ZOVIRAX pulver till infusionsvätska, lösning 250 mg

Frystorkat aciklovirnatrium motsvarande 250 mg / 500 mg aciklovir.

Hjälpämne med känd effekt:

Zovirax 250 mg: Innehåller ca 28,03 mg natrium per injektionsflaska.

Zovirax 500 mg: Innehåller ca 56,06 mg natrium per injektionsflaska.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Pulver till infusionsvätska, lösning

Herpes simplex -infektioner hos patienter med nedsatt immunförsvar.

Profylaktisk behandling av herpes simplex -infektioner hos patienter med nedsatt immunförsvar.

Svåra primära genitala herpes infektioner.

Herpes simplex encefalit.

Neonatal herpes simplex -infektion.

Primära och reinfektioner (vattkoppor/bältros) orsakade av varicella zoster -virus hos patienter med nedsatt immunförsvar.

Svåra reinfektioner (bältros) orsakade av varicella zoster -virus hos patienter med normalt immunförsvar.

Profylax mot CMV-infektioner hos benmärgstransplanterade patienter.

Användningsbegränsning. Endast för sjukhusbruk.

Vain sairaalakäyttöön.

Dosering

Zovirax ges som en långsam intravenös infusion under loppet av en timme.

Zovirax kan också ges intravenöst som en 25 mg/ml stamlösning med hjälp av en infusionspump. Infusionen ska ske långsamt under loppet av en timme. Behandlingstiden är vanligtvis 5 dagar, men behandlingstiden ska övervägas baserat på patientens tillstånd och behandlingssvar. Längden av profylaktisk användning av Zovirax bestäms av varaktigheten av patientens risktillstånd.

Till överviktiga patienter ges Zovirax enligt dosrekommendation avsedd för vuxna med normal vikt hellre än enligt verklig kroppsvikt.

Dosering vid normal njurfunktion

Patienter med nedsatt immunförsvar

Herpes simplex -infektioner (utom Herpes encefalit): 5 mg/kg (spädbarn och barn över 3 mån: 10 mg/kg) var 8:e timme.

Varicella zoster -infektioner: 10 mg/kg (spädbarn och barn i åldern 3 mån‒12 år: 20 mg/kg) var 8:e timme.

Profylax av CMV-infektioner hos benmärgstransplanterade patienter: 15 mg/kg intravenöst tre gånger per dygn, med ca 8 h mellanrum. Medicineringen rekommenderas att påbörjas 5 dygn före benmärgstransplantationen och ska fortsättas 30 dygn efter transplantationen.

Pediatrisk population: Dosen av intravenöst aciklovir hos spädbarn och barn i åldern 3 mån‒12 år har beräknats enligt kroppsvikt. Baserat på begränsad information verkar det som att doseringen för profylax av CMV-infektion för barn äldre än 2 år är densamma som för vuxna.

Patienter med normalt immunförsvar

Herpes simplex- eller varicella zoster -infektioner: 5 mg/kg (spädbarn och barn över 3 mån: 10 mg/kg) var 8:e timme.

Herpes -encefalit: Doseringen är samma hos patienter med både normalt och nedsatt immunförsvar. Behandlingstiden är normalt 10 dygn. Vuxna 10 mg/kg var 8:e timme, barn (små barn och barn över 3 månader) 20 mg/kg var 8:e timme, om njurfunktionen är normal.

Diagnostiserad eller misstänkt neonatal herpes: Intravenös dos av aciklovir för nyfödda räknas enligt kroppsvikt. Rekommenderad aciklovirdos för nyfödda är 20 mg/kg intravenöst var 8:e timme. Vid utspridda infektioner och i samband med infektioner i centrala nervsystemet är behandlingstiden 21 dygn och 14 dygn när sjukdomen är begränsad till hud och slemhinnor. Dosen ska justeras enligt svårighetsgraden av njursvikt hos patienter med nedsatt njurfunktion (se Nedsatt njurfunktion).

Spädbarn och barn med nedsatt njurfunktion: Dosen ska justeras enligt svårighetsgraden av njursvikt (se Tabell 2 Dosjustering för nyfödda, spädbarn och barn ).

Äldre: Risken för nedsatt njurfunktion hos äldre måste beaktas och dosen ska justeras därefter (se Nedsatt njurfunktion). Adekvat hydrering ska upprätthållas.

Patienter med nedsatt njurfunktion

Försiktighet ska iakttas vid administrering av aciklovir intravenöst till patienter med nedsatt njurfunktion. Adekvat hydrering ska upprätthållas.

Dosjustering för patienter med nedsatt njurfunktion baseras på glomerulär filtrationshastighet, som anges i enheten ml/min för vuxna och ungdomar och i enheter om ml/min/1,73 m² för spädbarn och barn yngre än 13 år.

Dosen intravenöst aciklovir ska minskas hos patienter med nedsatt njurfunktion (såsom visas i tabell 1 eller 2).

Barn med nedsatt njurfunktion: Dosen ska justeras enligt svårighetsgraden av njursvikt (se Tabell 2 Dosjustering för nyfödda, spädbarn och barn).

Dosjustering föreslås till exempel i enlighet med följande rekommendation:

Tabell 1: Rekommenderad dosjustering av aciklovir intravenös infusion hos vuxna och ungdomar med nedsatt njurfunktion för behandling av Herpes simplex eller Varicella zoster -infektion.

Tabell 2: Rekommenderad dosjustering av aciklovir intravenös infusion hos nyfödda, spädbarn och barn med nedsatt njurfunktion för behandling av Herpes simplex – och Varicella zoster-infektioner.

Dosen intravenöst aciklovir ska minskas hos patienter med nedsatt njurfunktion (som visas i tabell 3 för vuxna och ungdomar och som visas i tabell 4 för små barn och barn).

Tabell 3: Rekommenderad dosjustering av aciklovir intravenös infusion hos vuxna och ungdomar med nedsatt njurfunktion vid profylax av CMV-infektion.

Tabell 4: Rekommenderad dosjustering av aciklovir intravenös infusion hos spädbarn och barn med nedsatt njurfunktion vid profylax av CMV-infektion.

Överkänslighet mot den aktiva substansen, valaciklovir eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Adekvat hydrering ska upprätthållas hos patienter som får aciklovir i höga doser peroralt eller intravenöst.

Intravenösa doser ska ges som infusion under en timme för att undvika utfällning av aciklovir i njurarna. Snabb injektion eller bolusinjektion ska undvikas.

Användning tillsammans med andra nefrotoxiska läkemedel ökar risken för nedsatt njurfunktion. Försiktighet ska iakttas om intravenöst aciklovir ges i kombination med andra nefrotoxiska läkemedel.

Att få läkemedlet i vävnaden utanför venen kan orsaka allvarliga lokala reaktioner, till och med nekros. Den färdiga Zovirax i.v. -lösningen har ett pH på cirka 11,0 och får inte intas peroralt.

För patienter som får höga doser av Zovirax i.v. (t.ex. för behandling av herpesencefalit) måste särskild uppmärksamhet fästas vid njurfunktionen, särskilt om patienten är dehydrerad eller har nedsatt njurfunktion.

Användning hos patienter med nedsatt njurfunktion och hos äldre:

Aciklovir elimineras via njurarna, och därför måste dosen minskas hos patienter med nedsatt njurfunktion (se avsnitt Dosering och administreringssätt).

Det är troligt att äldre patienter har nedsatt njurfunktion och därför ska behovet av dosminskning övervägas i denna patientgrupp. Hos både äldre patienter och patienter med nedsatt njurfunktion finns en ökad risk för neurologiska biverkningar. Tecken på neurologiska effekter ska övervakas noggrant. I de fall som rapporterats, var dessa reaktioner i allmänhet reversibla vid utsättande av behandlingen (se avsnitt Biverkningar).

Långvarig eller upprepad behandling med aciklovir hos patienter med svårt nedsatt immunförsvar kan resultera i ett urval av virusstammar med minskad känslighet för aciklovir. Fortsatt behandling med aciklovir kanske inte är effektiv mot dessa virusstammar (se avsnitt Farmakodynamiska egenskaper).

Zovirax 250 mg innehåller 28,03 mg per injektionsflaska, motsvarande 1,4 % av WHOs högsta rekommenderat dagligt intag (2 gram natrium för vuxna).

Zovirax 500 mg innehåller 56,06 mg per injektionsflaska, motsvararande 2,8 % av WHOs högsta rekommenderat dagligt intag (2 gram natrium för vuxna).

Aciklovir elimineras primärt oförändrat i urinen genom aktiv tubulär sekretion. Andra läkemedel som administreras samtidigt och som konkurrerar om denna mekanism kan öka plasmakoncentration av aciklovir.

Probenecid och cimetidin ökar AUC av aciklovir genom denna mekanism och minskar renal clearance av aciklovir. Doser eller dosering är dock inte nödvändigt att justera eftersom aciklovir har ett brett terapeutiskt fönster.

Hos patienter som får aciklovir intravenöst krävs försiktighet vid samtidig administrering av andra läkemedel som konkurrerar med aciklovir om samma elimineringsmekanism, eftersom det finns risk för ökade plasmanivåer för det ena eller båda läkemedlen eller deras metaboliter. Ökad AUC för den inaktiva metaboliten av aciklovir och mykofenolatmofetil (immunsuppressivt läkemedel som används hos transplantationspatienter) har påvisats när läkemedlen har använts samtidigt.

Om litium administreras samtidigt med en hög dos av intravenöst aciklovir, ska serumkoncentrationerna av litium noggrant följas på grund av risken för litiumtoxicitet.

Försiktighet ska iakttas och njurfunktionen ska också övervakas om intravenöst aciklovir administreras samtidigt med läkemedel som påverkar njurarnas fysiologi på något annat sätt (t.ex. ciklosporin, takrolimus).

En experimentell studie på fem manliga personer visar att samtidig behandling med aciklovir ökar AUC av teofyllin med ca 50 %. Vid samtidig behandling med aciklovir rekommenderas det att koncentrationen av teofyllin i plasma mäts.

Graviditet

Användning av aciklovir under graviditet ska övervägas endast om de potentiella fördelarna överväger eventuella okända risker.

Resultaten av graviditeter hos kvinnor som exponerats för olika formuleringar av Zovirax under graviditeten har sammanställts till ett register efter marknadsföring. Registret påvisar inte någon ökning av antalet födda barn med fosterskador för kvinnor som exponerats för Zovirax jämfört med befolkningen i övrigt. De observerade fosterskadorna liknade inte heller varandra och följde inte något mönster för fosterskador som kunde tyda på en gemensam orsak. I internationellt godkända standardtester orsakade systemisk administrering av aciklovir inte embryogena eller teratogena effekter på kaniner, råttor eller möss. I en icke-standardiserad studie upptäcktes avvikelser hos råttans foster, men först vid så höga subkutana doser som var toxiska också för modern. Den kliniska betydelsen för dessa observationer är okänd.

Amning

Efter perorala doser på 200 mg aciklovir 5 gånger dagligen har koncentrationer i bröstmjölk påvisats som varit 0,6 till 4,1 gånger motsvarande plasmanivåer. Med dessa nivåer finns risk för att barnet kan komma att exponeras för aciklovir koncentrationer upp till 0,3 mg/kg/dygn. Av denna anledning ska Zovirax administreras med försiktighet till ammande mödrar.

Fertilitet

Se avsnitt Farmakokinetiska egenskaper, Kliniska studier.

Intravenöst administrerat aciklovir används i allmänhet för behandling av patienter på sjukhus och därför är information gällande körförmågan och förmågan att använda maskiner i allmänhet inte relevant. Inga studier har utförts för att utreda effekten av aciklovir på körförmågan eller förmågan att använda maskiner.

De frekvenser som biverkningarna nedan är presenterade inom är uppskattningar. För de flesta biverkningar fanns inte lämpliga data tillgängligt för att kunna uppskatta frekvensen. Dessutom kan frekvensen för biverkningarna variera beroende på indikation.

Biverkningarna klassificeras med avseende på frekvens enligt följande:

Mycket vanliga (≥1/10); vanliga (≥1/100, <1/10); mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100); sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000); mycket sällsynta (<1/10 000).

Blodet och lymfsystemet

Mindre vanliga: minskning i blodvärden (anemi, trombocytopeni, leukopeni)

Immunsystemet

Mycket sällsynta: anafylaxi

Psykiska störningar

Mycket sällsynta: huvudvärk, svindel, agitation, förvirring, skakning, ataxi, dysartri, hallucinationer, psykotiska symtom, kramper, somnolens, encefalopati, koma

Ovan nämnda biverkningar är oftast reversibla och föreligger vanligtvis hos patienter med nedsatt njurfunktion eller hos patienter med andra predisponerande faktorer (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Blodkärl

Vanliga: flebit

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Mycket sällsynta: dyspné

Magtarmkanalen

Vanliga: illamående, kräkningar

Mycket sällsynta: diarré, buksmärtor

Lever och gallvägar

Vanliga: övergående stegring av leverenzymvärden

Mycket sällsynta: övergående stegring av bilirubinvärden, gulsot, hepatit

Hud och subkutan vävnad

Vanliga: pruritus, urtikaria, hudutslag (inklusive fotosensitivitet)

Mycket sällsynta: angioödem

Njurar och urinvägar

Vanliga: ökning av serumurea och serumkreatinin

En snabb ökning i halten av urea och kreatinin i blodet tros vara relaterade till de maximala plasmakoncentrationerna av aciklovir och patientens vätskebalans. För att undvika detta ska läkemedlet inte administreras som bolusinjektion utan det ska ges som långsam intravenös infusion under 1 timme.

Mycket sällsynta: nedsatt njurfunktion, akut njursvikt, njursmärta

Adekvat hydrering av patienten ska upprätthållas. Nedsatt njurfunktion förbättras vanligtvis snabbt av hydrering och/eller dosreducering eller utsättande av läkemedlet. Utveckling till akut njursvikt kan emellertid förekomma i sällsynta fall.

Njursmärtan kan vara förknippad med njursvikt.

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Mycket sällsynta: trötthet, feber, lokala inflammationsreaktioner

Svåra lokala inflammationer och hudskador har förekommit då Zovirax i.v. i misstag har administrerats i extracellulära vävnaden.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

webbplats: www.fimea.fi

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea

Biverkningsregistret

PB 55

00034 FIMEA

Symtom:

Överdosering av intravenöst aciklovir har gett upphov till förhöjda nivåer av serumkreatinin och uremi med påföljande njursvikt. Neurologiska biverkningar såsom förvirring, hallucinationer, agitationer, konvulsioner och koma har förekommit vid överdosering.

Behandling:

Patienterna ska övervakas noggrant för att upptäcka symtom på toxiska effekter. Hemodialys ökar kraftigt avlägsnandet av aciklovir från blodet och kan därför användas som behandling vid symtomatisk överdosering.

ATC-kod

Farmakoterapeutisk grupp: Virushämmande medel, direkt verkande, nukleosider och nukleotider, exklusive omvänd transkriptashämmare, ATC-kod: J05AB01

Verkningsmekanism

Aciklovir är en acyklisk nukleosid som är mycket löslig i alkaliska lösningar. Det har in vitro och in vivo hämmande effekter på humana herpesvirus: Herpes simplex -virus (HSV) 1 och 2, varicella zoster ‑virus (VZV), Epstein Barr ‑virus (EBV) och cytomegalovirus (CMV). I cellkulturer har aciklovir den största antivirala effekten mot HSV-1, följt (i fallande potensordning) av HSV-2, VZV, EBV och CMV. Effekten av aciklovir är otillräcklig för att behandla CMV-infektion, men höga doser av Zovirax i.v. minskar incidensen av CMV-infektion och fördröjer uppkomsten av infektion. Då höga doser av Zovirax i.v. följs av 6 månader hög dosering med oralt Zovirax (se Zovirax, orala formuleringar) minskar även dödligheten och viremin. Aciklovirs hämmande effekt på HSV-1‑, HSV-2‑, VZV‑ ja EBV-virus är selektiv. Tymidinkinasenzym (TK) i en normal oinfekterad cell använder inte aciklovir effektivt som substrat. Därför är toxiciteten för värdceller hos däggdjur låg. Tymidinkinas av HSV, VZV och EBV omvandlar aciklovir till aciklovirmonofosfat, vilket är en nukleosidanalog. Enzymer i cellen omvandlar detta ytterligare till trifosfat. Aciklovirtrifosfat påverkar aktiviteten hos viralt DNA-polymeras och hämmar replikationen av viralt DNA genom att inkorporeras i den virala DNA-kedjan vilket resulterar i terminering av den virala DNA-kedjan och förebygger därmed symtom av herpesinfektion.

Absorption

Aciklovir absorberas ofullständigt från matsmältningskanalen. Genomsnittlig oral biotillgänglighet är 10‒20 %. Vid fasta uppnås den genomsnittliga maximala koncentrationen (C_max) på 0,4 mikrogram/ml cirka 1,6 timmar efter en dos på 200 mg (oralsuspension eller kapsel). Den genomsnittliga maximala plasmakoncentrationen vid steady state (C_ssmax) ökar till 0,7 mikrogram/ml efter en dos på 200 mg var fjärde timme. C_ssmax-koncentrationerna ökar mindre än proportionellt efter doser på 400 mg och 800 mg var fjärde timme, med värden på 1,2 mikrogram/ml respektive 1,8 mikrogram/ml.

Distribution

Den genomsnittliga distributionsvolymen är 26 l, vilket indikerar fördelningen av aciklovir i kroppsvätskor. Skenbar distributionsvolym efter oral administrering (Vd/F) är 2,3‒17,8 l//kg. Plasmaproteinbindningen är relativt låg (9‒33 %) och läkemedelsinteraktioner p.g.a. konkurrens av bindningsstället förväntas därför inte. Nivåer i cerebrospinalvätskan är ca 50 % av plasmakoncentrationen vid steady state.

Metabolism

Den största delen av aciklovir utsöndras oförändrat via njurarna. Aciklovirs enda kända metabolit som utsöndras i urinen är 9-karboxymetoximetylguanin och den utgör ca 10‒15 % av den utsöndrade dosen i urinen.

Eliminering

Den genomsnittliga systemexponeringen (AUC_0-∞) av aciklovir efter en 200 mg dos är 1,9‒2,2 mikrog*h/ml. Hos vuxna är den terminala halveringstiden i plasma efter oral administrering 2,8‒4,1 timmar. Den renala utsöndringen av aciklovir (CLr = 14,3 l/h) är betydligt större än kreatininclearance, vilket tyder på att aciklovir elimineras både via glomerulär filtrering och tubulär sekretion. Eftersom aciklovirs halveringstid och total clearance är beroende av njurfunktionen rekommenderas dosjustering hos patienter med nedsatt njurfunktion. Hos patienter med kronisk njursvikt hade aciklovir är halveringstiden 19,5 timmar. Vid hemodialys har aciklovir en genomsnittlig halveringstid på 5,7 timmar. Plasmanivåer av aciklovir sjönk ca 60 % under hemodialys.

Hos nyfödda (0‒3 månader) som behandlades med 10 mg/kg givet som en timmes infusion var 8:e timme var halveringstiden i plasma 3,8 timmar. Hos äldre sjunker total clearance med stigande ålder, associerat med minskning i kreatininclearance fastän endast en liten förändring sker i halveringstiden.

Kliniska studier

Det finns inga data om effekten av oralt eller intravenöst administrerat aciklovir på kvinnors fertilitet. I en studie administrerades en dos på 1 gram aciklovir dagligen peroralt i sex månader till 20 manliga patienter med normalt spermieantal i sädesvätskan. Aciklovir verkade inte ha någon kliniskt relevant effekt på spermiernas antal, rörlighet eller morfologi.

Mutagenicitet

Studier som undersöker celldifferentiering gav tvetydiga resultat. De antyder ändå inte att klinisk användning av aciklovir skulle utgöra en genetisk risk för människan.

Karcinogenicitet

Aciklovir har inte visat sig orsaka karcinogenicitet i långtidsstudier på råttor och möss.

Fertilitet

I studier på råtta och hund har aciklovir visat sig ha biverkningar på spermatogenesen som till stor del är reversibla då det även har toxiska effekter. I dessa fall har doseringen dock varit signifikant högre än den terapeutiska dosen. I studier på två generationer möss visade sig peroralt administrerat aciklovir inte ha någon effekt på fertiliteten.

Teratogenicitet

Systemiskt administrerat aciklovir hade inte fostertoxiska eller teratogena effekter på kaniner, råttor eller möss i internationellt godkända standardstudier. I en icke-standardiserad studie på råttor upptäcktes missbildningar hos råttans foster, men först vid så höga subkutana doser som var toxiska också för modern. Den kliniska betydelsen för dessa observationer är inte klarlagd.

Natriumhydroxid

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns i avsnitt Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering.

5 år.

Beredd infusionslösning kan förvaras 12 timmar i rumstemperatur (15‒25 °C). Förvara inte i kylskåp.

Förvaras i rumstemperatur (15‒25 °C).

Förvaringsanvisningar för läkemedlet efter beredning eller spädning finns i avsnitt Hållbarhet.

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

ZOVIRAX infuusiokuiva-aine, liuosta varten
250 mg (L:ei) 5 x 250 mg (132,95 €)

PF-selosteen tieto

250 mg pulver till infusionsvätska: 5 injektionsflaskor.

500 mg pulver till infusionsvätska: 5 injektionsflaskor.

Genomskinlig glasflaska.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Läkemedlets utseende:

Pulvret är vitt.

Beredning av infusionslösning: Lös upp innehållet i injektionsflaskan (250 mg upplöses med 10 milliliter och 500 mg upplöses med 20 milliliter) med vatten för injektionsvätskor eller isoton natriumkloridlösning för injektion. Detta ger en stamlösning innehållande 25 mg/ml aciklovir. Stamlösningen är en klar eller något opaliserande, färglös eller litet gulaktig lösning. Stamlösningen kan inte sparas utan ska genast spädas ut till infusionslösning. Eventuell överbliven stamlösning ska kasseras.

Infusionsvätska som kan användas med Zovirax i.v.:

Natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %)

Natriumklorid 4,5 mg/ml (0,45 %)

Natriumklorid 4,5 mg/ml (0,45 %) och glukos 25 mg/ml (2,5 %)

Blanda stamlösningen från en injektionsflaska, eller den del därav som behövs för korrekt dosering: stamlösningen från 250 mg blandas med minst 40 milliliter och stamlösningen från 500 mg med minst 80 ml rumstempererad infusionsvätska. Skaka lösningen för att säkerställa infusionslösningens homogenitet. Om dosen är större än 500 mg, måste större infusionsvolymer än 100 ml användas. Infusionslösningen beredd enligt dessa anvisningar kommer att ha en aciklovirkoncentration på högst 5 mg/ml. Om infusionslösningen blir grumlig eller kristalliseras före eller under infusionen, ska lösningen kasseras. Eftersom preparatet inte innehåller ett antimikrobiellt konserveringsmedel, ska upplösning och utspädning ske aseptiskt och omedelbart före användning. Överbliven lösning ska kasseras.

ZOVIRAX infuusiokuiva-aine, liuosta varten
250 mg 5 x 250 mg

• Ei korvausta.

J05AB01

05.02.2025