MELATONIN VITABALANS tablett 3 mg, 5 mg

3 mg tablett: En tablett innehåller 3 mg melatonin.

5 mg tablett: En tablett innehåller 5 mg melatonin.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Tablett.

Melatonin Vitabalans är avsett för:

• korttidsbehandling av jetlag hos vuxna.
• insomni hos barn och ungdomar 6–17 år med ADHD där sömnhygienåtgärder har varit otillräckliga.

Dosering

Vuxna med jetlag: Standarddosen är en tablett på 3 mg per dag vid läggdags lokal tid. Behandling inleds vid ankomst till destinationen och används i högst 4 dagar. Om den rekommenderade dosen på 3 mg inte ger tillräcklig lindring av symtom kan en tablett på 5 mg tas i stället för en tablett på 3 mg. 5 mg tabletten ska inte tas som tillägg till 3 mg tabletten, men en högre dos kan tas på de efterföljande dagarna. Den maximala dygnsdosen är 5 mg en gång dagligen.

En dos som tillräckligt lindrar symtomen bör tas under kortast möjliga tid. Eftersom intag av melatonin vid fel tidpunkt kan resultera i utebliven effekt eller orsaka biverkning vid återställning av jetlag, ska melatonin inte tas före kl. 20.00 eller efter kl. 04.00 på destinationstid.

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för Melatonin Vitabalans för behandling av jetlag hos barn och ungdomar under 18 år har inte fastställts.

Sömnlöshet hos barn och ungdomar mellan 6–17 år med ADHD: 3 mg dos tas 30–60 minuter före sänggåendet. Melatonin Vitabalans är endast lämplig när den lägsta effektiva dosen har visat sig at vara 3 mg eller 5 mg. Den högsta tillåtna dosen är 5 mg.

Begränsad information finns tillgänglig för en behandlingsperiod på upp till 3 månader. Läkaren bör utvärdera behandlingens effektivitet med jämna mellanrum och överväga att avbryta behandlingen om ingen kliniskt relevant behandlingseffekt observeras.

Om sömnstörningen har börjat under ADHD läkemedelsbehandling bör dosjustering eller preparatbyte av detta läkemedel övervägas.

Barn under 6 år

Melatonin Vitabalans tabletter rekommenderas inte för barn under 6 år med ADHD. Säkerhet och effekt för melatonin hos barn under 6 år har inte fastställts.

Äldre

Eftersom farmakokinetiken hos exogent melatonin (med omedelbar frisättning) i allmänhet är jämförbar hos unga vuxna och äldre, ges inga särskilda doseringsrekommendationer för äldre personer (se avsnitt Farmakokinetiska egenskaper).

Nedsatt njurfunktion

Det finns endast begränsad erfarenhet av användning av melatonin hos patienter med nedsatt njurfunktion. Försiktighet bör iakttas när melatonin administreras till patienter med nedsatt njurfunktion. Melatonin Vitabalans rekommenderas inte till patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion (se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakokinetiska egenskaper).

Nedsatt leverfunktion

Det finns ingen erfarenhet av användning av melatonin hos patienter med nedsatt leverfunktion. Begränsade data tyder på att plasmaclearance av melatonin är märkbart nedsatt hos patienter med levercirros. Melatonin Vitabalans rekommenderas inte till patienter med nedsatt leverfunktion (se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakokinetiska egenskaper).

Administreringssätt

Oral användning. Tabletterna ska sväljas med ett glas vatten. Säkerheten eller effekten av Melatonin Vitabalans förväntas inte påverkas av mat, men det rekommenderas att man inte ska äta 2 timmar före eller 2 timmar efter intag av melatonin (se avsnitt Farmakokinetiska egenskaper).

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Tidpunkten för intagandet av melatonin är viktig. Melatonin Vitabalans bör användas enligt anvisningarna.

Anfalla

Melatonin kan öka anfallsfrekvensen hos patienter som har dem (t.ex. epileptiska patienter). Patienter med anfall måste informeras om denna möjlighet innan de använder Melatonin Vitabalans tabletter.

Melatonin kan främja eller öka förekomsten av anfall hos barn och ungdomar med flera neurologiska störningar.

Dåsighet

Melatonin kan orsaka dåsighet. Läkemedlet ska därför användas med försiktighet om det är sannolikt att effekterna av dåsighet medför säkerhetsrisker.

Autoimmuna sjukdomar

Kliniska data för användning av melatonin hos personer med autoimmuna sjukdomar saknas. Därför rekommenderas Melatonin Vitabalans inte till patienter med autoimmuna sjukdomar.

Nedsatt lever- och njurfunktion

Det finns endast begränsad erfarenhet angående säkerhet och effektivitet av användning av melatonin hos patienter med nedsatt lever eller njurfunktion. Melatonin Vitabalans rekommenderas inte till patienter med nedsatt leverfunktion eller kraftigt nedsatt njurfunktion (se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakokinetiska egenskaper).

Hjärt-kärlsjukdomar

Det finns begränsade data som tyder på att melatonin kan orsaka negativa effekter på blodtrycket och hjärtrytmen i populationer med hjärt-kärlsjukdom som tar blodtryckssänkande läkemedel. Det är oklart om dessa biverkningar orsakas av melatonin i sig eller av interaktioner mellan melatonin och andra läkemedel. Melatonin rekommenderas inte för användning hos patienter med hjärt-kärlsjukdomar som tar blodtryckssänkande läkemedel.

Samtidig användning av antikoagulantia

Försiktighet ska vidtas när melatonin används tillsammans med antikoagulantia, inklusive warfarin och nya direktverkande antikoagulantia, eftersom melatonin kan förstärka effekten av dessa läkemedel vilket resulterar i ökad blödningsrisk (se avsnitt Interaktioner).

Barn och ungdomar

För närvarande är säkerhetsprofilen för melatonin hos barn och ungdomar inte helt fastställd, särskilt vid långvarig användning. Långvarig användningen av melatonin kan negativt påverka blodsockerkontrollen, pubertetsutvecklingen och sexuell mognad.

Interaktioner har endast studerats hos vuxna.

Farmakokinetiska interaktioner

• Metabolismen av melatonin medieras främst av CYP1A-enzymer. Interaktioner mellan melatonin och andra aktiva substanser till följd av deras effekt på CYP1A-enzymer är därför möjliga.
• Försiktighet ska iakttas för patienter som behandlas med fluvoxamin, vilket ökar melatoninhalterna (17-faldigt högre AUC och 12-faldigt högre C_max i serum) genom att hämma metabolismen av melatonin via levercytokrom P450 (CYP)-isoenzymerna CYP1A2 och CYP2C19. Kombinationen bör undvikas.
• Försiktighet ska iakttas för patienter som behandlas med 5- eller 8-metoxipsoralen (5- och 8-MOP), vilket ökar melatoninhalterna genom att hämma metabolismen av melatonin.
• Cigarrettrökning kan sänka melatoninhalterna genom en induktion av CYP1A2.
• Försiktighet ska iakttas hos patienter behandlade med cimetidin, eftersom cimetidin kan hämma CYP1A2-enzymet och därmed öka plasmakoncentrationerna av melatonin.
• Koffein ökar koncentrationen av både endogent och oralt administrerat melatonin genom att hämma den CYP1A2-medierade metabolismen av melatonin.
• Försiktighet ska iakttas för patienter som behandlas med östrogener (t.ex. preventivmedel eller hormonell substitutionsbehandling), vilka ökar melatoninhalterna genom att hämma metabolismen av melatonin med CYP1A1 och CYP1A2.
• CYP1A2-hämmare, såsom kinoloner, kan orsaka en ökad melatoninexponering.
• CYP1A2-inducerare, såsom karbamazepin och rifampicin, kan ge upphov till reducerade plasmakoncentrationer av melatonin.
• Det finns omfattande data i litteraturen avseende effekten på den endogena melatoninutsöndringen från adrenerga agonister/antagonister, opiatagonister/antagonister, antidepressiva läkemedel, prostaglandinhämmare, bensodiazepiner, tryptofan och alkohol. Huruvida dessa aktiva substanser påverkar Melatonin Vitabalans dynamiska eller kinetiska effekter eller omvänt har inte studerats.
• Intag av mat kan påverka melatoninkoncentrationen i plasma (i synnerhet C_max) (se avsnitt Dosering och administreringssätt and 5.2).

Farmakodynamiska interaktioner

• Alkohol bör inte intas tillsammans med melatonin, eftersom det försämrar melatonins effekt på sömnen. Alkohol kan störa sömnen och potentiellt förvärra vissa symptom på jetlag (som huvudvärk, morgontrötthet, försämrad koncentration).
• Melatonin kan förstärka de sederande egenskaperna hos hypnotika av bensodiazepin- och icke-bensodiazepintyp, såsom zaleplon, zolpidem och zopiklon. I en klinisk studie förelåg klara bevis för en transitorisk farmakodynamisk interaktion mellan melatonin och zolpidem en timme efter den samtidiga doseringen. Samtidig administrering ledde till en ökad nedsättning av uppmärksamhet, minne och koordination jämfört med enbart zolpidem.
• Melatonin har i studier administrerats samtidigt med tioridazin och imipramin, som är aktiva substanser som påverkar centrala nervsystemet. Inga kliniskt signifikanta farmakokinetiska interaktioner iakttogs i någotdera fallet. Samtidig administrering av melatonin ledde dock till en ökad känsla av lugn och ökade svårigheter att utföra uppgifter jämfört med enbart imipramin, och till en ökad känsla av ”dimmighet” jämfört med enbart tioridazin.
• Försiktighet ska iakttas hos patienter som tar nifedipin, eftersom samtidig användning av melatonin och nifedipin kan öka blodtrycket.
• Samtidig användning av melatonin och warfarin kan leda till ökad antikoagulation - INR bör mätas om de används samtidigt. Melatonin kan också förstärka effekten av direktverkande antikoagulantia (t.ex. dabigatran, rivaroxaban, apixaban, edoxaban).

Graviditet

Det finns liten eller ingen information om användningen av melatonin hos gravida kvinnor. Djurstudier är otillräckliga med avseende på reproduktionstoxicitet (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter). På grund av brist på kliniska data rekommenderas inte användning till gravida kvinnor och av kvinnor som planerar att bli gravida.

Amning

Endogent melatonin har påvisats i human bröstmjölk, så exogent melatonin utsöndras troligen i bröstmjölk. Data från djurmodeller (t.ex. gnagare, får, nötkreatur, primater) tyder på att melatonin transporteras från modern till fostret via moderkakan eller i mjölk. Därför rekommenderas inte amning under melatoninbehandling.

Fertilitet

Det finns inga tillgängliga data om de potentiella negativa effekterna av korttidsanvändning av melatonin på mänsklig fertilitet.

Melatonin Vitabalans har måttlig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Melatonin Vitabalans kan ge upphov till dåsighet och vakenhet kan försämras i flera timmar; därför ska produkten användas med försiktighet om det är sannolikt att effekterna av dåsighet medför säkerhetsrisker.

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Dåsighet/sömnighet, huvudvärk och yrsel/förvirring är de vanligast rapporterade biverkningarna hos vuxna när melatonin används kortvarigt för att behandla jetlag. Dåsighet, huvudvärk, yrsel och illamående är de vanligast rapporterade biverkningarna när friska individer eller patienter, inklusive barn och ungdomar, har tagit typiska kliniska doser av melatonin under flera dagar till flera veckor.

Tabell över biverkningar

Följande biverkningar av melatonin i allmänhet har rapporterats i kliniska prövningar eller spontana fallrapporter. Inom varje frekvensgrupp anges biverkningarna med minskande allvarlighetsgrad.

Pediatrisk population

Vid korttidsanvändning (upp till 4 veckor) hos pediatriska patienter har endast få, vanligtvis milda, biverkningar rapporterats. Antalet biverkningar skilde sig inte signifikant mellan barn som fick placebo och de som fick melatonin. De vanligaste biverkningarna var huvudvärk, hyperaktivitet, yrsel och buksmärtor. Inga allvarliga biverkningar har observerats. Det finns få forskningsdata tillgängliga om konsekvenserna av långvarig användning (se avsnitt Farmakodynamiska egenskaper).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via

webbplats: www.fimea.fi

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea

Biverkningsregistret

PB 55

00034 FIMEA

Administrering av dygnsdoser på upp till 300 mg melatonin utan några kliniskt signifikanta biverkningar har rapporterats i litteraturen.

Vid eventuell överdosering kan dåsighet förväntas. Clearance av den aktiva substansen kan förväntas inom 12 timmar efter intag. Ingen speciell behandling krävs.

Farmakoterapeutisk grupp: Sömnmedel och lugnande medel, melatoninreceptoragonister, ATC-kod: N05CH01

Melatonin är ett naturligt förekommande hormon som produceras av epifysen och som är strukturellt besläktat med serotonin. Fysiologiskt stiger melatoninsekretionen strax efter mörkrets inbrott, når sin topp mellan klockan 02 och 04 på morgonen och avtar under den senare halvan av natten. Melatonin är förknippat med kontroll av dygnsrytmen och anpassningen till ljus-mörkercykeln. Det är också förenat med en sövande effekt och en ökad benägenhet till sömn. Melatonin administrerat tidigare eller senare än den nattliga toppen av melatoninsekretionen kan främja eller bromsa dygnsrytmen för melatoninsekretion, respektive.

Verkningsmekanism

Melatoninets aktivitet på MT1-, MT2- och MT3-receptorer tros bidra till dess sömnbefrämjande egenskaper, eftersom dessa receptorer (speciellt MT1 och MT2) är inblandade i regleringen av cirkadiana rytmer och sömn.

Klinisk effekt och säkerhet

Typiska symtom på jetlag är sömnstörningar, dagtrötthet och utmattning, även om mild kognitiv försämring, irritabilitet och mag-tarmstörningar också kan förekomma. Jetlag är värre ju fler tidszoner som korsas, och är vanligtvis värre när man reser österut, eftersom det vanligtvis är svårare att främja dygnsrytmen (kroppsklockan) än att fördröja den (när man reser västerut).

Biverkningar som rapporterats i jetlagstudier med melatonindoser på 0,5 till 8 mg var vanligtvis milda och ofta svåra att skilja från symtom på jetlag.

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för melatonin för korttidsbehandling av jetlag hos barn och ungdomar under 18 år har inte fastställts.

Behandling med melatonin undersöktes i en 4-veckors randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie på 105 barn mellan 6 och 12 år med ADHD och kroniska insomningssvårigheter (van der Heijden KB et al. 2007). Deltagarna fick melatonin (3 mg vid kroppsvikt <40 kg [n = 44]; eller 6 mg vid kroppsvikt >40 mg [n = 9]) som tabletter med omedelbar frisättning eller placebo.

Genomsnittlig aktigrafisk uppskattning av tid till insomning visade en förbättring på 26,9 ± 47,8 minuter med melatonin till skillnad från placebo där insomningstiden försköts med 10,5 ± 37,4 minuter (p <0,0001). 48,8 % av barnen som fick melatonin visade en förbättring av tid till insomning >30 minuter jämfört med 12,8 % med placebo (p = 0,001). Genomsnittlig total sovtid förbättrades med 19,8 ± 61,9 minuter med melatonin och minskade med 13,6 ± 50,6 minuter med placebo (p = 0,01). I jämförelse med placebo visade melatoningruppen en minskning av sömnlatens (p = 0,001) och förbättrad sömneffektivitet (p=0,01). Genomsnittlig poäng på sömnskattningsskalan för insomningssvårigheter minskade med 1,2 ± 1,3 poäng (35,3 % från baseline) med melatonin och med 0,1 ± 0,8 poäng (4,3 % från baseline) med placebo (p <0,0001).

Ingen signifikant effekt på beteende, kognition och livskvalitet observerades. Ingen pausade eller avbröt sin behandling på grund av biverkningar.

Det finns mycket lite information om säkerheten för melatoninprodukter med omedelbar frisättning hos barn och ungdomar med ADHD.

Absorption

Absorptionen av peroralt intaget melatonin är fullständig hos vuxna.

Biotillgängligheten är i storleksordningen 15 %. Det finns en avsevärd förstapassageeffekt, med en uppskattad förstapassagemetabolism på 80–90 %. T_max infaller vanligen ca 50 minuter (normal variation: 15 till 90 minuter) efter administrering.

Data gällande effekt av intag av mat vid eller nära tidpunkten för intag av melatonin är begränsade. När det gäller melatonin med omedelbar frisättning tycks intag av föda ha försumbar effekt för T_max men öka märkbart variationen i C_max. Det senare förväntas inte påverka effektiviteten eller säkerheten av Melatonin Vitabalans, med det rekommenderas att man inte ska äta ca 2 timmar före eller 2 timmar efter intag av melatonin.

Melatonin passerar lätt moderkakan. Koncentrationen i navelsträngsblod hos fullgångna spädbarn är starkt korrelerad och endast något lägre (~15–35%) än moderns blodkoncentration efter intag av 3 mg dosen.

Distribution

Plasmaproteinbindningen av melatonin in vitro är cirka 60 %. Melatonin binder främst till albumin, men även till surt alfa-1-glykoprotein. Bindningen till andra plasmaproteiner är begränsad. Melatonin distribueras snabbt från plasma in och ut ur de flesta vävnader och organ, och korsar lätt blodhjärnbarriären.

Metabolism

Eliminering sker främst via metabolism i levern. Experimentella data tyder på att isoenzymerna CYP1A1, CYP1A2 och möjligen i mindre utsträckning CYP2C19 i cytokrom P450-systemet är huvudkatalysatorerna i metabolismen av melatonin. Den huvudsakliga metaboliten är inaktivt 6-sulfatoxymelatonin. Metabolismen är mycket snabb, koncentrationerna av metabola produkter stiger på några minuter.

Eliminering

Metaboliterna utsöndras via njurarna, 80 % som 6-sulfatoxy-melatonin.

Halveringstiden för eliminering (t½) är ca 45 minuter.

Det finns stora skillnader mellan individer vad gäller farmakokinetik av melatonin.

Linjäritet

Kinetiken för oralt melatonin är linjär inom området 0,1–8 mg.

Kön

Begränsade data tyder på att C_max och AUC efter intag av melatonin med omedelbar frisättning kan vara högre (potentiellt ca dubbelt högre) hos kvinnor jämfört med män, men också att skillnaden mellan könen är mindre än variationen mellan individer av samma kön, i synnerhet kvinnor, hos vilka C_max tycks vara flerfaldigt högre. Plasmahalveringstiden tycks inte skilja sig märkbart mellan män och kvinnor.

Särskilda patientgrupper

Äldre

Melatoninmetabolismen sjunker med åldern. Plasmakoncentrationen av endogent melatonin nattetid är lägre hos äldre jämfört med unga vuxna. Begränsade data gällande plasma/serum T_max, C_max, halveringstid för eliminering (T½) och AUC efter intag av melatonin med omedelbar frisättning visar i allmänhet inga märkbara skillnader mellan yngre vuxna och äldre personer, även om variationen i värden (interindividuell variabilitet) för varje parameter (i synnerhet T_max och AUC) tenderar att vara större hos äldre.

Nedsatt njurfunktion

Publicerade data tyder på att det inte sker någon ackumulering av melatonin efter upprepad dosering hos patienter med stabil hemodialysbehandling. Eftersom melatonin främst utsöndras som metaboliter via urinen kan serum/plasmahalter av melatoninmetaboliter förväntas öka hos patienter med mer avancerad njursjukdom.

Nedsatt leverfunktion

Begränsade data tyder på att endogen koncentration av melatonin i serum/plasma under dagtid är märkbart förhöjd hos patienter med levercirros, antagligen p.g.a. ett minskat clearance av melatonin; i en studie var serum T½ hos patienter med levercirros två gånger högre än hos kontroller. Eftersom melatonin främst metaboliseras i levern kan nedsatt leverfunktion förväntas leda till ökad exponering för exogent melatonin.

Resultaten av konventionella studier av säkerhetsfarmakologi, toxicitet vid upprepad dosering, genotoxicitet, cancerframkallande potential, reproduktions- och utvecklingstoxicitet indikerar inga särskilda risker för människor.

Biverkningar har endast rapporterats hos försöksdjur endast efter exponering som anses märkbart högre än de maximala nivåerna som människor utsätts för, vilket indikerar liten relevans för klinisk användning.

En karcinogenicitetsstudie på råttor visade inte några relevanta effekter på människor.

Efter intraperitoneal administrering av en enda, stor dos melatonin till dräktiga möss, tenderade fostrets vikt och längd att bli lägre, möjligen på grund av maternell toxicitet. Försening av sexuell mognad hos han- och honavkommor till råtta och jordekorre inträffade vid exponering för melatonin under dräktigheten och efter förlossningen. Baserat på dessa data, melatonin passerar moderkakan och utsöndras i bröstmjölk. Det kan också påverka hypotalamus-hypofys-gonadaxelns ontogeni ock aktivering. Eftersom råtta och jordekorre har en särskild fortplantningstid är relevansen av dessa fynd för människor okänd.

Kalciumvätefosfatdihydrat

Mikrokristallin cellulosa

Magnesiumstearat

Kolloidal vattenfri kiseldioxid

Pregelatiniserad stärkelse

Ej relevant.

Blisterförpackning: 3 mg: 3 år, 5 mg: 4 år

Tablettburk: 4 år

Förvaras i originalförpackningen. Ljuskänsligt.

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

MELATONIN VITABALANS tabletti
3 mg (L:ei) 30 fol (7,05 €), 50 fol (9,71 €), 100 fol (15,14 €), 1000 kpl (annosjakelupakkaus) (120,11 €)
5 mg (L:ei) 50 fol (10,20 €), 100 fol (16,68 €)

Itsehoito

MELATONIN VITABALANS tabletti
3 mg (L:ei) 10 fol (3,65 €)
5 mg (L:ei) 10 fol (5,19 €)

PF-selosteen tieto

10, 30, 50 och 100 tabletter i blisterförpackningar (PVC/Al)

10, 30 och 50 tabletter i tablettburk (burk HD-PE plast, lock LD-PE plast).

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Läkemedlets utseende:

3 mg: vit eller beige, rund, konvex tablett med märkning "7", diameter 7 mm.

5 mg: vit eller beige, kapselformad tablett med brytskåra på ena sidan, dimensioner 10 mm x 5 mm.

Brytskåran är inte till för att dela tabletten i lika stora doser utan enbart för att underlätta nedsväljning

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

MELATONIN VITABALANS tabletti
3 mg 10 fol, 30 fol, 50 fol, 100 fol, 1000 kpl
5 mg 10 fol, 50 fol, 100 fol

• Ei korvausta.

N05CH01

08.09.2023