FLUANXOL filmdragerad tablett 0,5 mg, 1 mg
Kvalitativ och kvantitativ sammansättning
En filmdragerad tablett innehåller flupentixoldihydroklorid motsvarande 0,5 mg flupentixol.
En filmdragerad tablett innehåller flupentixoldihydroklorid motsvarande 1 mg flupentixol.
Hjälpämnen med känd effekt:
Laktosmonohydrat
0,5 mg tablett: laktosmonohydrat motsvarande 19 mg laktos
1 mg tablett: laktosmonohydrat motsvarande 18,86 mg laktos
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.
Läkemedelsform
Tablett, filmdragerad
Kliniska uppgifter
Terapeutiska indikationer
Behandling av depressionstillstånd, depressionsrelaterad ångest, inaktivitet, psykosomatiska symtom.
Behandling av kroniska neuroser.
Schizofreni och andra psykoser. Särskilt för behandling av apatiska, tillbakadragna, initiativfattiga och deprimerade patienter.
Dosering och administreringssätt
Dosering
Vuxna
Ångest, depressionstillstånd och andra kroniska neuroser: I början 0,5 mg 2 gånger per dag eller 1 mg per dag. Dosen kan tas en gång per dag, helst på morgonen. Dosen kan vid behov höjas eller sänkas inom dosområdet 0,5–3 mg per dag.
Äldre patienter
Äldre patienter ska använda hälften av den rekommenderade dosen d.v.s. 0,5–1,5 mg per dag.
Vuxna
Skitsofreni och andra psykoser: Den vanliga rekommenderade initiala dosen är 1 mg 3 gånger per dag. Den vanliga underhållsdosen är 3–15 mg per dag, eventuellt uppdelat i 2–3 doser. Vid produktiva psykotiska symtom är dosen 15–40 mg.
Äldre patienter
Äldre patienter ska ges låga doser.
Nedsatt njurfunktion
Fluanxol kan ges i normal dosering till patienter med nedsatt njurfunktion.
Nedsatt leverfunktion
Försiktig dosering rekommenderas och om möjligt företas serumkoncentrationsbestämning.
Pediatrisk population
Flupentixol rekommenderas inte för behandling av barn eftersom klinisk erfarenhet saknas.
Administreringssätt
Tabletterna sväljs med vatten.
Kontraindikationer
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.
Cirkulationskollaps. Sänkt medvetandegrad oavsett orsak (t.ex. intoxikation med alkohol, barbiturater eller opioider), koma.
Varningar och försiktighet
Malignt neuroleptikasyndrom
Risk för utveckling av malignt neuroleptikasyndrom (hypertermi, rigiditet, växlande medvetandegrad, instabila autonoma funktioner) föreligger med varje neuroleptikum. Vid låga doser av typiska antipsykotika kan risken vara högre. Av fall som lett till döden har största delen varit patienter som redan tidigare haft ett organiskt psykosyndrom, psykisk utvecklingsstörning eller varit missbrukare av opiater eller alkohol.
Behandling: Neuroleptika utsättes. Symtomatisk behandling och allmänt understödjande behandling ges. Dantrolen och bromokriptin kan vara till hjälp. Symtomen kan bestå i mer än 1 vecka efter utsättning av neuroleptikaterapi och aningen längre då patienten har använt depotpreparat.
Organiskt psykosyndrom, krampanfall eller leversjukdom
Liksom andra neuroleptika ska försiktighet iakttas vid användning av flupentixol hos patienter med organiskt psykosyndrom, krampanfall eller långt framskriden leversjukdom.
Oroliga patienter
Fluanxol rekommenderas inte för oroliga eller överaktiva patienter på grund av dess aktiverande effekt, eftersom deras symtom kan förvärras. Eventuell tidigare lugnande läkemedelsbehandling eller sedativ neuroleptikaterapi ska utsättas gradvis.
Diabetes
Liksom andra psykotropika kan flupentixol förändra effekten av insulin och glukos och därför kan behandlingen med antidiabetika hos diabetiker behöva granskas.
Långtidsbehandling
Patienter som får långtidsbehandling, särskilt patienter som använder stora doser, ska regelbundet undersökas för att utvärdera eventuell minskning av underhållsdosen.
QT-intervall
Liksom andra antipsykotika, kan flupentixol förlänga QT-tiden. Förlängd QT-tid kan öka risken för allvarliga rytmrubbningar. Försiktighet ska därför iakttas om patienten har hypokalemi, hypomagnesemi eller ärftlig benägenhet för dessa, och om patienten i anamnesen har kliniskt betydande hjärt- och kärlsjukdom, t.ex. bradykardi (< 50 slag per minut), nyligen inträffad akut hjärtinfarkt, okompenserad hjärtsvikt eller rytmrubbningar.
Samtidig användning av andra antipsykotika ska undvikas (se avsnitt Interaktioner).
Självmord/självmordstankar eller förvärrad depression
Depression förknippas med en ökad benägenhet för självmordstankar, självskadebeteende och självmord (självmordsrelaterade händelser). Denna benägenhet kvarstår tills det sker betydlig förbättring av själva sjukdomen. Eftersom förbättring kanske inte sker under de första behandlingsveckorna, ska patienten följas upp noga tills förbättring sker. Utifrån klinisk erfarenhet vet man att själmordsbenägenheten ökar i början av förbättringsfasen av sjukdomen.
Även andra psykiatriska indikationer, som Fluanxol kan ordineras för, kan förknippas med en ökad benägenhet för självmordsrelaterade händelser. Dessutom kan dessa övriga sjukdomar eller symtom förekomma samtidigt med depression. Därför ska samma varningar som gäller vid svårt deprimerade patienter även beaktas vid behandling av patienter med andra psykiatriska symtom.
Patienter som tidigare haft självmordstankar eller -beteende, eller som i betydande utsträckning haft självmordstankar före behandlingsstarten är mer benägna för självmordstankar och -försök, och dessa ska noga övervakas under behandlingen. En meta-analys av placebokontrollerade studier med antidepressiva medel på psykiatriska patienter visade att benägenheten för självmordsbeteende ökade hos patienter under 25 år som fick antidepressiva läkemedel jämfört med patienter som fick placebo. Riskpatienter ska uppföljas noga särskilt i början av behandlingen och vid dosjusteringar. Patienter (och deras vårdgivare) ska fästa särskild uppmärksamhet på eventuell förvärring av depression, ökat självmordsbeteende eller självmordstankar eller märkligt beteende. Om sådant beteende uppstår, ska man omedelbart kontakta läkare.
Ventrombos
Fall av ventromboser (VTE) har rapporterats för antipsykotiska läkemedel. Eftersom patienter behandlade med antipsykotika ofta har förvärvade riskfaktorer för VTE, bör alla tänkbara riskfaktorer för VTE identifieras före och under behandlingen med Fluanxol och preventiva åtgärder bör insättas.
Äldre
Cerebrovaskulära händelser
En omkring tre gånger högre risk för cerebrovaskulära händelser har observerats i randomiserade, placebokontrollerade kliniska prövningar med vissa atypiska neuroleptika bland patienter med demens. Bakomliggande mekanistisk förklaring till denna riskökning är okänd. En ökad risk även för andra neuroleptika samt bland andra patientpopulationer kan inte uteslutas. Flupentixol bör därför ges med försiktighet till patienter med riskfaktorer för stroke.
Ökad dödlighet hos äldre patienter med demens
Data från två stora observationsstudier visade att äldre patienter med demens som behandlas med antipsykotika har en något ökad dödlighet jämfört med dem som inte behandlas. Tillgängliga data är otillräckliga för att ge en säker uppskattning av risken och orsaken till denna.
Fluanxol är inte godkänd för behandling av demensrelaterade beteendestörningar.
Hjälpämnen
Tabletterna innehåller laktosmonohydrat. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.
Interaktioner
Kombinationer som ska användas med försiktighet
Flupentixol kan öka den sedativa effekten av alkohol samt effekterna av barbiturater och andra CNS-dämpande läkemedel. Neuroleptika kan öka eller minska effekten av antihypertensiva läkemedel. Den antihypertensiva effekten av guanetidin och andra läkemedel med liknande effekt minskar. Samtidig användning av neuroleptika och litium ökar risken för neurotoxicitet. Tricykliska antidepressiva och neuroleptika hämmar varandras metabolism. Flupentixol kan minska effekten av levodopa och adrenerga medel. Samtidig användning med metoklopramid och piperazin ökar risken för extrapyramidala symtom.
Användning av andra läkemedel som betydligt förlänger QT-tiden under behandling med antipsykotika kan öka förlängningen av QT-tiden. Samtidig användning av sådana läkemedel ska undvikas. Dessa läkemedel är:
- antiarytmika, klass Ia och III (t.ex. kinidin, amiodaron, sotalol och dofetilid)
- vissa antipsykotika (t.ex. tioridazin)
- vissa makrolider (t.ex. erytromycin)
- vissa antihistaminer (t.ex. terfenadin, astemizol)
- vissa kinolonantibiotika (t.ex. gatifloxacin, moxifloxacin).
Listan är inte fullständig, och även andra läkemedel som är kända för att betydligt förlänga QT-tiden (t.ex. cisaprid, litium) ska undvikas.
Läkemedel som orsakar förändringar i elekrolytnivån, såsom tiaziddiruetika (hypokalemi) samt läkemedel som ökar flupentixolkoncentrationen i plasma ska användas med försiktighet, eftersom de kan öka risken för förlängning av QT-tiden och allvarliga rytmrubbningar (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Fertilitet, graviditet och amning
Graviditet
Fluanxol ska inte användas under graviditet såvida inte den förväntade nyttan hos patienten uppväger den teoretiska risken för fostret.
Nyfödda barn som exponerats för antipsykotika (inklusive Fluxanol) under graviditetens sista trimester löper risk att få biverkningar inklusive extrapyramidala och/eller utsättningssymtom. Symtomen kan variera i allvarlighetsgrad och duration efter födseln. Det finns rapporter om agitation, hypertoni, hypotoni, tremor, somnolens, andnöd eller ätsvårigheter. Nyfödda bör därför övervakas noga.
Djurstudier har påvisat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter).
Amning
Flupentixol återfinns i bröstmjölk i små mängder, det är dock inte troligt att barnet påverkas vid terapeutiska doser. Den dos som barnet får är mindre än 0,5 % av den dagliga dosen relaterad till moderns vikt. Behandling med Fluanxol kan fortsätta under amning om det anses kliniskt viktigt, men kontroll av barnet rekommenderas, särskilt under de första fyra (4) veckorna efter födseln.
Fertilitet
Hos människa har biverkningar såsom hyperprolaktinemi, galaktorré, amenorré, försvagad libido, erektil dysfunktion och utebliven ejakulation rapporterats (se avsnitt Biverkningar). Dessa biverkningar kan ha en negativ inverkan på kvinnlig och/eller manlig sexuell funktion och fertilitet.
Om klinisk signifikant hyperprolaktinemi, galaktorré, amenorré eller sexuell dysfunktion inträffar bör en dosreduktion övervägas (om möjligt), alternativt utsättning. Effekterna är reversibla vid utsättning.
I prekliniska fertilitetsstudier hos råttor sågs en mindre effekt på reproduktionsförmågan hos honråttor. Effekterna observerades vid betydligt högre doser än vid klinisk användning.
Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Vid låga och måttliga doser är Fluanxol inte sedativ.
Patienter som får psykotropiska läkemedel ska varnas om effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Dessa effekter beror på själva sjukdomens och/eller läkemedlets nedsättande effekt på patientens allmänna uppmärksamhet och koncentrationsförmåga.
Biverkningar
Biverkningarna har klassificerats nedan enligt följande: MedDRA frekvensklassificering och organklass / rekommenderad term
Mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000) mycket sällsynta (< 1/10 000), eller ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
Ångest, depressionstillstånd och övriga kroniska neuroser
Vid låga doser (< 3 mg per dag) är biverkningarna ringa och lindriga. Insomnia (under 5 %) är den vanligaste biverkningen.
I kliniska prövningar (n=714 patienter) har följande biverkningsfrekvenser rapporterats:
Organklass enligt MedDRA | Frekvens | MedDRA:s rekommenderade term |
Psykiska störningar | Vanliga | Insomnia, nervositet. |
Mindre vanliga | Minskad libido. | |
Ingen känd frekvens | Självmordstankar och självmordsbeteende1. | |
Centrala och perifera nervsystemet | Vanliga | Somnolens, yrsel, huvudvärk, tremor. |
Mindre vanliga | Oförmåga att koncentrera sig, extrapyramidala symtom (i huvudsak muskelrigiditet och hyperkinesi). | |
Hjärtat | Mindre vanliga | Palpitation. |
Magtarmkanalen | Vanliga | Munntorrhet, matsmältningsstörning (t.ex. diarré, konstipation, dyspepsi, illamående). |
Lever och gallvägar | Mindre vanliga | Gulsot. |
Hud och subkutan vävnad | Mindre vanliga | Klåda och dermatit. |
Njurar och urinvägar | Mindre vanliga | Urinretention. |
Allmänna symtom och symtom vid administreringsstället | Vanliga | Trötthet. |
Undersökningar | Mindre vanliga | Ökad vikt. |
¹Självmordstankar och -beteende har rapporterats under behandling med flupentixol och snart efter avslutad behandling (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Schizofreni och andra psykoser
Frekvensen och allvarlighetsgraden av oönskade effekter är tydligaste i den tidiga fasen av behandlingen och minskar vid fortsatt behandling.
Extrapyramidala biverkningar kan inträffa, framförallt i början av behandlingen. Vid de flesta tillfällen kan dessa biverkningar kontrolleras tillfredsställande genom dosreduktion och/eller med antiparkinsonläkemedel. Rutinmässig profylaktisk användning av antiparkinsonläkemedel rekommenderas inte. Vid bestående akatisi kan ett bensodiazepinderivat eller propranolol vara användbart. Övergående insomnia och oro förekommer särskilt när patientens läkemedelsbehandling byts från ett sedativt neuroleptikum.
I kliniska prövningar (n=1 158 patienter) har följande biverkningsfrekvenser rapporterats:
Organklass enligt MedDRA | Frekvens | MedDRA:s rekommenderade term |
Metabolism och nutrition | Mindre vanliga | Minskad aptit, ökad aptit. |
Psykiska störningar | Vanliga | Insomnia, oro. |
| Mindre vanliga | Depression, konfusion. |
Centrala och perifera nervsystemet | Mycket vanliga | Extrapyramidala symtom, akatisi, parkinsonism. |
Vanliga | Tremor, hypokinesi, somnolens, vertigo, dystoni, huvudvärk. | |
Mindre vanliga | Dyskinesi, amnesi, konvulsion. | |
Ögon | Vanliga | Ackommodationsstörningar. |
Mindre vanliga | Anfall som orsakar roterande ögonrörelser. | |
Hjärtat | Mindre vanliga | Palpitation. |
Blodkärl | Mindre vanliga | Hypotension, övergående rodnad och värmekänsla i ansiktet och halsen. |
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum | Mindre vanliga | Dyspné. |
Magtarmkanalen | Vanliga | Salivhypersekretion, munntorrhet, konstipation, illamående, diarré, kräkningar, dyspepsi. |
Lever och gallvägar | Mindre vanliga | Gulsot. |
Hud och subkutan vävnad | Mindre vanliga | Hyperhidros, eksem, klåda. |
Muskuloskeletala systemet och bindväv | Mindre vanliga | Ledsmärta. |
Njurar och urinvägar | Mindre vanliga | Urineringsbesvär. |
Reproduktionsorgan och bröstkörtel | Mindre vanliga | Impotens, mjölkutsöndring från brösten utan graviditet, menstruationsstörningar och minskad libido. |
Allmänna symtom och symtom vid administreringsstället | Vanliga | Trötthet, asteni. |
Undersökningar | Vanliga | Ökad vikt. |
Biverkningar som rapporterats efter godkännande för försäljning
Organklass enligt MedDRA | Frekvens | MedDRA:s rekommenderade term |
Centrala och perifera nervsystemet | Mindre vanliga | Tardiv dyskinesi. |
Mycket sällsynta | Malignt neuroleptikasyndrom. | |
Lever och gallvägar | Mindre vanliga | Abnormalt leverfunktionstest. |
Klasseffekter
Liksom andra antipsykotika har flupentixol rapporterats orsaka följande sällsynta biverkningar: förlängd QT-tid, kammararytmier – kammarflimmer, kammartakykardi, torsades de pointes, hjärtstopp och oförklarlig plötslig död (se avsnitt Varningar och försiktighet).
I samband med användning av antipsykotika har ventromboser, lungemboli och djupa ventromboser rapporterats – frekvensen av dessa är okänd.
Läkemedelsutsättningssyndrom hos nyfödda (se avsnitt Fertilitet, graviditet och amning) har rapporterats för antipsykotika – frekvensen är okänd.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:
webbplats: www.fimea.fi
Säkerhets‐ och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea
Biverkningsregistret
PB 55
00034 FIMEA
Överdosering
Symtom: somnolens, koma, extrapyramidala symtom, kramper, chock, hyper- eller hypotermi.
Den högsta engångsdosen som givits per oralt i kliniska studier var 80 mg och dygnsdosen 320 mg.
Vid överdosering av flupentixol tillsammans med andra läkemedel som påverkar hjärtfunktionen har EKG-förändringar, förlängd QT-tid, torsades de pointes, hjärtstopp och kammararytmier rapporterats.
Behandling: Symtomatisk och understödjande behandling ges. Ventrikelsköljning ska utföras så snart som möjligt efter Fluanxol intag och aktivt kol ska ges. Åtgärder för att stödja andning och kardiovaskulär funktion ska insättas. Adrenalin ska inte ges då ytterligare blodtryckssänkning kan uppstå. Kramper kan behandlas med diazepam och extrapyramidala symtom med biperiden.
Farmakologiska egenskaper
Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: Neuroleptika – tioxantenderivat.
ATC-kod: N05AF01
Verkningsmekanism
Flupentixol är ett neuroleptikum i tioxantengruppen.
Flupentixol är en blandning av två stereoisomerer, aktivt flupentixol och nästintill inaktiv trans-flupentixol, i det ungefärliga förhållandet 1:1.
Den antipsykotiska effekten av neuroleptika är korrelerad till deras dopaminreceptor-blockerande effekt men även 5-HT (5-hydroxytryptamin) receptorblockad anses bidra. Flupentixol har stor affinitet för både dopamin D1 och D2 -receptorer in vitro och in vivo medan flufenazin har närmast selektiv effekt på D2 -receptorer in vivo. Klozapin, ett atypiskt anti-psykotiskt läkemedel, visar precis som flupentixol lika stor affinitet för D1 och D2-receptorer både in vitro och in vivo.
Flupentixol har hög affinitet till α1 -adrenerga receptorer och 5-HT2 receptorer, men lägre än klorprotixen, högdos fentiaziner och klozapin. Flupentixol har ingen affinitet för kolinerga muskarinreceptorer. Det har endast svaga antihistamina egenskaper och ingen α2-adrenerg receptorblockerande effekt.
Flupentixol har demonstrerats vara ett potent neuroleptikum i alla experimentella studier för neuroleptisk effekt (dopamin receptorblockerande). Korrelation har visats mellan in vivo testmodeller, affinitet för dopamin D2 bindning in vitro och de genomsnittliga perorala antipsykotiska dagliga doserna.
Råttornas periorala rörelser är beroende av stimulering av D1-receptorer eller blockering av D2-receptorer. Rörelserna kan hämmas med flupentixol. Dessutom visar studier på apor att oral hyperknesi är mer förknippat med stimulering av D1-receptorer och mindre med överkänsligheten av D2-receptorer. Utifrån detta kan man anta att aktiveringen av D1-receptorer orsakar liknande effekter hos människan, dvs. dyskinesi, och därför skulle blockering av D1-receptorer vara fördelaktigt.
Flupentixol förlänger alkohol- och barbituratinducerad sömntid hos mus endast i mycket höga doser, vilket indikerar en mycket svag sedativ effekt i klinisk användning.
I likhet med andra neuroleptika ökar flupentixol serumprolaktinnivån.
Klinisk effekt och säkerhet
Det kliniska användningsområdet för flupentixol är omfattande och varierar beroende på vilken dos som används.
I låg dosering (1–2 mg/dygn) har flupentixol antidepressiv, anxiolytisk och aktiverande effekt.
Den antipsykotiska effekten ökar vid högre doser, och då kan en något sedativ effekt förväntas. Fluanxol har vid alla doser en tydlig anxiolytisk effekt och även vid stora doser bevaras den stämningshöjande och aktiverande effekten av Fluanxol. Behandling med höga doser ökar inte frekvensen av extrapyramidala symtom.
Farmakokinetiska egenskaper
Följande uppgifter relateras till aktivt cis-flupentixol.
Absorption
Peroral administration ger maximala serumnivåer efter ca 4-5 timmar. Den orala biotillgängligheten är ca 40 %.
Distribution
Sannolika distributionsvolymen (Vd)β är ca 14,1 l/kg. Plasmaproteinbindningen är ca 99 %.
Metabolism
Flupentixol metaboliseras huvudsakligen genom sulfoxidering, N-dealkylering av sidokedjan och konjugering med glukuronsyra. Metaboliterna saknar psykofarmakologisk aktivitet. I relation till metaboliterna är flupentixol dominerande i hjärnan och andra vävnader.
Eliminering
Elimineringshalveringstiden (T½β) är ca 35 timmar och systemisk plasmaclearance (Cls) är i genomsnitt ca 0,29 l/min.
Flupentixol utsöndras huvudsakligen med faeces, men till viss del också med urinen. Utsöndringsmönstret har studerats med hjälp av tritiummärkt flupentixol givet till människa. Utsöndringsmodellen visade att utsöndringen via faeces är ca fyra gånger större än utsöndringen i urin.
Flupentixol utsöndras i små mängder i bröstmjölken. Förhållandet mellan flupentixolkoncentrationen i bröstmjölk och moderns serum är i genomsnitt 1,3.
Linjäritet
Kinetiken är linjär. Steady state nivåer i plasma uppnås efter ca 7 dagar. Den genomsnittliga (minimum) steady state koncentrationen efter 5 mg flupentixol per os en gång per dygn är ungefär 1,7 ng/ml (3,9 nmol/l).
Äldre patienter
Farmakokinetiska undersökningar har inte utförts hos äldre patienter. För zuklopentixol som är ett besläktat tioxanten är de farmakokinetiska parametrarna till största delen oberoende av patientens ålder.
Nedsatt leverfunktion
Inga data föreligger.
Nedsatt njurfunktion
Baserat på ovannämnda egenskaper vid eliminering är det rimligt att anta att nedsatt njurfunktion inte har något inflytande på serumnivåerna av flupentixol.
Prekliniska säkerhetsuppgifter
Flupentixol har låg akut toxicitet. LD50 för nedbrytningsprodukten av flupentixol är något större än för flupentixol. Den kroniska toxiciteten av nedbrytningsprodukten har inte separat studerats. Kroniska toxicitetsstudier har inte visat något oroväckande gällande den terapeutiska användningen av flupentixol.
Resultaten av toxicitetsstudier om fertilitet visar att det inte finns något särskilt skäl att undvika användning av flupentixol hos fertila kvinnor.
I prekliniska fertilitetsstudier hos råttor sågs en mindre effekt på reproduktionsförmågan hos honråttor. Effekterna observerades vid betydligt högre doser än vid klinisk användning.
I studier på kanin, mus och råtta konstaterades inga teratogena effekter. Effekter som beror på fostertoxicitet, såsom förlust av befruktade äggceller / ökad absorption eller slumpmässiga missfall observerades hos råtta och kanin vid modertoxiska doser.
Flupentixol förknippas inte med en risk för karcinogenicitet.
Farmaceutiska uppgifter
Förteckning över hjälpämnen
Tablettkärna: betadex, laktosmonohydrat, majsstärkelse, hydroxipropylcellulosa, mikrokristallin cellulosa, kroskarmellosnatrium, talk, hydrogenerad vegetebilisk olja, magnesiumstearat.
Dragering och färgämnen: polyvinylalkohol (delvis hydrolyserad), titandioxid (E171), makrogol/PEG 3350, talk, gul järnoxid (E172), makrogol/PEG 6000.
Inkompatibiliteter
Ej relevant.
Hållbarhet
3 år.
Särskilda förvaringsanvisningar
Detta läkemedel kräver inga särskilda förvaringsanvisningar.
Förpackningstyp och innehåll
Markkinoilla olevat pakkaukset
Resepti
FLUANXOL tabletti, kalvopäällysteinen
0,5 mg (L:kyllä) 100 kpl (19,98 €)
1 mg (L:kyllä) 100 kpl (22,98 €)
PF-selosteen tieto
100 tabletter i HDPE-burk.
HDPE burkarnas skruvkork är barnsäker.
Läkemedlets utseende:
0,5 mg tablett: rund, något bikonvex, gul filmdragerad tablett märkt med FD.
1 mg tablett: oval, något bikonvex, gul filmdragerad tablett märkt med FF.
Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
Ersättning
FLUANXOL tabletti, kalvopäällysteinen
0,5 mg 100 kpl
1 mg 100 kpl
- Ei korvausta.
Atc-kod
N05AF01
Datum för översyn av produktresumén
03.09.2020
Yhteystiedot
Junakatu 9, Logomo Byrå
20100 Turku
02 276 5000
www.lundbeck.fi
suomi@lundbeck.com
www.skitsofreniainfo.fi, www.masennusinfo.fi, www.parkinsoninfo.fi, www.alzheimerinfo.fi, www.bipoinfo.fi