TEROLUT filmdragerad tablett 10 mg

1 tablett innehåller 10 mg dydrogesteron.

Hjälpämnen med känd effekt

En tablett innehåller 111,1 mg laktosmonohydrat.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Tablett, filmdragerad

Dysmenorré, endometrios, sekundär amenorré, funktionella blödningsrubbningar, oregelbunden menstruation, premenstruellt syndrom, postmenopausal hormonersättningsterapi med östrogenbehandling.

Dosering

Dosering, behandlingsschema och behandlingstid ska justeras efter svårighetsgraden av dysfunktionen och det kliniska terapisvaret.

Dysmenorré: 1 tabl. 2 gånger dagligen dagarna 5–25 i menstruationscykeln.

Endometrios: 1 tabl. 2–3 gånger dagligen dagarna 5–25 i menstruationscykeln eller kontinuerligt.

Funktionella blödningsrubbningar: för att stoppa läckaget: 2–3 tabletter dagligen i upp till 10 dagar. Kontinuerlig behandling: 1 tabl. 2 gånger dagligen dagarna 15–24 i menstruationscykeln under 2–3 cykler. Kombineras med östrogenbehandling vid behov.

Oregelbunden menstruationscykel: 1 tabl. dagarna 15–25 i menstruationscykeln.

Sekundär amenorré: 1 tabl. i slutet av östrogencykeln dagarna 15–25.

Premenstruellt syndrom: 1 tabl. 2 gånger dagligen dagarna 15–26 i menstruationscykeln eller under en kortare period. Det rekommenderas att behandlingen inleds 3–4 dagar innan symptomen uppträder.

Postmenopausal hormonersättningsterapi:

• Under kontinuerlig östrogenbehandling 1 tabl. dagligen under de sista 12–14 dagarna i varje cykel.
• Vid intermittent östrogenbehandling 1 tabl. dagligen under de sista 12–14 dagarna i varje östrogenbehandlingscykel.

Den dagliga dosen kan fördubblas vid behov.

Indikation saknas för användning av dydrogesteron före menstruationsstart. Säkerheten och effekten för dydrogesteron hos barn och ungdomar i åldern 12–18 år har inte fastställts. Baserat på tillgänglig information i avsnitten 4.8 och 5.1 kan ingen rekommendation om dosering ges.

Administreringssätt

Oralt.

Vid höga doser, i situationer där den dagliga dosen är mer än 1 tablett, ska tabletterna tas med jämna mellanrum under dagen för att undvika fluktuationer i plasmakoncentrationer och eventuella biverkningar som följd.

• överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen
• diagnostiserad eller misstänkt gestagenberoende tumör
• vaginal blödning av okänd orsak
• kontraindikationer för användning av östrogenpreparat ska beaktas vid användning av dydrogesteron tillsammans med östrogen
• amning (se avsnitt Fertilitet, graviditet och amning).

Innan behandling med dydrogesteron för ovanlig blödning påbörjas ska orsaken till blödningen fastställas.

Genombrottsblödning och stänkblödning kan förekomma under de första behandlingsmånaderna. Orsaken ska undersökas om genombrottsblödning eller stänkblödning förekommer någon gång efter att behandlingen påbörjats eller fortsätter efter avslutad behandling. Testerna kan omfatta biopsi av endometrium eller livmoderslemhinnan för att utesluta maligniteter.

Tillstånd som kräver övervakning

Vid förekomst av något av nedan angivna tillstånd eller om patienten tidigare har haft tillståndet och/eller om det har förvärrats under graviditet eller tidigare hormonersättningsbehandling, ska patienten övervakas noggrant. Observera att dessa tillstånd kan återkomma eller förvärras under behandling med Terolut och avbrytande av medicineringen bör övervägas:

• porfyri
• depression
• onormala levervärden på grund av akut eller kronisk leversjukdom
• användning av preparatet rekommenderas inte till patienter med allvarligt nedsatt leverfunktion.

Följande varningar och försiktighetsåtgärder gäller för användning av dydrogesteron vid hormonersättningsterapi (HRT) i kombination med östrogen:

Se även de varningar och försiktighetsåtgärder som nämns i produktinformationen för det aktuella östrogenpreparatet.

Vid behandling av klimakteriebesvär påbörjas hormonersättningsterapi endast om symptomen försämrar livskvaliteten. Riskerna och fördelarna med behandlingen ska alltid utvärderas noggrant minst en gång om året och HRT ska enbart fortsätta så länge fördelarna överväger riskerna. Det finns begränsade bevis för riskerna med hormonersättningsterapi vid för tidigt klimakterium. Den absoluta risken är dock liten hos yngre kvinnor varmed nytta-risk-balansen kan vara mer gynnsam för dem jämfört med äldre kvinnor.

Läkarundersökning/uppföljning

Innan HRT påbörjas eller återinförs ska patientens medicinska historia och släktanamnes undersökas noggrant. Patienten ska genomgå en läkarundersökning (inklusive internmedicinsk undersökning och bröstundersökning) där dessa uppgifter, kontraindikationer och varningar beaktas. Under behandlingen ska periodiska undersökningar anpassas individuellt. Patienter ska informeras om vilka bröstförändringar som ska rapporterar till läkare eller sjukskötare (se ”Bröstcancer” nedan). Undersökningar, bl.a. lämpliga bilddiagnostiska undersökningar såsom mammografi, utförs i enlighet med gällande screeningpraxis och med hänsyn till patientspecifika kliniska behov.

Endometriehyperplasi och cancer

Hos kvinnor med bibehållen livmoder leder långvarig användning av enbart östrogen till en ökad risk för endometriehyperplasi och cancer. Hos kvinnor som inte har genomgått hysterektomi kan den ökade risken i samband med hormonersättningsterapi med enbart östrogen undvikas genom tillsättning av ett gestagen, såsom dydrogesteron, intermittent i minst 12 dagar per månad / 28 dagar per cykel, eller genom att använda kontinuerligt östrogen i kombination med gestagen.

Bröstcancer

Den samlade kunskapen visar att det finns en ökad risk för bröstcancer hos kvinnor som använder HRT med en kombination av östrogen och gestagen eller med enbart östrogen. Risken är beroende av behandlingstidens längd.

Behandling med kombination av östrogen-gestagen: Den randomiserade, placebokontrollerade Women's Health Initiative (WHI) -studien och en metaanalys av prospektiva epidemiologiska studier påvisar konsekvent ökad risk för bröstcancer hos kvinnor som behandlas med östrogen-gestagen i kombination som HRT som blir påtaglig efter ca 3 (1–4) år. Resultat från en stor metaanalys visade att den ökade risken minskar med tiden efter avslutad behandling, och att den tid det tar för att återgå till baslinjevärdena beror på hur länge den tidigare HRT-behandlingen har varat. Om HRT tagits i mer än 5 år kan risken kvarstå i 10 år eller mer.

Hormonersättningsterapi, särskilt kombinationsterapi med östrogen och gestagen, ökar densiteten i bröstvävnaden enligt mammografibilder, vilket kan försvåra radiologisk upptäckt av bröstcancer.

Äggstockscancer

Äggstockscancer är mycket mer sällsynt än bröstcancer.

Epidemiologiska bevis från en omfattande metaanalys tyder på att kvinnor som tar hormonbehandling innehållande endast östrogen eller i kombination med östrogen och gestagen har en något ökad risk som uppstår efter fem års användning och minskar gradvis efter avslutad användning.

Vissa andra studier, såsom WHI-studien, antyder att användning av kombinationsprodukter kan vara förknippad med en liknande eller något lägre risk.

Venös tromboembolism

I samband med HRT ökar risken för venös tromboembolism dvs. djup ventrombos eller lungemboli 1,3 till 3-faldigt. Dessa händelser inträffar med större sannolikhet under det första året med HRT jämfört med senare.

Känd trombofil sjukdom ökar risken för venös tromboembolism, vilket hormonersättningsterapi kan öka ytterligare. Hormonersättningsterapi är därför kontraindicerad hos dessa patienter.

Vanliga kända risker för venös tromboembolism inkluderar bland annat följande: användning av östrogener, hög ålder, stora operationer, långvarig orörlighet, övervikt (BMI > 30 kg/m²), graviditet eller postpartum, systemisk lupus erythematosus (LED) och cancer. Det finns ingen enighet kring den potentiella effekten av åderbråck på venös tromboembolism.

Som med alla postoperativa patienter ska profylax mot venös tromboembolism övervägas postoperativt. Om elektiv kirurgi följs av långvarig immobilisering rekommenderas tillfälligt avbrytande av HRT 4 till 6 veckor före operation. Behandlingen ska inte återupptas förrän rörelseförmågan helt återställts.

Kvinnor som inte har venös tromboembolism i anamnesen men som har en nära släkting som haft trombos i ung ålder kan erbjudas screening efter noggrant övervägande av dess begränsningar (screening avslöjar endast en bråkdel av trombofila störningar). Hormonersättningsterapi är kontraindicerad hos patienter med en trombofil sjukdom associerad med en familjehistoria av trombos eller med en svår trombofil sjukdom (t.ex. brist på antitrombin, S-protein eller C-protein eller flera brister samtidigt).

Hos kvinnor som redan får långtidsbehandling med antikoagulantia ska nytta-risk-balansen för HRT vägas noggrant.

Om en patient utvecklar venös tromboembolism efter påbörjad behandling ska behandlingen avbrytas. Patienter ska instrueras att omedelbart kontakta sin läkare om de har symptom på tromboembolism (t.ex. smärtsam svullnad i underbenet, plötslig bröstsmärta, andnöd).

Kranskärlssjukdom

Randomiserade, kontrollerade prövningar tyder inte på att kombinationsterapi med östrogen-gestagen eller enbart östrogenersättningsterapi skulle skydda mot hjärtinfarkt oavsett kranskärlssjukdom.

Kombinationen östrogen-gestagen: Den relativa risken för kranskärlssjukdom ökar en aning i samband med kombinationsterapi med östrogen-gestagen. Den absoluta risken för kranskärlssjukdom vid baslinjen beror i hög grad på patientens ålder. Ökade fall av kranskärlssjukdom på grund av behandling med östrogen-gestagen är mycket få hos friska kvinnor nära klimakteriet, men ökar med åldern.

Stroke

Kombinationsbehandling med östrogen-gestagen och med enbart östrogen är båda förknippade med en upp till 1,5-faldig risk för ischemisk stroke. Den relativa risken förändras inte med ålder eller den tid som gått sedan klimakteriet. Risken för stroke vid baslinjen är dock starkt åldersberoende varmed den totala risken för stroke hos kvinnor som får HRT ökar med åldern.

Förteckning över hjälpämnen

Detta läkemedel innehåller laktosmonohydrat.

Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd ska inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

In vitro data visar att aldoketoreduktas 1C (AKR 1C) katalyserar en betydande metabolisk väg i den humana cytosolen som producerar den huvudsakliga farmakologiskt aktiva metaboliten, 20α-dihydrodydrogesteron (DHD). Metaboliska transformationer sker efter cytosolmetabolism med cytokrom P₄₅₀‑isoenzymer (CYP), nästan enbart CYP 3A4, som förmedlare, och det bildas ett flertal mindre viktiga metaboliter. Den huvudsakliga aktiva metaboliten DHD är ett substrat för metabolisk transformation via CYP 3A4.

Således kan metabolismen av dydrogesteron och DHD påskyndas vid samtidig administrering med medel som är kända för att inducera CYP-enzymer, såsom antiepileptika (t.ex. fenobarbital, fenytoin, karbamazepin), infektionsläkemedel (t.ex. rifampicin, rifabutin, nevirapin, efavirenz) eller t.ex. johannesört (Hypericum perforatum), växtbaserade preparat innehållande salvia eller ginkgo biloba.

Ritonavir och nelfinavir, som är kända för att vara kraftfulla CYP450-hämmare, har dock enzyminducerande verkan vid samtidig administrering med steroidhormoner.

En ökning av dydrogesteronmetabolismen kan observeras kliniskt som en minskad effekt.

In vitro-prövningar tyder på att dydrogesteron och DHD varken hämmar eller inducerar enzymer involverade i läkemedelsmetabolismen i CYP450-systemet vid kliniskt relevanta koncentrationer.

Graviditet

Det finns uppskattningsvis över 10 miljoner fall av dydrogesteronexponering under graviditet. Hittills finns det inga bevis för att användning av dydrogesteron under graviditeten har negativa effekter.

En ökad risk för hypospadi har rapporterats i litteraturen i samband med användning av vissa gestagener. Konfunderande faktorer i samband med graviditet gör det dock omöjligt att dra precisa slutsatser om betydelsen av gestagener när det gäller fall av hypospadi. Ingen ökad risk har observerats i kliniska prövningar där ett begränsat antal kvinnor har använt dydrogesteron under tidig graviditet. Inga andra epidemiologiska data finns för närvarande tillgängliga.

Effekterna som observerades i icke-kliniska embryo- och fosterprövningar och postnatala utvecklingsprövningar överensstämde med den farmakologiska profilen. Biverkningar hos försöksdjur har endast rapporterats vid exponeringar som är så mycket större än den maximala dosen för människor att detta endast är av ringa klinisk signifikans (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter).

Dydrogesteron kan användas under graviditet om det är tydligt indikerat.

Amning

Det är inte känt om dydrogesteron utsöndras i bröstmjölk. Erfarenhet av andra gestagener tyder på att gestagener och deras metaboliter utsöndras i bröstmjölk i små mängder. Det är inte känt om detta utgör en risk för barnet. Dydrogesteron får därför inte användas under amning.

Fertilitet

Det finns inga tecken på en fertilitetssänkande effekt av dydrogesteron vid terapeutiska doser.

Dydrogesteron har måttlig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Dydrogesteron kan i sällsynta fall orsaka mild dåsighet och/eller yrsel, särskilt under de första timmarna efter läkemedelsintag. Av denna anledning ska försiktighet iakttas vid körning eller användning av maskiner.

I kliniska prövningar av indikationer är de vanligaste rapporterade biverkningarna hos patienter som får dydrogesteron utan östrogenbehandling migrän/huvudvärk, illamående, menstruationsstörningar och bröstsmärta/-ömhet.

Följande biverkningar har observerats i kliniska prövningar av dydrogesteron i de frekvenskategorier som anges nedan (n = 3 483) för dydrogesteronindikationerna utan östrogenbehandling samt från spontana rapporter.

* Spontana rapporter som inte observerats i kliniska prövningar har definierats som sällsynta då den övre gränsen för 95 % konfidensintervall i denna uppskattade frekvenskategori inte är högre än 3/x, där x = 3 483 (totalt antal deltagare i prövningarna).

Biverkningar hos ungdomar

Baserat på spontana rapporter och begränsade data från kliniska prövningar förväntas biverkningsprofilen hos ungdomar likna den som observerats hos vuxna.

Biverkningar associerade med östrogen-gestagenterapi (se även avsnitt Varningar och försiktighet och produktresumén för östrogen):

• bröstcancer
• endometriehyperplasi, endometriecancer
• äggstockscancer
• könshormonberoende (god- och elakartade) tumörer
• venös tromboembolism
• hjärtinfarkt, kranskärlssjukdom, ischemisk stroke.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

webbplats: www.fimea.fi

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea

Biverkningsregistret

PB 55

00034 FIMEA

Det finns begränsade data om överdosering hos människa. Dydrogesteron tolererades väl efter oral administrering (maximal hittills använd daglig dos hos människa 360 mg). Det finns inga specifika antidoter; behandlingen ska vara symptomatisk. Ovanstående gäller också för överdosering hos barn.

Farmakoterapeutisk grupp: Läkemedel mot sjukdomar i könsorganen och urinorganen, könshormoner. ATC-kod: G03DB01.

Dydrogesteron är ett oralt gestagen som ger fullständig endometriell sekretion och skyddar mot ökad risk för endometriehyperplasi och/eller endometriecancer orsakad av östrogenbehandling.

Dydrogesteron har inga östrogena, androgena, termogena, anabola eller kortikoida egenskaper.

Ungdomar

Enligt begränsade data från kliniska prövningar är dydrogesteron effektivt för att lindra menstruationsvärk, PMS-symptom, funktionella blödningsstörningar och oregelbundna menstruationscykler hos patienter under 18 år, på samma sätt som hos vuxna.

Absorption:

Oralt dydrogesteron absorberas snabbt och dess T_max är 0,5 till 2,5 timmar. Absolut biotillgänglighet för dydrogesteron (20 mg oralt vs. 7,8 mg genom intravenös infusion) är 28 %. Följande tabell visar de farmakokinetiska parametrarna för dydrogesteron (D) och 20α-dihydrodydrogesteron (DHD) efter en engångsdos på 10 mg dydrogesteron:

Distribution:

Distributionsvolymen vid jämviktskoncentration av intravenös dydrogesteron är cirka 1 400 l. Dydrogesteron och DHD är mer än 90 % bundna till plasmaproteiner.

Metabolism:

Oralt dydrogesteron metaboliseras snabbt till DHD. Toppkoncentrationer av den huvudsakliga aktiva metaboliten, DHD, uppnås 1,5 timme efter läkemedelsadministrering. Plasmakoncentrationer av DHD är signifikant högre än koncentrationer av modersubstansen. AUC för DHD är ungefär 40-faldigt och C_max cirka 25 gånger högre jämfört med dydrogesteron. Den genomsnittliga terminala halveringstiden för dydrogesteron är 5–7 timmar och för DHD 14–17 timmar. En egenskap som är gemensam för samtliga metaboliter är bevarandet av modersubstansens 4,6-dien-3-on-struktur och avsaknaden av 17α-hydroxylering. Detta förklarar varför dydrogesteron inte har några östrogena eller androgena effekter.

Eliminering:

När märkt dydrogesteron tas oralt, utsöndras i genomsnitt 63 % av dosen i urinen. Total plasmaclearance är 6,4 l/min. Ämnet elimineras helt från kroppen inom 72 timmar. DHD finns i urinen främst som glukuronsyrakonjugat.

Linjäritet/icke-linjäritet

Farmakokinetiken för enstaka och multipla doser är linjär vid oral användning inom dosintervallet 2,5 till 10 mg. Jämförelse av farmakokinetiken vid enkel och upprepad dosering visar att farmakokinetiken för dydrogesteron och DHD inte förändras vid upprepad dosering. Jämviktskoncentration uppnåddes efter 3 dagars behandling.

Gängse studier avseende toxicitet vid upprepad och engångsexponering, gentoxicitet och karcinogenitet visade inte några särskilda risker för människa. Reproduktionstoxicitetsprövningar på råtta visade en ökad förekomst av förstorade bröstvårtor (i 11 till 19 dagars ålder) och hypospadi hos hanungar vid användning av höga doser som inte kan jämföras med mänsklig exponering. Den verkliga risken för hypospadi hos människa kan inte härledas från djurprövningar på grund av den stora metaboliska skillnaden mellan råtta och människa (se även avsnitt Fertilitet, graviditet och amning).

Baserat på begränsade säkerhetsdata från djur fördröjer dydrogesteron förlossning till följd av sin gestagena verkan.

Miljöriskbedömning

Utvärderande studier av miljörisken har visat att dydrogesteron kan utgöra en risk för vattenmiljön.

Tablettkärna:

Laktosmonohydrat

Hypromellos

Majsstärkelse

Vattenfri kolloidal kiseldioxid

Magnesiumstearat

Filmdragering:

Hypromellos

Makrogol (400)

Titanoxid (E171)

Ej relevant.

5 år.

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

TEROLUT tabletti, kalvopäällysteinen
10 mg (L:kyllä) 30 fol (13,09 €)

PF-selosteen tieto

14 tabl. (kalenderförpackning), 30 tabl. eller 60 tabl. PVC/Al-blisterkarta.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Läkemedlets utseende:

Rund, bikonvex, vit, filmdragerad tablett med brytskåra, märkt på ena sidan av tabletten med ”155” på båda sidorna av brytskåran. Diameter 7 mm.

Brytskåran är inte till för att dela tabletten i lika stora doser utan enbart för att underlätta nedsväljning.

Detta läkemedel kan utgöra en risk för vattenmiljön. Överblivna läkemedel ska inte kastas i avloppet eller hushållsavfallet. Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar eller returneras till apotek.

TEROLUT tabletti, kalvopäällysteinen
10 mg 30 fol

• Ei korvausta.

G03DB01

24.01.2024