ASACOL enterotablett 400 mg, 800 mg

En enterotablett innehåller 400 mg eller 800 mg mesalazin.

Hjälpämne med känd effekt
76,4 mg eller 152,8 mg laktos, se avsnitt Varningar och försiktighet.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Enterotablett

Asacol-tabletter är avsedda för:

Behandling av inflammation i den aktiva fasen vid ulcerös kolit, idiopatisk kolit och Crohns sjukdom. Långvarig förebyggande behandling vid inflammatoriska tarmsjukdomar i nedre delen av tunntarmen och i tjocktarmen.

Dosering

Vuxna

Vanlig dos är 1,6–2,4 g mesalazin en gång dagligen eller uppdelat i 2–3 doser. Vid behandling av aktiv sjukdom kan dosen ökas till 4,8 g (400 mg: 12 tabletter eller 800 mg: 6 tabletter) per dygn uppdelat i 2–3 doser.

Äldre patienter

Den vanliga dosen kan användas såvida lever- eller njurfunktion inte är kraftigt nedsatt (se avsnitt Kontraindikationer och Varningar och försiktighet). Inga studier på äldre patienter har genomförts.

Pediatrisk population

Det finns endast begränsade data om läkemedlets effekt hos barn (6–18 år).

Barn över 6 år

• Aktiv sjukdom: Dosen bestäms individuellt med start från 30–50 mg/kg/dygn i uppdelade doser. Den högsta dygnsdosen är 75 mg/kg/dygn i uppdelade doser. Totaldosen ska inte överstiga 4 g/dygn.
• Underhållsbehandling: Dosen bestäms individuellt med start från 15–30 mg/kg/dygn i uppdelade doser. Totaldosen ska inte överstiga 2 g/dygn.

Generellt rekommenderas att halv vuxendos ges till barn med kroppsvikt upp till 40 kg; normal vuxendos till barn över 40 kg.

Administreringssätt

Oral användning.

Bruksanvisning

Tabletterna ska sväljas hela med vatten före måltid. De ska inte tuggas, krossas eller brytas innan de sväljs. Om en eller flera doser har missats ska nästa dos tas som vanligt.

• Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen
• Känd överkänslighet mot salicylater.
• Svår leverfunktionsnedsättning.
• Svår njurfunktionsnedsättning (glomerulär filtrationshastighet < 30 ml/min).

Kontroll av blodprover (differentierad blodstatus; leverfunktionstester såsom ALAT eller ASAT; serumkreatinin) och urinstatus (urinstickor) ska utföras före och under behandlingen, enligt behandlande läkares bedömning. Som en riktlinje rekommenderas kontroller 14 dagar efter påbörjad behandling och därefter ytterligare 2 eller 3 gånger med 4 veckors intervall.

Om proverna är normala kan uppföljningsprover tas var 3:e månad. Om nya symtom uppkommer ska prover tas omgående.

Njurfunktionsnedsättning

Asacol bör inte användas av patienter med nedsatt njurfunktion. Försiktighet ska iakttas vid behandling av patienter med förhöjt kreatininhalt i serum eller proteinuri. Mesalazin-inducerad nefrotoxicitet bör misstänkas hos patienter vars njurfunktion försämras under behandlingen.

Det rekommenderas att njurfunktionen undersöks hos alla patienter före behandling med Asacol och årligen därefter. Med hjälp av täta kontroller i början av Asacol-behandlingen kan man upptäcka en sällsynt akut allergisk njurfunktionsnedsättning. Behandlingen med Asacol ska omedelbart avbrytas om njurfunktionsnedsättning konstateras, och patienten ska genast kontakta läkare för rådgivning.

Nefrolitiasis

Fall av nefrolitiasis har rapporterats vid användningen av mesalazin, inklusive njurstenar med ett mesalazininnehåll på 100 %. Det rekommenderas att se till att tillräcklig mängd vätska intas under behandlingen.

Allvarliga hudbiverkningar

Allvarliga hudbiverkningar, som läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), Stevens-Johnsons syndrom (SJS) och toxisk epidermal nekrolys (TEN), har rapporterats i samband med mesalazinbehandling.

Mesalazin ska sättas ut vid första tecken och symtom på allvarliga hudreaktioner, såsom hudutslag, slemhinnelesioner eller något annat tecken på överkänslighet.

Rubbad produktion av blodceller

Allvarliga rubbningar i produktion av blodceller har rapporterats i mycket sällsynta fall. Behandling med Asacol ska avbrytas omedelbart om det finns misstanke om eller bevis på rubbad produktion av blodceller (oförklarlig blödning, blåmärken, purpura, anemi, ihållande feber eller halsont) och patienten ska omedelbart kontakta läkare för rådgivning.

Leverfunktionsnedsättning

Rapporter på förhöjda leverenzymnivåer har förekommit hos patienter som behandlats med mesalazin. Försiktighet rekommenderas om Asacol administreras till patienter med leverfunktionsnedsättning.

Överkänslighetsreaktioner i hjärtat

Mesalazin-inducerade överkänslighetsreaktioner i hjärtat (myo- och perikardit) har i sällsynta fall rapporterats med Asacol. Om mesalazin tidigare har inducerat en överkänslighetsreaktion i hjärtat får Asacol inte återinsättas. Försiktighet ska iakttas hos patienter med tidigare allergirelaterad myo- eller perikardit oavsett ursprung.

Idiopatisk intrakraniell hypertoni

Idiopatisk intrakraniell hypertoni (pseudotumor cerebri) har rapporterats hos patienter som får mesalazin. Patienter bör varnas för tecken och symtom på idiopatisk intrakraniell hypertoni, inklusive svår eller återkommande huvudvärk, synstörningar eller tinnitus. Om idiopatisk intrakraniell hypertoni uppstår, bör utsättning av mesalazin övervägas.

Lungsjukdom

Patienter med lungsjukdom, speciellt astma, ska övervakas mycket noga under behandling med Asacol.

Överkänslighet mot sulfasalazin

För patienter som tidigare fått biverkningar vid behandling med sulfasalazin ska behandlingen inledas under noggrann medicinsk övervakning. Behandlingen måste avbrytas omedelbart om akuta symtom på intolerans, såsom kramper i buken, akut buksmärta, feber, svår huvudvärk och hudutslag, förekommer.

Mag- eller duodenalsår

Försiktighet rekommenderas om behandlingen inleds hos patienter med mag- eller duodenalsår.

Missfärgning av urinen

Mesalazin kan orsaka rödbrun missfärgning av urinen efter kontakt med natriumhypokloritblekmedel (t.ex. i toaletter rengjorda med natriumhypoklorit som finns i vissa blekmedel).

Tabletter i avföring

Det finns ett begränsat antal rapporter om intakta tabletter i avföringen. Det som verkar vara intakta tabletter kan ibland vara tomma skal av de dragerade tabletterna. Innehållet i Asacol enterotabletter frigörs även om en del av drageringen blir intakt. När ett pH-värde på 7,0 uppnås, spricker drageringen och mesalazin börjar frisättas från tabletten. Detta är oreversibelt, vilket möjliggör kontinuerlig frisättning av mesalazin oberoende av tarmens pH. Om intakta tabletter observeras ofta i avföringen, ska patienten kontakta sin läkare.

Äldre patienter

Användning hos äldre ska ske med försiktighet och detta läkemedel ska bara förskrivas till patienter med en normal eller lätt till måttligt (inte svårt) nedsatt lever- eller njurfunktion, se avsnitt Kontraindikationer.

Pediatrisk population

Det finns endast begränsade data om läkemedlets effekt hos barn (6–18 år), se avsnitt Dosering och administreringssätt.

Asacol innehåller laktos

Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Asacol innehåller natrium

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.

Inga interaktionsstudier har utförts.

Det finns tecken på att mesalazin kan minska warfarins antikoagulativa effekt.

En möjlig ökning av den myelosuppressiva effekten av azatioprin, 6-mercaptopurin eller tioguanin hos patienter som samtidigt behandlas med något av dessa läkemedel bör beaktas. Livshotande infektioner kan uppstå. Patienter ska övervakas noggrant för tecken på infektion och myelosuppression. Hematologiska parametrar, särskilt leukocyt- och lymfocytvärden, ska mätas regelbundet (veckovis), särskilt vid initiering av sådan kombinationsbehandling (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Graviditet

Det finns inga adekvata data från användning av Asacol i gravida kvinnor. Data för ett begränsat antal (627) exponerade gravida kvinnor indikerar emellertid inte några biverkningar orsakade av mesalazin under graviditeten eller på fostret/det nyfödda barnet. Några studier visar dock en ökning i andelen prematura barn och lägre födelsevikt hos barn till mödrar behandlade med mesalazin under graviditet. Hittills finns inga andra exakta epidemiologiska data tillgängliga.

I ett enstaka fall efter långtidsbehandling med en hög mesalazindos (2–4 g peroralt) under graviditeten, rapporterades njursvikt hos det nyfödda barnet.

Djurstudier med peroralt mesalazin indikerar inte några direkta eller indirekta skadliga effekter med tanke på graviditet, embryonal/fosterutveckling, förlossning eller postnatal utveckling. Asacol ska ges till gravida kvinnor endast då fördelen av behandlingen visats uppväga den eventuella risken.

Amning

N-acetyl-5-aminosalicylsyra och till en mindre grad mesalazin utsöndras i bröstmjölk. Den kliniska signifikansen av detta har inte fastställts. Hittills finns endast begränsad erfarenhet från ammande kvinnor tillgängliga. Överkänslighetsreaktioner, såsom diarré hos det nyfödda barnet, kan inte uteslutas. Asacol ska därför användas under amning endast då fördelen av behandlingen visats uppväga den eventuella risken. Om barnet som ammas utvecklar diarré ska amningen avslutas.

Fertilitet

Ingen effekt på fertilitet har observerats.

Asacol har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

a) Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Organspecifika biverkningar som påverkar hjärta, lungor, lever, njurar, pankreas, hud och subkutana vävnader har rapporterats.

Behandlingen måste avbrytas omedelbart hos patienter som tidigare har haft en överkänslighetsreaktion mot sulfasalazin om akuta symtom på intolerans uppstår, såsom kramper i buken, akut buksmärta, feber, svår huvudvärk och hudutslag (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Allvarliga hudbiverkningar, som läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), Stevens-Johnsons syndrom (SJS) och toxisk epidermal nekrolys (TEN), har rapporterats i samband med mesalazinbehandling (se avsnitt Varningar och försiktighet).

b) Sammanfattning av biverkningar

Frekvensen av biverkningar är baserad på kliniska studier, spontana rapporter och litteratur.

Vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1000), mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Blodet och lymfsystemet

Mindre vanliga: eosinofili (som del av en allergisk reaktion).

Mycket sällsynta: förändrade blodvärden (aplastisk anemi, agranulocytos, pancytopeni, neutropeni, leukopeni, trombocytopeni).

Immunsystemet

Mycket sällsynta: överkänslighetsreaktioner, såsom allergiskt exantem, läkemedelsinducerad feber, lupus erythematosus-syndrom, pankolit.

Centrala och perifera nervsystemet

Mindre vanliga: parestesi.

Sällsynta: huvudvärk, svindel.

Mycket sällsynta: perifer neuropati.

Ingen känd frekvens: idiopatisk intrakraniell hypertoni (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Hjärtat

Sällsynta: myokardit, perikardit.

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Mycket sällsynta: allergiska och fibrotiska lungreaktioner (inkluderande dyspné, hosta, bronkspasm, alveolit, pulmonell eosinofili, lunginfiltrat, pneumonit), interstitiell pneumoni, eosinofil pneumoni, lungfunktionsstörning.

Ingen känd frekvens: pleurit.

Magtarmkanalen

Vanliga: dyspepsi.

Sällsynta: buksmärta, diarré, flatulens, kräkningar, illamående.

Mycket sällsynta: akut pankreatit.

Lever och gallvägar

Mycket sällsynta: förändringar i leverfunktionsvärden (förhöjda transaminaser och gallstasvärden), hepatit, kolestatisk hepatit.

Hud och subkutan vävnad

Vanliga: utslag.

Mindre vanliga: urtikaria, klåda.

Sällsynta: ljusöverkänslighet*

*se avsnitt c)

Mycket sällsynta: alopeci.

Ingen känd frekvens: läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), Stevens-Johnsons syndrom (SJS), toxisk epidermal nekrolys (TEN).

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Mycket sällsynta: myalgi, artralgi.

Ingen känd frekvens: lupusliknande syndrom med perikardit och pleuroperikardit som framträdande symtom såväl som utslag och artralgi.

Njurar och urinvägar

Mycket sällsynta: njurfunktionsnedsättning (inklusive akut och kronisk interstitiell nefrit och njurinsufficiens), nefrotiskt syndrom, njursvikt som kan vara reversibelt vid utsättande.

Ingen känd frekvens: nefrolitiasis**

* * se avsnitt Varningar och försiktighet för mer information.

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Mycket sällsynta: oligospermi (reversibel).

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Mindre vanliga: feber, bröstsmärta.

Ingen känd frekvens: mesalazinintolerans med ökning av C-reaktivt protein och/eller försämring av sjukdomen.

Undersökningar

Ingen känd frekvens: förhöjt blodkreatinin, viktminskning, sänkt kreatininclearance, ökat amylas, SR-stegring, ökat lipas, förhöjd ureahalt i blodet.

c) Beskrivning av utvalda biverkningar

Ett okänt antal av ovan nämnda biverkningar har förmodligen samband med underliggande IBD istället för Asacol-medicinering. Detta stämmer framförallt för mag-tarmbiverkningar och artralgi.

För att undvika rubbad produktion av blodceller som ett resultat av benmärgsdepression ska patienter monitoreras noggrant (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Under samtidig administrering av mesalazin och myelosuppressiva läkemedel, såsom azatioprin, 6-mercaptopurin eller tioguanin, kan livshotande infektioner förekomma (se avsnitt Interaktioner).

Ljusöverkänslighet

Mer allvarliga reaktioner har rapporterats hos patienter med befintliga hudsjukdomar, såsom atopisk dermatit och atopiskt eksem.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till

webbplats: www.fimea.fi
Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea
Biverkningsregistret
PB 55
00034 FIMEA

Det finns endast enstaka rapporter om överdosering (t.ex. suicider med höga orala doser mesalazin), som inte indikerar någon njur- eller levertoxicitet. Det finns inga specifika antidoter och behandlingen är symtomatisk och stödjande.

Farmakoterapeutisk grupp: Medel vid intestinala inflammationer, ATC-kod: A07EC02

Verkningsmekanism

Asacol innehåller mesalazin, också känd som 5-aminosalicylsyra, som verkar genom en antiinflammatorisk mekanism på ett sätt som inte är helt klarlagd.

Mesalazin hämmar migration av polymorfkärniga leukocyter och cellernas lipoxygenas vid koncentrationer som uppnås i tjocktarmen under behandlingen. Produktionen av proinflammatoriska leukotriener (LTB₄ och 5-HETE) i tarmväggens makrofager hämmas därmed.

Farmakodynamisk effekt

I laboratorieförsök har mesalazin inhiberat cyklooxygenas, och därmed också frisättningen av tromboxan B₂ och prostaglandin E₂. Den kliniska relevansen av detta är ej klarlagt. Mesalazin hämmar även bildningen av trombocytaktiverande faktor (PAF). Det har nyligen visats att mesalazin aktiverar PPAR-γ-receptorn som motverkar nukleär aktivering av tarmens inflammatoriska reaktion.

Mesalazin är också en antioxidant, genom att minska bildningen av reaktiva syreprodukter och fånga upp fria radikaler.

Risken för kolonrektalcancer (CRC) är något förhöjd vid ulcerös kolit. De effekter som observerats av mesalazin i experimentella modeller och ifrån patient-biopsier stödjer att mesalazin förebygger kolit-associerad CRC genom nedreglering av både de inflammationsberoende och de icke-inflammationsberoende signalvägar som är involverade i utvecklingen av kolit-associerad CRC. Data från metaanalyser med populationer ger emellertid en inkonsekvent klinisk information kring risk-nyttan av mesalazin i karcinogenesen för ulcerös kolit.

Absorption

Asacol enterotabletter är täckta med en pH-känslig polymer som möjliggör frisättningen av mesalazin endast när pH är över 7, dvs. i nedre delen av tunntarmen och i tjocktarmen. De har designats för att minimera absorptionen av mesalazin från magtarmkanalen.

En engångsdos på (6 Asacol 400 mg eller 3 Asacol 800 mg enterotabletter) hos friska frivilliga som intagit föda resulterade i en 2,4-faldig (400 mg) eller 1,7-faldig (800 mg) ökning av C_max och en 1,6-faldig (400 mg) eller 1,2-faldig (800 mg) ökning av AUC för mesalazin jämfört med hos fastande personer. Median t_max efter föda var 22 (400 mg) eller 30 (800 mg) timmar och efter fasta 10 (400 mg) eller 14 (800 mg) timmar.

Distribution

Ca 43 % mesalazin och 78 % N-acetylmesalazin är bundet till plasmaproteiner. Ca 75 % (400 mg) eller 77 % (800 mg) av den administrerade dosen finns kvar i tarmlumen och slemhinnan. Det skenbara medelvärdet för distributionsvolymen (V_d) var 12,1 l/kg (400 mg) eller 17,7 l/kg (800 mg). Låga koncentrationer av mesalazin och N-acetylmesalazin har upptäckts i bröstmjölk. Den kliniska betydelsen av detta har inte fastställts.

Metabolism

Mesalazin metaboliseras både av tarmslemhinnan och levern till den inaktiva metaboliten N-acetylmesalazin. Baserat på urinutsöndringsdata utsöndras den absorberade dosen till > 95 % som metaboliter. En enkeldos på 2,4 g Asacol enterotabletter hos friska frivilliga som intagit föda resulterade i en 1,6-faldig (400 mg) eller 1,3-faldig (800 mg) ökning av N-acetylmesalazin C_max jämfört med hos fastande personer. AUC var oförändrad.

Eliminering

Mesalazin elimineras huvudsakligen via urin och faeces i form av mesalazin och N-acetyl-metaboliten. Cirka 30 % (400 mg) eller 23 % (800 mg) av den givna dosen återfanns i urinen inom 60 timmar efter intag av föda och 25 % under fastande förhållanden huvudsakligen som N-acetylmesalazin (90 % (400 mg) respektive och mer än 95 % vid fasta) och som modersubstansen. Median halveringstid för eliminering av mesalazin var 20 (400 mg) eller 17 (800 mg) timmar (varierande från 5 till 77 timmar (400 mg) eller från 10 till 50 timmar (800 mg)).

Linjäritet/icke-linjäritet

En överkorsningsstudie med 3 testperioder med olika perorala doser av Asacol 400 mg enterotabletter administrerade var 6 timme (total daglig dos av mesalazin: 3200, 4800, 6400 mg) visade att absorptionen och elimineringskinetiken för mesalazin är dosoberoende för de 3 doserna.

Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet, gentoxicitet, karcinogenicitet och reproduktionseffekter visade inte några särskilda risker för människa.

400 mg:

Laktosmonohydrat
Natriumstärkelseglykolat (typ A)
Magnesiumstearat
Talk
Povidon 25000
Metakrylsyra-metylmetakrylatsampolymer (1:2)
Trietylcitrat
Gul järnoxid (E172)
Röd järnoxid (E172)
Makrogol 6000

800 mg:

Laktosmonohydrat
Natriumstärkelseglykolat (typ A)
Magnesiumstearat
Talk
Povidon
Metakrylsyra-metylmetakrylatsampolymer (1:2)
Trietylcitrat
Gul järnoxid (E172)
Röd järnoxid (E172)
Makrogol

Ej relevant.

3 år.

Förvaras vid högst 25 °C. Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt.

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

ASACOL enterotabletti
400 mg (L:kyllä) 100 fol (34,85 €)
800 mg (L:kyllä) 90 fol (65,22 €), 180 fol (121,31 €)

PF-selosteen tieto

400 mg:

100 tabletter i PVC/aluminiumblister med 10 x 10 tabletter.

800 mg:

90 tabletter i PVC/aluminiumblister med 9 x 10 tabletter.
180 tabletter i PVC/aluminiumblister med 18 x 10 tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Läkemedlets utseende:

400 mg: Rödbruna dragerade kapselformade tabletter med en vikt på cirka 547,9 mg och storlek 14,8 x 6,0 x 6,6 mm.

800 mg: Rödbruna dragerade kapselformade tabletter med en vikt på cirka 1 095 mg och storlek 17,0 x 8,0 x 8,0 mm.

Inga särskilda anvisningar för destruktion. Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

ASACOL enterotabletti
400 mg 100 fol
800 mg 90 fol, 180 fol

• Alempi erityiskorvaus (65 %). Haavainen paksusuolitulehdus ja Crohnin tauti (208).
• Peruskorvaus (40 %).

A07EC02

27.06.2025