AZITHROMYCIN STADA filmdragerad tablett 500 mg

250 mg filmdragerade tabletter:

1 filmdragerad tablett innehåller azitromycindihydrat motsvarande 250 mg azitromycin.

Hjälpämne med känd effekt

Varje filmdragerad tablett innehåller 3,08 mg laktos (som monohydrat).

500 mg filmdragerade tabletter:

1 filmdragerad tablett innehåller azitromycindihydrat motsvarande 500 mg azitromycin.

Hjälpämne med känd effekt

Varje filmdragerad tablett innehåller 6,16 mg laktos (som monohydrat).

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Tablett, filmdragerad

Azithromycin Stada är indicerat för behandling av infektioner orsakade av mikroorganismer känsliga för azitromycin (se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakodynamiska egenskaper):

• akut bakterieorsakad sinuit (korrekt diagnostiserad)
• bakterieorsakad akut otitis media (korrekt diagnostiserad)
• faryngit, tonsillit
• akut exacerbation av kronisk bronkit (korrekt diagnostiserad)
• mild till medelsvår lunginflammation (ej sjukhusinfektion)
• hud- och mjukdelsinfektioner
• okomplicerad uretit och cervicitit orsakad av Chlamydia trachomatis.

Officiella lokala riktlinjer ska beaktas, t.ex. nationella rekommendationer för korrekt användning och ordination av antibiotika.

Azitromycin ska inte användas som förstahandsläkemedel vid empirisk behandling av infektioner i områden där förekomsten av resistenta isolater är 10 % eller mer.

Dosering

Vuxna

Vid okomplicerad uretrit och cervicit orsakad av Chlamydia trachomatis är dosen 1000 mg som en engångsdos via munnen.

För alla andra indikationer är dosen 1500 mg, givet som 500 mg per dag tre dagar i sträck. Som ett alternativ kan samma totaldos (1500 mg) istället ges under en period på fem dagar med 500 mg dag ett och 250 mg dag två till fem.

Äldre

Samma doser som till vuxna patienter kan användas till äldre patienter. Eftersom äldre patienter kan vara patienter med pågående proarytmiska tillstånd, rekommenderas en viss försiktighet på grund av risken för att utveckla hjärtarytmi och torsades de pointes (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Nedsatt njurfunktion

Dosjustering är inte nödvändig till patienter med lätt till måttligt nedsatt njurfunktion (GFR 10‑80 ml/min) (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Nedsatt leverfunktion

Dosjustering är inte nödvändig till patienter med lätt till måttligt nedsatt leverfunktion (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Pediatrisk population

Azithromycin Stada tabletter ska endast ges till barn som väger mer än 45 kg, då normal vuxen dos kan användas. För barn som väger mindre än 45 kg kan andra beredningsformer av azitromycin användas, t.ex. suspension.

Administreringssätt

Oral användning.

Azitromycin Stada ska ges en gång om dagen. Tabletterna kan tas med föda.

Överkänslighet mot den aktiva substansen, erytromycin, något annat makrolid- eller ketolidantibiotika eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Liksom för erytromycin och andra makrolider har allvarliga allergiska reaktioner med detta läkemedel rapporterats, däribland angioneurotiskt ödem och anafylaxi (sällan med dödlig utgång), hudreaktioner såsom akut generaliserad exantematös pustulos (AGEP), Stevens-Johnsons syndrom (SJS), toxisk epidermal nekrolys (TEN) (sällan med dödlig utgång) och läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS). Några av dessa reaktioner med azitromycin resulterade i återkommande symtom och krävde en längre tids observation och behandling.

Om en allergisk reaktion inträffar ska läkemedlet sättas ut och lämplig behandling inledas. Läkare måste vara medvetna om att de allergiska symtomen kan återkomma när den symtomatiska behandlingen sätts ut.

Eftersom levern är den huvudsakliga eliminationsvägen för azitromycin bör användning av azitromycin ske med försiktighet hos patienter med signifikant nedsatt leverfunktion. Fall av fulminant hepatit, vilket kan leda till livshotande leversvikt, har rapporterats med azitromycin (se avsnitt Biverkningar). Vissa patienter kan ha haft redan existerande leversjukdom eller kan ha tagit andra hepatotoxiska läkemedel.

Vid tecken och symtom på leverdysfunktion, t.ex. snabb utveckling av asteni associerad med gulsot, mörk urin, blödningsbenägenhet eller hepatisk encefalopati, ska leverfunktionstest/undersökningar genomföras omedelbart. Administrering av azitromycin bör avbrytas om leverdysfunktion har uppstått.

Hos patienter som får ergotaminderivat har ergotism inducerats vid samtidig administrering av vissa makrolidantibiotika. Det finns inga uppgifter om risken för interaktion mellan ergotaminderivat och azitromycin. Azitromycin och ergotaminderivat bör dock inte administreras samtidigt på grund av den teoretiska risken för ergotism.

Som med alla antibiotiska beredningar, rekommenderas övervakning med avseende på tecken på superinfektion med icke-känsliga mikroorganismer, inklusive svamp.

Clostridium difficile-associerad diarré (CDAD) har rapporterats vid användning av nästan alla antibakteriella medel, inklusive azitromycin, och kan variera i svårighetsgrad från mild diarré till livshotande kolit. Behandling med antibakteriella medel förändrar normalfloran i kolon vilket leder till överväxt av C. difficile.

C. difficile producerar toxin A och B vilka bidrar till utvecklingen av CDAD. Hypertoxin-producerande stammar av C. difficile orsakar ökad sjuklighet och dödlighet eftersom dessa infektioner kan vara behandlingsresistenta mot antimikrobiell behandling och kan kräva kolektomi. CDAD måste beaktas hos alla patienter som får diarré efter användning av antibiotika. Noggrann medicinsk uppföljning är nödvändig eftersom CDAD har rapporterats förekomma under två månader efter behandling med antibakteriella medel.

Pseudomembranös kolit har rapporterats vid användning av makrolidantibiotika. Denna diagnos bör därför övervägas hos patienter som får diarré efter påbörjad behandling med azitromycin. Vid pseudomembranös kolit inducerad av azitromycin är antiperistaltika kontraindicerade.

Det finns ingen erfarenhet angående säkerhet och effekt vid långvarig användning av azitromycin vid ovan nämnda indikationer. I händelse av snabbt återkommande infektioner bör behandling med annat antibakteriellt preparat övervägas.

Nedsatt njurfunktion: Ingen dosjustering är nödvändig hos patienter med mild till måttligt nedsatt njurfunktion (GFR 10‑80 ml/min). Försiktighet rekommenderas hos patienter med allvarligt nedsatt njurfunktion (GFR <10 ml/min); en 33 %-ig ökning i den systemiska exponeringen av azitromycin observerades (se avsnitt Farmakokinetiska egenskaper).

Förlängd hjärtrepolarisation och förlängt QT-intervall, som medför risk för utveckling av hjärtarytmi och torsades de pointes, har setts vid behandling med andra makrolider inklusiv azitromycin (se avsnitt Biverkningar). Eftersom följande situationer kan leda till en ökad risk för ventrikulär arytmi (inklusive torsades de pointes) som kan leda till hjärtstillestånd, bör azitromycin ges med försiktighet till patienter med pågående proarytmiska tillstånd (särskilt kvinnor och äldre patienter) och till patienter:

• med medfödd eller dokumenterad förvärvad QT-förlängning
• som samtidig får behandling med andra aktiva substanser som är kända för att förlänger QT-intervallet såsom antiarytmika i klass IA (kinidin och prokainamid) och klass III (dofetilid, amiodaron och sotalol), cisaprid och terfenadin, antipsykotiska medel t.ex. pimozid, antidepressiva medel som citalopram och fluorokinoloner såsom moxifloxacin och levofloxacin
• med elektrolytstörningar, särskilt vid hypokalemi och hypomagnesemi
• med kliniskt relevant bradykardi, hjärtarytmi och svår hjärtinsufficiens.

Försämring av symtom vid myastenia gravis och debut av myasthenia-syndrom har rapporterats hos patienter som får behandling med azitromycin (se avsnitt Biverkningar).

Säkerhet och effekt av Azithromycin Stada för förebyggande eller behandling av MAC (Mycobacterium Avium Complex) hos barn har inte fastställts.

Azitromycin är inte förstahandsval vid behandling av faryngit och tonsillit orsakade av Streptococcus pyogenes. För detta och som profylax mot akut reumatisk feber är förstahandsvalet penicillin.

Pneumoni

På grund av den framväxande resistensen hos Streptococcus pneumoniae mot makrolider så är inte azitromycin förstahandsval vid samhällsförvärvad pneumoni. Vid sjukhusförvärvad pneumoni bör azitromycin endast användas i kombination med ytterligare lämpliga antibiotika.

Hud-och mjukdelsinfektioner

Staphylococcus aureus (den mikroorganism som huvudsakligen orsakar mjukdelsinfektioner), är ofta resistent mot azitromycin. Därför anses resistensbestämning vara en förutsättning inför behandling av mjukdelsinfektioner med azitromycin.

Sinuit

Azitromycin är oftast inte förstahandsval vid behandling av sinuit.

Akut otitis media

Azitromycin är oftast inte förstahandsval vid behandling av akut otitis media.

Vid sexuellt överförda sjukdomar bör en samtidig infektion orsakad av T. pallidum uteslutas.

Azitromycin bör administreras med försiktighet till patienter med neurologiska eller psykiska störningar.

Vid samtidig användning av orala antikoagulantia ska frekvensen för kontroll av protrombintid beaktas (se avsnitt Interaktioner).

Azitromycin är inte indicerat för behandling av infekterade brännskador.

Azitromycin Stada filmdragerade tabletter är inte lämpliga för behandling av allvarliga infektioner där det snabbt behövs hög koncentration av ett antibiotikum i blodet.

På grund av korsresistens bland makrolider är det särskilt viktigt att beakta exponeringen för azitromycin eller andra antibiotika i områden med hög förekomst av erytromycinresistens (se avsnitt Farmakodynamiska egenskaper).

Långvarig användning

Det finns ingen erfarenhet angående säkerhet och effekt av azitromycin vid nämnda indikationer. Vid snabbt återkommande infektioner bör behandling med ett annat antibiotikum övervägas.

Hjälpämnen

Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, dvs. är näst intill ”natriumfritt”.

Antacida

I en farmakokinetisk studie som undersökte effekten av samtidig administrering av antacida med azitromycin sågs ingen effekt på den totala biotillgängligheten, även om maximala serumkoncentrationer minskade med cirka 25 %. Patienter som behandlas med både oralt azitromycin och antacida ska inte ta läkemedlen vid samma tillfälle. Azitromycin ska tas minst en timme före eller två timmar efter intag av antacida.

Cetirizin

Samtidig administrering av en 5-dagars behandling med azitromycin och cetirizin 20 mg vid steady-state hos friska frivilliga, gav ingen farmakokinetisk interaktion och inga betydande förändringar i QT-intervallet. Didanosin

Samtidig administrering av 1200 mg/dag azitromycin och 400 mg/dag didanosin till sex hiv-positiva patienter föreföll inte påverka steady-state farmakokinetiken för didanosin jämfört med placebo.

Digoxin och kolkicin

Samtidig administrering av markrolidantibiotika, inklusive azitromycin, med P-gp-substrat (såsom digoxin och kolkicin), har rapporterats resultera i ökade serumkoncentrationer av P-gp-substratet. Om azitromycin och P-gp-substrat såsom digoxin administreras samtidigt måste risken för förhöjd koncentration av digoxin i serum beaktas. Klinisk övervakning och eventuellt mätning av digoxinnivåerna i serum är nödvändigt, under och efter behandling med azitromycin.

Zidovudin

Engångsdoser på 1000 mg och upprepade doser på 1200 mg eller 600 mg av azitromycin hade ingen effekt på farmakokinetiken i plasma eller urinutsöndringen av zidovudin och dess glukuronid. Administrering av azitromycin ökade emellertid koncentrationerna av fosforylerad zidovudin, den kliniskt aktiva metaboliten, i perifera mononukleära blodceller. Den kliniska betydelsen av denna upptäckt är oklar men det kan vara till fördel för patienterna.

Azitromycin interagerar inte signifikant med det hepatiska cytokrom P450-systemet. Det tros inte genomgå farmakokinetiska läkemedelsinteraktioner som ses med erytromycin och andra makrolider. Hepatisk cytokrom P450-induktion eller inaktivering via cytokrom-metabolitkomplex uppstår inte med azitromycin.

Ergotalkaloidderivat

Ergotalkaloidderivat och antibiotika som tillhör en viss makrolidgrupp kan orsaka ergotism. Det finns inga data om interaktioner mellan ergotalkaloidderivat och azitromycin. På grund av risken för ergotism rekommenderas inte samtidig användning av azitromycin och ergotalkaloidderivat.

Farmakokinetiska studier har utförts mellan azitromycin och följande läkemedel kända för att genomgå betydande cytokrom P450-medierad metabolism.

Atorvastatin: Samtidig administrering av atorvastatin (10 mg dagligen) och azitromycin (500 mg dagligen) påverkade inte plasmakoncentrationen av atorvastatin (baserat på ett HMG-CoA-reduktas inhibitionstest). Emellertid har fall av rabdomyolys hos patienter som fått azitromycin samtidigt med statiner rapporterats efter marknadsföring.

Karbamazepin: I en farmakokinetisk interaktionsstudie på friska frivilliga sågs ingen signifikant effekt på plasmanivåerna av karbamazepin eller dess aktiva metabolit hos patienter som samtidigt får azitromycin.

Cimetidin: I en farmakokinetisk studie för att undersöka effekterna på farmakokinetiken för azitromycin av en engångsdos av cimetidin (given 2 timmar före azitromycin), sågs ingen förändring av farmakokinetiken för azitromycin.

Orala antikoagulantia av kumarintyp: I en farmakokinetisk interaktionsstudie ändrade azitromycin inte den antikoagulerande effekten av en 15 mg engångsdos av warfarin administrerat till friska frivilliga. Det finns rapporter mottagna efter lansering om förstärkt antikoagulationseffekt efter samtidig administrering av azitromycin och orala antikoagulantia av kumarintyp. Trots att inget orsakssamband har fastställts bör noggrann kontroll av protrombintiden övervägas när azitromycin ges till patienter som får antikoagulantia av kumarintyp.

Ciklosporin: I en farmakokinetisk studie med friska frivilliga administrerades en 500 mg/dag oral dos azitromycin under 3 dagar följt av en 10 mg/kg oral engångsdos ciklosporin, resultatet blev en signifikant ökning av ciklosporins C_max och AUC_0-5. Följaktligen bör försiktighet iakttas innan man överväger samtidig administrering av dessa läkemedel. Om kombinationsbehandling av dessa läkemedel anses nödvändig ska nivåerna av ciklosporin kontrolleras noggrant och dosen justeras i enlighet med detta.

Efavirenz: Samtidig administrering av en engångsdos på 600 mg azitromycin och 400 mg efavirenz dagligen i 7 dagar resulterade inte i några kliniskt betydelsefulla farmakokinetiska interaktioner.

Flukonazol

Samtidig administrering av en engångsdos på 1200 mg azitromycin förändrade inte farmakokinetiken för en engångsdos på 800 mg flukonazol. Total exponering och halveringstid för azitromycin var oförändrade vid samtidig administrering av flukonazol även om en kliniskt icke-signifikant minskning i C_max (18 %) för azitromycin observerades.

Indinavir

Samtidig administrering av en engångsdos på 1200 mg azitromycin hade ingen statistiskt signifikant effekt på farmakokinetiken för indinavir, när 800 mg indinavir gavs tre gånger dagligen under 5 dagar.

Metylprednisolon

I en farmakokinetisk interaktionsstudie på friska frivilliga hade azitromycin ingen signifikant effekt på farmakokinetiken för metylprednisolon.

Midazolam

Hos friska frivilliga har samtidig administrering av 500 mg/dag azitromycin under 3 dagar inte orsakat kliniskt signifikanta förändringar i farmakokinetiken och farmakodynamiken för en engångsdos på 15 mg midazolam.

Nelfinavir

Samtidig administrering av azitromycin (1200 mg) och steady-state nelfinavir (750 mg 3 gånger dagligen) resulterade i ökade azitromycinkoncentrationer. Inga kliniskt signifikanta biverkningar observerades och ingen dosjustering krävdes.

Rifabutin

Samtidig administrering av azitromycin och rifabutin påverkade inte serumkoncentrationerna för någon av de aktiva substanserna. Neutropeni observerades hos de personer som erhöll samtidig behandling med azitromycin och rifabutin. Även om neutropeni har förknippats med användning av rifabutin har ett orsakssamband till kombinationen med azitromycin inte fastställts (se avsnitt Biverkningar).

Sildenafil

Hos normala friska frivilliga män fanns det inga tecken på effekt av azitromycin (500 mg dagligen under 3 dagar) på AUC och C_max för sildenafil eller dess huvudsakliga cirkulerande metabolit.

Terfenadin

Det finns inga tecken på kliniskt signifikant farmakokinetisk interaktion när azitromycin och teofyllin ges samtidigt till friska frivilliga. I sällsynta fall har möjligheten till interaktion inte helt kunnat uteslutas. Det finns dock inte heller bevis på att en sådan här interaktion skulle ha hänt.

Teofyllin

Farmakokinetiska studier på friska frivilliga uppvisade inte någon interaktion mellan azitromycin och teofyllin vid samtidig administrering. Eftersom interaktioner mellan andra makrolider och teofyllin rapporterats, ska man vara uppmärksam på tecken på ökade teofyllinhalter.

Triazolam

Samtidig administrering av 500 mg azitromycin dag 1 och 250 mg dag 2 med 0,125 mg triazolam dag 2 till 14 friska frivilliga, hade ingen signifikant effekt på någon av de farmakokinetiska parametrarna för triazolam jämfört med triazolam och placebo.

Trimetoprim/sulfametoxazol

Samtidig administrering av trimetoprim/sulfametoxazol (160 mg/800 mg) under 7 dagar med 1 200 mg azitromycin på dag 7 hade ingen signifikant effekt på maximala koncentrationer, total exponering eller urinutsöndring, vare sig för trimetoprim eller för sulfametoxazol. Serumkoncentrationerna av azitromycin var liknande de som setts i andra studier.

Cisaprid

Cisaprid metaboliseras i levern via enzymet CYP3A4. Eftersom makroliderna hämmar aktiviteten av detta enzym, kan samtidig användning med cisaprid orsaka QT-förlängning, kammararytmier och torsades de pointes.

Läkemedel som är kända för att förlänga QT-intervallet

Azitromycin ska användas med försiktighet hos patienter som får läkemedel som är kända för att förlänga QT-intervallet och kan leda till hjärtarytmi, t.ex. hydroxiklorokin.

Astemizol, alfentanil

Det finns inga data om eventuella interaktioner mellan azitromycin och astemizol och alfentanil. Försiktighet ska iakttas vid samtidig användning av dessa läkemedel och azitromycin, eftersom deras effekt ökar vid samtidig användning av makrolidantibiotikumet erytromycin.

Proteashämmare

En engångsdos på 1200 mg azitromycin hade ingen signifikant effekt på indinavirs farmakokinetik. Indinavir administerades i doser på 800 mg 3 gånger dagligen i fem dagar.

Graviditet

Det finns inga adekvata data gällande användning av azitromycin hos gravida kvinnor. Reproduktionsstudier med djur visar passage genom placenta, men inga teratogena effekter observerades. Säkerheten vid behandling med azitromycin under graviditet har inte fastställts. Därför bör azitromycin endast användas under graviditet om nyttan överväger risken.

Amning

Azitromycin har rapporterats att utsöndras i bröstmjölk, men det finns inga adekvata och välkontrollerade kliniska studier på ammande kvinnor som präglat farmakokinetiken för azitromycin utsöndras i bröstmjölk. Azitromycin ska endast användas under amning om läkaren bedömer att de eventuella fördelarna överväger de eventuella riskerna för det ammade barnet.

Fertilitet

I fertilitetstudier på råtta, noterades minskade dräktighetsfrekvenser efter administration av azitromycin. Relevansen av dessa fynd för människa är okänd.

Det finns inga bevis som tyder på att azitromycin kan ha en effekt på patientens förmåga att framföra fordon och använda maskiner. Risken för biverkningar, såsom yrsel och krampanfall, ska dock beaktas vid utförande av sådana här uppgifter.

Tabellen nedan listar biverkningar som identifierats genom erfarenhet från kliniska prövningar och efter marknadsintroduktion, efter organsystem och frekvens. Biverkningar rapporterade efter lansering är inkluderade i kursiv stil. Frekvenser definieras enligt följande konvention:

Mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data). Inom varje frekvensgrupp är biverkningarna presenterade i fallande allvarlighetsgrad. Biverkningar, möjligen eller troligen relaterade till azitromycin, baserat på erfarenhet från kliniska prövningar och efter marknadsföring:

* endast för pulver till infusionsvätska, lösning

** som i sällsynta fall har lett till döden

Azithromycin Stada filmdragerade tabletter innehåller sojalecitin, vilket i mycket sällsynta fall kan orsaka allergiska reaktioner.

Biverkningar som möjligen eller troligen relaterade till Mycobacterium avium complex profylax och behandling baserad på erfarenhet från kliniska prövningar och efter marknadsföring. Dessa biverkningar skiljer sig från de som rapporterats med omedelbar frisättning eller förlängd frisättning, antingen i typ eller i frekvens:

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

webbplats: www.fimea.fi

Säkerhets‐ och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea

Biverkningsregistret

PB 55

00034 FIMEA

Symtom

Biverkningar som upplevts vid högre doser än de som rekommenderats var liknande de som ses vid normala doser. Typiska symtom på en överdos av makrolidantibiotika inkluderar övergående hörselbortfall, kraftigt illamående, kräkning och diarré.

Behandling

I händelse av överdos är magsköljning och symtomatisk behandling och stödjande åtgärder indikerade vid behov.

Farmakoterapeutisk grupp: Antibakteriella medel för systemiskt bruk, makrolider.

ATC-kod: J01FA10

Verkningsmekanism

Azitromyzin är en azalid ur makrolidklassen av antibiotika. Azitromycin hämmar proteinsyntesen i bakterier genom att binda till ribosomernas 50S-subenhet och därigenom förhindra peptidtranslokation. Azitromycin är vanligtvis bakteriostatiskt. I höga koncentrationer kan dock azitromycin ha baktericid effekt mot vissa mikroorganismer. Azitromycin fungerar mot många grampositiva och gramnegativa aeroba och anaeroba bakterier och bakteriella patogener såsom Mycobacterium avium-komplex, Mycoplasma spp., Borrelia burgdorferi, Chlamydia spp . och Campylobacter spp. Dessutom verkar azitromycin på protozoer såsom Toxoplasma gondii.

Resistensmekanism

De två vanligaste resistensmekanismerna mot makrolider, inklusive azitromycin, är förändring av målområdet (oftast genom metylering av 23S rRNA) och aktivt utflöde (efflux). Förekomsten av dessa resistensmekanismer varierar från art till art och även inom en art. Frekvensen av resistensen varierar med geografiskt läge.

Den viktigaste ribosomala modifieringen som bestämmer reducerad bindning av makrolider är post-transkriptionell (N₆)-demetylering av adenin vid nukleotid A2058 ( Escherichia coli numreringssystem) av 23S rRNA med hjälp av metylaser kodade av erm (erytromycin ribosom metylas) gener. Ribosomala modifieringar bestämmer ofta korsresistens (MLS_B-fenotyp) till andra antibiotika, vars ribosomala bindningställen delvis överlappar makrolidernas: linkosamidernas (inklusive klindamycin), och streptogramin B (som exempelvis kinupristinkomponenten i kinupristin/dalfopristin). Olika erm-gener finns tillgängliga i olika bakteriearter, speciellt i streptokocker och stafylokocker. Känslighet mot makrolider kan också påverkas av mindre vanliga mutationsförändringar i nukleotiderna A2058 och A2059 och vid vissa andra positioner av 23S rRNA eller i de stora subenheternas ribosomala proteiner L4 och L22.

Effluxpumpar förekommer hos ett antal arter, inklusive gramnegativa, såsom Haemophilus influenzae (där de kan bestämma inneboende högre MIC) och stafylokocker. Hos streptokocker och enterokocker kodas en effluxpump av mef (A)-gener, som känner igen 14- och 15-ledade makrolider (som inkluderar erytromycin respektive azitromycin).

Brytpunkter

EUCAST¹ har fastställt brytpunkter för azitromycinkänsligheten för typiska bakterier:

¹ EUCAST = European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing

² MIC = Minimal Inhibitory Concentration

Känslighet

Prevalensen av förvärvad resistens kan variera geografiskt och över tiden för vissa arter och lokal information angående resistens är önskvärd, i synnerhet vid behandling av allvarliga infektioner. Om nödvändigt bör expertråd inhämtas då den lokala prevalensen för resistens är sådan att användbarheten av läkemedlet kan ifrågasättas för vissa typer av infektioner.

Tabell: Azitromycins antibakteriella spektrum

*Förvärvad resistens mot makrolider förekommer i hög grad hos meticillinresistenta stafylokocker, och dessa har nämnts i denna tabell, eftersom de sällan är känsliga för azitromycin.

Pediatrisk population

Efter utvärdering av studier utförda på barn rekommenderas inte azitromycin för behandling av malaria hos barn, varken som monoterapi eller i kombination med klorokin, artemisinin eller derivat av dessa, eftersom jämförbarhet med de malarialäkemedel som rekommenderas för behandling av okomplicerad malaria inte kan bevisas.

Absorption

Efter peroral administrering är biotillgängligheten för azitromycin ca 37 %. Maximala plasmanivåer uppnås efter 2-3 tim. (C_max efter en peroral engångsdos på 500 mg var ca 0,4 mg/l).

Distribution

Kinetiska studier har visat markant högre azitromycinnivåer i vävnad än i plasma (upp till 50 gånger den maximala observerade koncentrationen i plasma), vilket tyder på att den aktiva substansen är starkt bunden till vävnad (steady-state distributionsvolym på ca 31 l/kg).

Koncentrationer i målvävnad såsom lunga, tonsill och prostata överskred MIC₉₀ för troliga patogener efter en engångsdos på 500 mg.

I experimentella in vitro och in vivo studier ackumuleras azitromycin i fagocyterna, frisläppandet stimuleras av aktiv fagocytos. I djurstudier verkar denna process bidra till ackumulering av azitromycin i vävnaden.

I serum varierar proteinbindningen av azitromycin beroende på serumkoncentrationen från 50 % vid 0,05 mg/l till 12 % vid 0,5 mg/l.

Eliminering

Terminal halveringstid för elimination i plasma återspeglar i stort sett halveringstiden i vävnad, 2 till 4 dagar. Ca 12 % av en intravenöst given dos utsöndras i urinen i oförändrad form under en period på 3 dagar; majoriteten under de första 24 timmarna. Utsöndring av azitromycin via gallan, huvudsakligen i oförändrad form, är en betydande elimineringsväg.

De identifierade metaboliterna (bildade genom N- och O-demetylering, genom hydroxylering av desosamin- och aglykonringarna och genom delning av kladinoskonjugat) är mikrobiologiskt inaktiva.

Efter fem dagars behandling sågs något högre (29 %) AUC-värden hos äldre frivilliga (>65 år) jämfört med hos yngre frivilliga (<45 år). Dessa skillnader anses emellertid inte vara kliniskt relevanta, därför rekommenderas ingen dosjustering.

Farmakokinetik hos specifika populationer

Njurinsufficiens

Efter en peroralt given engångsdos på 1 g azitromycin ökade genomsnittligt C_max och AUC_0-120 med 5,1 % respektive 4,2 % hos personer med lätt till måttligt nedsatt njurfunktion (glomerulär filtreringshastighet 10–80 ml/min) jämfört med normal njurfunktion (GFR >80 ml/min). Hos personer med kraftigt nedsatt njurfunktion ökade genomsnittligt C_max och AUC_0-120 med 61 % respektive 35 % jämfört med normala värden.

Leverinsufficiens

Hos patienter med lätt till måttligt nedsatt leverfunktion finns det inga tecken på någon tydlig förändring i serumfarmakokinetik för azitromycin jämfört med normal leverfunktion. Hos dessa patienter verkar utsöndring av azitromycin i urinen öka, kanske för att kompensera för minskad leverclearance.

Äldre

Farmakokinetiken för azitromycin hos äldre män liknade den för yngre vuxna. För äldre kvinnor observerades högre maximala koncentrationer (ökning med 30–50%) dock sågs ingen signifikant ackumulering.

Spädbarn, småbarn, barn och ungdomar

Farmakokinetiken har studerats hos barn mellan 4 månader och 15 år vilka intagit kapslar, granulat eller suspension. Vid 10 mg/kg på dag 1, följt av 5 mg/kg på dag 2–5, var C_max något lägre än hos vuxna, med 224 μg/l hos barn mellan 0,6 och 5 år efter 3 dagars dosering och 383 μg/l hos dem mellan 6 och 15 år. Halveringstiden 36 timmar som uppmättes hos de äldre barnen låg inom det förväntade intervallet för vuxna.

I djurstudier där de använda doserna var 40 gånger större jämfört med de använda terapeutiska doserna konstaterades att azitromycin orsakade reversibel fosfolipidos, men i allmänhet utan märkbara toxikologiska följder. Det finns inga belägg för att detta skulle ha betydelse vid normal användning av azitromycin hos människa.

Karcinogenicitet

Långtidsstudier på djur har inte genomförts för att utvärdera karcinogeniciteten.

Mutagenicitet

I sedvanliga laboratorieundersökningar (lymfomtest på mus, klastogenicitetstest på lymfocyter hos människa och klastogenicitetstest på benmärg hos mus) har azitromycin inte haft några mutagena effekter.

Reproduktionstoxicitet

I djurstudier av embryotoxiska effekter av substansen har ingen teratogen effekt observerades hos möss och råttor. Hos råttor ledde azitromycin doser på 100 och 200 mg/kg/dag till en mild fördröjning av benbildning hos foster och moderns viktökning. I peri- och postnatala studier på råtta observerades en mild utvecklingsstörning efter behandling med 50 mg/kg/dag azitromycin och ovan.

Tablettkärna:

Cellulosa, mikrokristallin

Stärkelse, pregelatiniserad

Natriumstärkelseglykollat

Kiseldioxid, kolloidal vattenfri

Natriumlaurilsulfat

Magnesiumstearat

Dragering:

Hypromellos

Laktosmonohydrat

Titandioxid (E 171)

Makrogol 4000

Ej relevant.

3 år

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

AZITHROMYCIN STADA tabletti, kalvopäällysteinen
500 mg (J) (L:kyllä) 3 fol (7,70 €)

PF-selosteen tieto

PVC/PVDC/Alu blister

Förpackningsstorlekar:

250 mg: 4, 6, 12, 24, 50 och 100 filmdragerade tabletter

500 mg: 2, 3, 6, 12, 24, 30, 50 och 100 filmdragerade tabletter

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Läkemedlets utseende:

250 mg filmdragerade tabletter: vita till benvita avlånga filmdragerade tabletter, med cirka 14,0 mm längd, 7,0 mm bredd och 4,55 mm tjocklek, släta på båda sidorna.

500 mg filmdragerade tabletter: vita till benvita avlånga filmdragerade tabletter, med cirka 18,7 mm längd, 8,7 mm bredd och 6,45 mm tjocklek, djup skåra på ena sidan och en normal skåra på den andra sidan.

Tabletten kan delas i två lika stora doser.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

AZITHROMYCIN STADA tabletti, kalvopäällysteinen
500 mg 3 fol

• Peruskorvaus (40 %).

J01FA10

14.06.2022