FLIXONASE nässpray, suspension 50 mikrog/dos

En spraydos innehåller 50 mikrogram flutikasonpropionat.

Hjälpämne med känd effekt: bensalkoniumklorid 20 mikrogram/spraydos.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Nässpray, suspension

Profylax och behandling av säsongsbunden allergisk rinit, inklusive pollenrinit, och perenn allergisk rinit hos barn och vuxna.

Utan läkarordination får preparatet användas endast för profylax och behandling av säsongsbunden allergisk rinit hos vuxna.

Dosering

Flixonase nässpray är endast avsedd för intranasal användning. Underhållsdosen är individuell och ska vara den lägsta dosen som krävs för att patienten ska vara symtomfri.

Vuxna och barn över 12 år: Vanlig dos är 2 sprayningar (100 mikrogram) i vardera näsborren en gång om dagen, helst på morgonen. I vissa fall kan det behövas 2 sprayningar i vardera näsborren 2 gånger om dagen. Den maximala dygnsdosen ska inte överskrida fyra sprayningar per näsborre.

Pediatrisk population

Barn under 12 år: Doseringen för barn i åldern 6–11 år är 1 sprayning (50 mikrogram) i vardera näsborren en gång om dagen, helst på morgonen. I vissa fall kan det behövas 1 sprayning i vardera näsborren 2 gånger om dagen. Den maximala dygnsdosen ska inte överskrida 2 sprayningar (100 mikrogram) per näsborre.

Ska inte ges till barn (under 18 år) utan läkarordination.

Äldre patienter

Den normala dosen som är avsedd för vuxna är lämplig för denna patientgrupp.

Administreringssätt

Regelbunden användning är viktig för att uppnå full terapeutisk effekt. Patienten ska informeras om att läkemedlet inte ger effekt omedelbart efter att behandlingen inletts. Den maximala effekten av sprayen uppnås först efter 3–4 dagars behandling. Patienten ska rådas att använda lägsta effektiva dos.

Nässprayen får inte komma i kontakt med ögonen.

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Infektioner i näsgångarna och bihålorna ska behandlas på sedvanligt sätt, men de utgör inte någon kontraindikation till behandling med Flixonase nässpray.

Flixonase nässpray ger inte effekt omedelbart efter att behandlingen inletts. Den maximala effekten av sprayen uppnås först efter några dagars behandling.

Försiktighet måste iakttas vid behandling av patienter som överförts från behandling med systemiskt verkande kortikosteroider till Flixonase nässpray, om det kan antas att patienternas binjurefunktion är nedsatt.

Vid klinisk användning har interaktioner observerats hos patienter när patienter har använts flutikasonpropionat och ritonavir samtidigt. Denna interaktion har resulterat i systemiska kortikosteroidbiverkningar såsom Cushings syndrom och binjurebarkssuppression. Samtidig användning av flutikasonpropionat och ritonavir ska därför undvikas, såvida inte den potentiella nyttan för patienten överstiger riskerna med de systemiska effekterna av kortikosteroiden.

Även om behandling med Flixonase nässpray i de flesta fall räcker för att kontrollera symtomen av säsongsbunden allergisk rinit kan kraftig exponering för pollenallergener ibland resultera i att lämplig tilläggsbehandling är nödvändig.

Ritonavir (en potent cytokrom P450 3A4‑hämmare) kan orsaka en kraftig ökning av plasmakoncentrationen av flutikasonpropionat, vilket leder till att serumkoncentrationen av kortisol minskar märkbart. Samtidig användning av flutikasonpropionat och ritonavir ska därför undvikas, såvida inte den potentiella nyttan för patienten överstiger riskerna med de systemiska effekterna av kortikosteroiden.

Nasala kortikosteroider kan orsaka systemiska effekter, särskilt om de används i höga doser under lång tid. Det är dock mycket mindre sannolikt att systemiska effekter uppträder vid intranasal administrering jämfört med vid användning av orala kortikosteroider, och de kan variera mellan olika patienter och mellan olika kortikosteroidpreparat.

Potentiella systemiska effekter innefattar Cushings syndrom, Cushingliknande symtombild, binjuresuppression, hämmad tillväxt hos barn och unga, katarakt, glaukom samt mera sällsynta psykologiska och beteenderelaterade effekter såsom psykomotorisk hyperaktivitet, sömnstörningar, ångest, depression eller aggressivt beteende (särskilt hos barn).

Hämmad längdtillväxt har rapporterats hos barn som fått nasala kortikosteroider i rekommenderade doser. Regelbunden kontroll av längdtillväxten hos barn som får långtidsbehandling med intranasala kortikosteroider rekommenderas. Om längdtillväxten hämmas ska behandlingen omprövas i syfte att om möjligt minska kortikosteroiddosen till lägsta effektiva underhållsdos. Dessutom bör det övervägas om patienten ska remitteras till en specialist i pediatrik.

Behandling med nasala kortikosteroider i doser som överstiger de rekommenderade doserna kan leda till kliniskt betydelsefull binjurebarkssuppression. Om det finns tecken på att högre doser än de rekommenderade har använts ska tillägg av systemisk kortikosteroidbehandling övervägas i samband med stress eller elektiv kirurgi (se avsnitt Farmakodynamiska egenskaper för data om intranasalt flutikasonpropionat).

I samband med användning av systemiska eller topikala kortikosteroider kan det förekomma rapporter om synrubbningar. Om en patient uppvisar symtom såsom dimsyn eller andra synrubbningar ska personen hänvisas till ögonläkare, som bedömer möjliga orsaker till symtomen. Det kan vara fråga om katarakt, glaukom eller sällsynta sjukdomar såsom central serös korioretinopati, som har rapporterats efter användning av systemiska och topikala kortikosteroider.

Preparatet ska inte användas längre än sex månader i följd utan läkarordination.

Flixonase nässpray innehåller bensalkoniumklorid. Långtidsbruk av bensalkoniumklorid kan orsaka ödem i nässlemhinnan.

Eftersom plasmakoncentrationen av flutikason är mycket låg efter intranasal administrering, så är kliniskt signifikanta läkemedelsinteraktioner osannolika på grund av omfattande förstapassagemetabolism och högt systemiskt clearance via cytokrom P450 3A4 i lever och tarm.

Samtidig behandling med CYP3A‑hämmare, inklusive preparat som innehåller kobicistat, väntas öka risken för systemiska biverkningar. Denna kombination ska undvikas, såvida inte nyttan överstiger den ökade risken för systemiska biverkningar av kortikosteroider, och om så är fallet ska patienterna övervakas med avseende på systemiska kortikosteroidbiverkningar.

I en studie på friska individer ökade ritonavir (en potent cytokrom P450 3A4‑hämmare) plasmakoncentrationen av flutikasonpropionat så att plasmakoncentrationen av kortisol minskade märkbart. Vid klinisk användning har interaktioner observerats hos patienter som fått behandling med både flutikasonpropionat och ritonavir. Denna interaktion har resulterat i systemiska kortikosteroidbiverkningar såsom Cushings syndrom och binjurebarkssuppression. Samtidig användning av flutikasonpropionat och ritonavir ska därför undvikas, såvida inte den potentiella nyttan för patienten överstiger riskerna med de systemiska effekterna av kortikosteroiden.

Även erytromycin och ketokonazol ökar koncentrationerna av flutikasonpropionat, men inte så mycket som ritonavir. En ökad systemisk exponering för flutikasonpropionat är dock möjlig vid samtidig användning. Försiktighet ska iakttas vid samtidig användning av potenta cytokrom P450 3A4‑hämmare såsom ketokonazol eller substrat såsom erytromycin.

Graviditet

Det finns otillräcklig evidens om säkerheten av preparatet under graviditet. I reproduktionsstudier på försöksdjur har biverkningar som är typiska för potenta kortikosteroider konstaterats endast vid höga systemiska exponeringsnivåer. Intranasal administrering säkerställer en minimal systemisk exponering. Användning av Flixonase nässpray under graviditet och amning förutsätter att fördelarna med läkemedlet vägs mot potentiella risker och andra behandlingar.

Amning

Den potentiella utsöndringen av flutikasonpropionat i bröstmjölk har inte undersökts. Efter subkutan administrering av läkemedlet till diande råttor påvisades spår av flutikasonpropionat i mjölken. Koncentrationerna i plasma hos patienter är dock låga när flutikasonpropionat administreras intranasalt i rekommenderade doser.

En effekt på prestationsförmågan är osannolik.

Biverkningarna nedan klassificeras efter organsystem och frekvens.

Frekvenserna har definierats enligt följande:

mycket vanliga ≥ 1/10

vanliga ≥ 1/100, < 1/10

mindre vanliga ≥ 1/1 000, < 1/100

sällsynta ≥ 1/10 000, < 1/1 000

mycket sällsynta < 1/10 000, inklusive enstaka rapporter

ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Mycket vanliga, vanliga och mindre vanliga biverkningar definierades utgående från resultat från kliniska prövningar. Sällsynta och mycket sällsynta biverkningar definierades utgående från spontant rapporterade biverkningar. Vid bedömningen av biverkningsfrekvenserna togs bakgrundsfrekvenserna i placebogruppen inte i beaktande, eftersom de i regel är lika höga som eller högre än i gruppen som får aktivt läkemedel.

Immunsystemet

Mycket sällsynta: överkänslighetsreaktioner, anafylaxi/anafylaktiska reaktioner, bronkospasm, utslag, ödem i ansiktet eller tungan.

Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga: huvudvärk, obehaglig smak, obehaglig lukt.

Ögon

Mycket sällsynta: glaukom, ökat intraokulärt tryck, katarakt

Ingen känd frekvens: dimsyn.

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Mycket vanliga: näsblod

Vanliga: torrhet i näsan, irritation i näsan, torrhet i svalget, irritation i svalget

Mycket sällsynta: perforation av nässkiljeväggen

Ingen känd frekvens: sår i näsan.

Nasala kortikosteroider kan orsaka systemiska effekter, särskilt om de används i höga doser under lång tid. Bl.a. hämmad längdtillväxt hos barn har rapporterats.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta‑riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

webbplats: www.fimea.fi

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea

Biverkningsregistret

PB 55

00034 FIMEA

Det finns inga data om effekterna av akut eller kronisk överdosering av intranasalt flutikasonpropionat. Hos friska frivilliga påvisades ingen effekt på hypotalamus‑hypofys‑binjurefunktionen (HPA‑axeln) efter intranasal administrering av 2 mg flutikasonpropionat 2 gånger om dagen i 7 dagar.

Administrering av högre doser än de rekommenderade under en längre tid kan leda till tillfällig binjuresuppression. I sådana fall ska behandlingen med flutikasonpropionat fortsätta med en dos som är tillräcklig för att upprätthålla symtomkontroll. Binjurefunktionen återställs då på några dagar, vilket kan bekräftas genom mätning av kortisolkoncentrationen i plasma.

Farmakoterapeutisk grupp: Avsvällande och övriga medel för lokal behandling vid nässjukdomar, kortikosteroider

ATC‑kod: R01AD08

Flutikasonpropionat har en potent antiinflammatorisk effekt vid lokal administrering på näsans slemhinnor.

Intranasalt administrerat flutikasonpropionat förorsakar endast ringa eller, vid kortvarig behandling, ingen suppression av HPA‑axeln. Efter intranasal administrering av flutikasonpropionat (200 mikrogram/dag) observerades ingen signifikant förändring i kortisolkoncentrationen i serum under 24 timmar jämfört med koncentrationen som uppmättes under behandling med placebo (förhållande 1,01, 90 % KI 0,9–1,14).

I en ettårig randomiserad, placebokontrollerad studie med prepubertala barn i åldern 3–9 år (parallella grupper; 56 patienter fick flutikasonpropionat och 52 fick placebo) observerades ingen statistiskt signifikant hämning av tillväxthastigheten hos patienter som fick flutikasonpropionat (200 mikrogram per dag som nässpray) jämfört med patienterna som fick placebo. Den estimerade tillväxthastigheten under den ett år långa behandlingen var 6,2 cm/år (SE = 0,23) i placebogruppen och 5,99 cm/år i flutikasonpropionatgruppen. Efter ett år var den genomsnittliga skillnaden i tillväxthastighet mellan behandlingsgrupperna 0,20 cm/år (SE = 0,23, 95 % KI = ‑0,35, 0,76). Inga tecken på kliniskt relevanta förändringar i HPA‑axelfunktionen eller bentätheten observerades vid mätningar av kortisolutsöndringen i urin under 12 timmar eller av bentätheten genom DXA‑undersökning.

Absorption

Plasmakoncentrationen av flutikasonpropionat är normalt mycket låg efter intranasal administrering, vilket beror på omfattande förstapassagemetabolism och högt systemiskt clearance genom metabolisering via cytokrom P450 3A4 i lever och tarm. Efter intranasal administrering av flutikasonpropionat (200 mikrogram/dag) var maximala plasmakoncentrationer vid steady state inte mätbara hos de flesta patienterna (< 0,01 ng/ml). Högsta observerade C_max var 0,017 ng/ml. Absorptionen i näsan är ringa på grund av att flutikason har låg vattenlöslighet, och största delen av dosen sväljs slutligen.

Vid oral administrering är den absoluta biotillgängligheten obetydlig (< 1 %) på grund av ofullständig absorption och omfattande förstapassagemetabolism.

Distribution

Flutikasonpropionat har stor distributionsvolym vid steady state (cirka 318 l). Bindningsgraden till plasmaproteiner är måttligt hög (91 %).

Metabolism

Flutikasonpropionat försvinner snabbt från den systemiska cirkulationen, främst genom hepatisk metabolism till en inaktiv karboxylsyrametabolit via cytokrom P450‑enzymet CYP3A4. Nedsvalt flutikasonpropionat genomgår också omfattande förstapassagemetabolism.

Eliminering

Elimineringshastigheten för intravenöst administrerat flutikasonpropionat är linjär i doseringsintervallet 250–1 000 mikrogram och den har ett högt plasmaclearance (Cl = 1,1 l/min). Inom 3–4 timmar reduceras de maximala plasmakoncentrationerna med cirka 98 %, och endast låga plasmakoncentrationer associeras med den terminala halveringstiden, som är 7,8 timmar. Renalt clearance för flutikasonpropionat är ringa (< 0,2 %) och mindre än 5 % som karboxylsyrametaboliten. Största delen av dosen utsöndras i galla som flutikasonpropionat och metaboliter.

I djurstudier avseende reproduktionseffekter och effekter på utveckling konstaterades endast effekter som är typiska för potenta kortikosteroider och endast vid doser som avsevärt överskrider den terapeutiska dosrekommendationen. Inga nya effekter konstaterades i toxikologiska tester med upprepade doser, i reproduktionsstudier eller i teratologiska studier. Flutikasonpropionat har ingen mutagen effekt in vitro och in vivo och visade ingen tumörframkallande potential hos gnagare. I djurmodeller har det visat sig vara icke-irriterande och icke-sensibiliserande.

Vattenfri glukos, mikrokristallin cellulosa och karmellosnatrium (Avicel RC591), fenetanol, bensalkoniumklorid, polysorbat 80, renat vatten, vid behov saltsyra för reglering av pH.

Ej relevant.

60 doser: 2 år

120 doser och 150 doser: 3 år

Förvaras i rumstemperatur (15–25 ^oC).

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

FLIXONASE nenäsumute, suspensio
50 mikrog/annos (L:ei) 150 annosta (13,75 €)

Itsehoito

FLIXONASE nenäsumute, suspensio
50 mikrog/annos (L:ei) 60 annosta (18,50 €)

PF-selosteen tieto

Nässpray 16 g (120 doser) eller 19 g (150 doser) i en brun glasflaska med ett grönt skyddslock av plast och en vit näsapplikator av plast.

Nässpray 8 g (60 doser) i en brun glasflaska med ett grönt skyddslock av plast och en vit näsapplikator av plast, kan köpas utan recept.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Läkemedlets utseende:

Nässprayen är en vit, ogenomskinlig vätska.

Nässprayen appliceras lokalt på näsans slemhinnor med dospumpen, som levererar en exakt uppmätt dos. Varje 100 mg spraydos innehåller 50 mikrogram flutikasonpropionat.

Bruksanvisning i förpackningen.

FLIXONASE nenäsumute, suspensio
50 mikrog/annos 150 annosta

• Peruskorvaus (40 %).

FLIXONASE nenäsumute, suspensio
50 mikrog/annos 60 annosta

• Ei korvausta.

R01AD08

14.04.2023