SALOFALK suppositorium 1 g

Varje suppositorium innehåller 1 g mesalazin.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Suppositorium

Behandling av akut lindrig till måttlig ulcerös kolit som begränsas till rektum (ulcerös proktit).

Dosering

Vuxna och äldre
En Salofalk suppositorium införes i ändtarmen en gång dagligen (motsvarar 1 g mesalazin dagligen).

Pediatrisk population
Det finns ringa erfarenhet och endast begränsad dokumentation beträffande effekt hos barn.

Behandlingslängd

Behandling av akuta episoder av ulcerös kolit pågår vanligtvis i 8 veckor. Behandlingslängden bestäms av läkaren.

Administreringssätt

Endast för rektal användning.

Salofalk suppositorium bör företrädesvis administreras vid sänggående.

Behandling med Salofalk suppositorier ska administreras regelbundet och konsekvent eftersom endast på detta sätt kan det goda behandlingsresultatet uppnås.

Salofalk suppositorier är kontraindicerat:

• hos patienter med känd överkänslighet mot salicylater eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen
• hos patienter med gravt nedsatt lever- eller njurfunktion.

Kontroll av blodprover (differentierad blodstatus, leverfunktionstester såsom ALAT eller ASAT, serumkreatinin) och urinstatus (urinstickor) ska utföras före och under behandlingen, enligt behandlande läkares bedömning. Som en riktlinje rekommenderas uppföljningstester 14 dagar efter behandlingens början och därefter ytterligare 2 eller 3 tester med 4 veckors intervall.

Om provsvaren är normala bör uppföljningstester utföras var tredje månad. Skulle nya symtom uppträda ska dessa tester omedelbart utföras.

Försiktighet ska iakttas hos patienter med nedsatt leverfunktion.

Mesalazin ska inte användas av patienter med nedsatt njurfunktion. Mesalazininducerad renal toxicitet ska tas i beaktande om njurfunktionen försämras under behandlingen. Om så är fallet ska behandling med Salofalk suppositorier omedelbart avbrytas.

Fall av nefrolitiasis har rapporterats vid användningen av mesalazin, inklusive stenar med ett mesalazininnehåll på 100 %. Det rekommenderas att se till att tillräcklig mängd vätska intas under behandlingen.

Mesalazin kan orsaka rödbrun missfärgning av urinen efter kontakt med natriumhypokloritblekmedel (t ex i toaletter rengjorda med natriumhypoklorit som finns i vissa blekmedel).

Mycket sällsynta fall av allvarliga bloddyskrasier har rapporterats med mesalazin. Hematologiska undersökningar ska genomföras om patienten har blödningar, blåmärken, purpura, anemi, feber eller faryngolaryngeal smärta utan känd orsak. Behandling med Salofalk suppositorier ska avbrytas vid misstänkt eller bekräftad bloddyskrasi.

Sällsynta fall av mesalazininducerade överkänslighetsreaktioner (myokardit och perikardit) har rapporterats. Behandling med Salofalk suppositorier ska då omedelbart avbrytas.

Patienter med någon lungsjukdom ska övervakas mycket noga under behandling med mesalazin. Detta gäller särskilt patienter med astma.

Allvarliga hudbiverkningar

Allvarliga hudbiverkningar, som läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), Stevens-Johnsons syndrom (SJS) och toxisk epidermal nekrolys (TEN), har rapporterats i samband med mesalazinbehandling.

Mesalazin ska sättas ut vid första tecken och symtom på allvarliga hudreaktioner, såsom hudutslag, slemhinnelesioner eller något annat tecken på överkänslighet.

Patienter som tidigare fått biverkningar av preparat innehållande sulfasalazin ska noga övervakas av läkaren vid påbörjande av en behandling med mesalazin. Om Salofalk suppositorier förorsakar akuta symtom på överkänslighet, till exempel magkramper, akuta buksmärtor, feber, svår huvudvärk eller hudutslag, skall behandlingen omedelbart avbrytas.

Inga interaktionsstudier har utförts.

Hos patienter som samtidigt behandlas med azatioprin, 6-merkaptopurin eller tioguanin bör risken för ökade myelosuppressiva effekter av azatioprin, 6-merkaptopurin eller tioguanin tas i beaktande.

Det finns svaga bevis på att mesalazin kan minska den antikoagulerande effekten av warfarin.

Graviditet

Det finns inga adekvata data från användningen av mesalazin hos gravida kvinnor. Data från ett begränsat antal exponeringar hos gravida kvinnor tyder emellertid inte på att mesalazin utövar någon negativ effekt under graviditeten eller på fostrets/det nyfödda barnets hälsa. Hittills finns inga andra relevanta epidemiologiska data. Ett enstaka fall av försämrad njurfunktion hos ett nyfött barn har rapporterats efter hög, långvarig dos av mesalazin (2–4 g peroralt) till den gravida kvinnan.

Djurstudier med peroralt givet mesalazin tyder inte på direkta eller indirekta skadliga effekter med avseende på graviditet, embryonal/fetal utveckling, förlossning eller postnatal utveckling.

Salofalk suppositorier ska endast ges till gravida kvinnor om den eventuella fördelen av behandlingen uppväger den eventuella risken.

Amning

N-acetyl-5-aminosalicylsyra, och i mindre utsträckning mesalazin, utsöndras i bröstmjölk. Hittills finns det endast liten erfarenhet från användning under amning. Överkänslighetsreaktioner som t.ex. diarré hos spädbarnet kan inte uteslutas. Därför ska Salofalk suppositorier endast ges till ammande mödrar om den eventuella fördelen av behandlingen uppväger den eventuella risken. Om spädbarnet utvecklar diarré ska amningen avslutas.

Mesalazin har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

I kliniska studier som omfattade 248 deltagare så upplevde cirka 3 % biverkningar under tiden som de fick Salofalk suppositorier. De mest vanliga rapporterade biverkningarna var huvudvärk (hos cirka 0,8 % av deltagarna), och biverkningar från magtarmkanalen (förstoppning hos cirka 0,8 % av deltagarna och illamående, kräkning och buksmärtor hos 0,4 % av deltagarna vardera).

Följande biverkningar har rapporterats vid användning av mesalazin:

* Se avsnitt Varningar och försiktighet för mer information

Allvarliga hudbiverkningar, som läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), Stevens-Johnsons syndrom (SJS) och toxisk epidermal nekrolys (TEN), har rapporterats i samband med mesalazinbehandling (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Fotosensitivitet
Mer allvarliga reaktioner har rapporterats hos patienter med tidigare hudsjukdomar såsom atopisk dermatit och atopiskt eksem.

Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

webbplats: www.fimea.fi
Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea
Biverkningsregistret
PB 55
00034 FIMEA

Det finns sällsynta data om överdosering (t.ex. avseende självmord med höga orala doser av mesalazin) som inte indikerar på njur- eller levertoxicitet. Det finns ingen specifik antidot och behandlingen är symtomatisk och stödjande.

Farmakoterapeutisk grupp: Aminosalicylsyra och liknande medel, ATC-kod: A07EC02

Mekanismen bakom den antiinflammatoriska effekten är okänd. Resultat från in vitro-studier tyder på att hämning av lipoxygenas kan spela en roll.

Effekter på prostaglandinkoncentrationerna i tarmslemhinnan har också påvisats. Mesalazin (5-aminosalicylsyra d.v.s. 5-ASA) kan också binda reaktiva syreföreningar.

Efter att ha kommit in i tarmlumen har rektalt administrerat mesalazin framför allt lokala effekter på tarmslemhinnan och i slemhinnevävnaden.

Klinisk effekt och säkerhet för Salofalk suppositorier utvärderades i en fas III multicenterstudie, vilken inkluderade 403 patienter med endoskopiskt och histologiskt bekräftad lindrig till måttlig aktiv ulcerös proktit. Genomsnittliga Disease Activity Index (DAI) vid baslinjen var 6,2 ± 1,5 (variationsvidd: 3–10). Patienterna randomiserades till behandling antingen med en Salofalk suppositorium (1 g en gång dagligen) eller med 3 suppositorier (0,5 g tre gånger dagligen) i 6 veckor. Primär effektvariabel var klinisk remission (DAI < 4) vid det sista besöket eller vid utsättandet. Vid den finala per protocols analysen var 87,9 % av patienterna som fick 1 g en gång dagligen och 90,7 % av patienterna som fick 0,5 g tre gånger dagligen i klinisk remission (Intention To Treat ITT-analys: 1 g en gång dagligen gruppen: 84,0 %; 0,5 g tre gånger dagligen gruppen: 84,7 %). Genomsnittlig förändring i DAI från baslinje var -4,7 i bägge behandlingsgrupperna. Inga allvarliga läkemedelsrelaterade biverkningar inträffade.

Allmänna synpunkter på mesalazin

Absorption
Absorptionen av mesalazin är mest uttalad i proximala delar av magtarmkanalen och lägst i de distala delarna.

Metabolism
Mesalazin metaboliseras både presystemiskt av tarmslemhinnan och i levern till den farmakologiskt inaktiva N-acetyl-5-aminosalicylsyra (N-Ac-5-ASA). Acetyleringen tycks vara oberoende av patientens fenotyp för acetylering. Viss acetylering inträffar via bakteriell aktivitet i kolon. Bindningen av mesalazin och N-Ac-5-ASA till plasmaproteiner är 43 % respektive 78 %.

Eliminering
Mesalazin och dess metabolit N-Ac-5-ASA elimineras via faeces (huvuddelen), via njurarna (varierar mellan 20 och 50 %, beroende på administreringssätt, beredningsform och frisättningsvägen för mesalazin) samt via galla (mindre del). Renal utsöndring sker huvudsakligen i form av N-Ac-5-ASA. Cirka 1 % av den totala mängden peroralt tillförd mesalazin utsöndras i bröstmjölk, framför allt som N-Ac-5-ASA.

För Salofalk suppositorier gäller särskilt

Distribution
En scintigrafisk studie med en liknande medicinsk produkt, teknetium-märkt mesalazin (500 mg suppositorier) uppvisade en maximal spridning av suppositoriet som hade smält på grund av kroppstemperaturen efter 2–3 timmar efter insättande av suppositoriet. Spridningen begränsades huvudsakligen till rektum samt till övergången mellan rektum och sigmoidkolon. Effekten av Salofalk 1 g suppositorier antas vara mycket liknande och är därför särskilt lämpligt för att behandla ulcerös proktit (ulcerös kolit i rektum).

Absorption
Hos friska försökspersoner var den genomsnittliga maximala plasmakoncentrationen av 5-ASA efter en rektal singeldos av 1 g mesalazin (Salofalk suppositorium) 192 ± 125 ng/ml (variationsvidd 19–557 ng/ml) och huvudmetaboliten N-Ac-5-ASA var 402 ± 211 ng/ml (variationsvidd 57–1 070 ng/ml). Tid för att uppnå maximal plasmakoncentration för 5-ASA var 7,1 ± 4,9 timmar (variationsvidd 0,3–24 timmar).

Eliminering
Hos friska försökspersoner, efter en rektal singeldos av 1 g mesalazin (Salofalk suppositorium), återfanns cirka 14 % av administrerad dos 5-ASA i urinen under 48 timmar.

Med undantag av en lokal toleransstudie hos hundar, vilket uppvisade bra rektal tolerans, har inga prekliniska studier utförts med Salofalk suppositorier.

Prekliniska data om mesalazin från gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, gentoxicitet, karcinogenicitet (råtta) och reproduktionseffekter visade inte några särskilda risker för människa.

Njurtoxicitet (renal papillär nekros och epitelskada i proximala tubuli eller i hela nefronet) har setts i toxicitetsstudier med upprepade höga orala doser av mesalazin. Den kliniska relevansen av dessa fynd är inte känd.

Hårdfett

Ej relevant.

3 år

Förvaras i originalförpackningen. Ljuskänsligt.

Förvaras vid högst 30 °C.

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

SALOFALK peräpuikko
1 g (L:ei) 30 kpl (60,47 €)

PF-selosteen tieto

Förpackning (strip): PVC/polyeten film

Förpackningsstorlekar: 10, 12, 15, 20, 30, 60, 90
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Läkemedlets utseende:

Beskrivning: Ljust beigefärgade, torpedformade suppositorier.

Ej använt läkemedel och avfall ska hanteras enligt gällande anvisningar.

SALOFALK peräpuikko
1 g 30 kpl

• Alempi erityiskorvaus (65 %). Haavainen paksusuolitulehdus ja Crohnin tauti (208).
• Peruskorvaus (40 %).

A07EC02

16.08.2023