år lång placebokontrollerad klinisk studie beaktas. I denna studie deltog 18 882 minst 55-åriga män med normalt resultat av rektalpalpation och med ett PSA-värde på högst 3,0 ng/ml. Efter att studien avslutades var nålbiosproven från 9 060 mäns prostata tillgängliga och dessa analyserades. Prostatacancer konstaterades hos 803 (18,4 %) av de män som fick Proscar och hos 1 147 (24,4 %) av de män som fick placebo (se även avsnitt Biverkningar). Cirka 98 % av alla prostatacancerfall som diagnostiserades under denna studie klassificerades som intrakapsulära (kliniskt stadium T1 eller T2). Proscar är inte avsett att användas för minskning av risken för prostatacancer.

Finasterids relativa biotillgänglighet är cirka 80 %. Föda påverkar inte absorptionen. Maximal plasmakoncentration uppnås efter cirka två timmar och finasterid absorberas huvudsakligen inom 6–8 timmar efter läkemedelsintaget. Finasterid binds till plasmaproteiner till cirka 93 %. Plasmaclearance är 165 ml/min och distributionsvolym 76 liter.

Av en oral finasteriddos utsöndrades 39 % i urinen huvudsakligen som metaboliter (i praktiken utsöndrades inte oförändrat finasterid i urinen). I avföringen utsöndrades 57 % av den totala dosen. Två metaboliter av finasterid har en svag 5-alfa-reduktashämmande effekt.

Hos äldre patienter minskar finasterids elimineringshastighet i någon mån och halveringstiden förlängs till 8 timmar hos män över 70 år, medan den hos 18–60-åriga män är cirka 6 timmar. Förändringen är inte kliniskt signifikant. Således behöver dosen inte minskas.

Hos patienter med kronisk njursvikt och med en kreatininclearance på 9–55 ml/min skilde sig inte elimineringen av en engångsdos finasterid från elimineringen hos friska frivilliga. Det konstaterades inte heller någon skillnad i proteinbindningen. En del av metaboliterna som normalt utsöndras via njurarna, utsöndrades i avföringen. Således ökar utsöndringen i avföringen tydligen kompensatoriskt. Doseringen behöver inte ändras vid behandling av patienter med nedsatt njurfunktion som inte får dialysbehandling.

Finasterids farmakokinetik har inte studerats vid behandling av patienter med nedsatt leverfunktion.

Finasterid passerar över blod-hjärnbarriären. Små mängder finasterid har konstaterats i sädesvätskan hos patienter som behandlats med finasterid.

Finasterid har låg toxicitet. Hos möss är det akuta LD₅₀-värdet av oralt finasterid 500 mg/kg (5 000 gånger större dos jämfört med den rekommenderade dosen för människa). Hos hon- och hanråttor är de akuta LD₅₀-värdena för oralt finasterid 400 mg/kg respektive 1 000 mg/kg (4 000 och 10 000 gånger större doser jämfört med den rekommenderade dosen för människa).

Prekliniska data från studier beträffande toxicitet vid upprepad tillförsel, genotoxicitet och möjlig karcinogenicitet visade inga särskilda risker för människa.

Reproduktionstoxikologiska studier på hanråttor har visat att finasterid kan orsaka en viktreduktion av prostata och sädesblåsa, minskad sekretion från accessoriska könskörtlar och reducerat fertilitetsindex (orsakade av finasterids primära farmakologiska effekt). Den kliniska betydelsen av dessa fynd är oklar.

Som för andra 5α -reduktashämmare, har man sett en feminisering av foster av manligt kön om finasterid har tillförts i gestationsperioden. Intravenös administrering av finasterid till gravida rhesusapor i doser upp till 800 ng dagligen under hela embryo- och fosterutvecklingen, resulterade inte i någon påverkan på foster av manligt kön. Denna dos är 60-120 gånger högre än den beräknade mängden som återfinns i sädesvätska hos en man som har intagit 5 mg finasterid, och som en kvinna kan exponeras för via sädesvätska. För att fastställa relevansen av försöksmodellen på rhesusapa beträffande den mänskliga fosterutvecklingen, resulterade oral tillförsel av finasterid 2 mg/kg/dag till gravida apor i förändringar av yttre genitala hos det manliga fostret. Inga andra förändringar observerades hos foster av manligt kön och ingen finasterid-relaterad påverkan sågs hos foster av kvinnligt kön i någon dos. Systemexponering (AUC) hos apor var i detta fall något högre (3 ggr) än den hos män som har tagit 5 mg finasterid, eller ungefär 1-2 miljon gånger den beräknade mängden finasterid i sädesvätska.

Hos möss har en ökad incidens av hyperplasi av Leydig-celler observerats vid dagliga doser om 25 mg/kg (250 gånger större dos jämfört med den rekommenderade dosen om 5 mg/dagligen för människa). Med en tio gånger större daglig dos, 250 mg/kg) (2 500 gånger större dos jämfört med den rekommenderade dosen om 5 mg/dagligen för människa) ökade incidensen av adenom av Leydig-celler i testiklarna (p < 0,05).

Finasterid har inte konstaterats ha en mutagen effekt i in vitro-bakteriemutagentest, mutagentest av däggdjursceller eller i in vitro-alkalielueringstest. I en in vitro-kromosomstudie med ovarieceller från kinesisk hamster observerades en liten ökning av kromosomavvikelser vid stora finasteridkoncentrationer (450–500 mikromol). I en in vivo-kromosomstudie på möss observerades inte att behandlingen skulle öka kromosomavvikelser med den högsta tolererade dosen (250 mg/kg/dagligen; 2 500 gånger större dos jämfört med den rekommenderade dosen om 5 mg/dagligen för människa).

Laktosmonohydrat 106,4 mg, pregelatiniserad stärkelse, natriumstärkelseglykolat, mikrokristallin cellulosa, hypromellos, hydroxipropylcellulosa, natriumdokusat, talk, magnesiumstearat samt färgämnena gul järnoxid (E172), titandioxid (E171) och indigokarmin (E132) aluminiumlack.

Ej relevant.

3 år

Förvaras i originalförpackningen. Ljuskänsligt. Inga särskildatemperaturanvisningar.

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

PROSCAR tabletti, kalvopäällysteinen
5 mg (L:kyllä) 98 fol (130,48 €)

PF-selosteen tieto

Blisterförpackning av PVC/PE/PVDC/aluminium innehållande 28, 98 tabletter.

Läkemedlets utseende:

Blå, äppelformade tabletter märkta med ’MSD 72’på ena sidan och ’PROSCAR’ på den andra sidan.

Kvinnor som är eller kan bli gravida får inte hantera krossade eller delade Proscar tabletter (se avsnitt Fertilitet, graviditet och amning Exponering för finasterid – risk för ett foster av manligt kön).

PROSCAR tabletti, kalvopäällysteinen
5 mg 98 fol

• Peruskorvaus (40 %).

G04CB01

12.07.2024