TRIKOZOL tablett 400 mg

En tablett innehåller 400 mg metronidazol.

Hjälpämnen med känd effekt:
En tablett innehåller 241,3 mg laktos (i form av monohydrat) och 20,0 mg sorbitol.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Tablett.

Behandling av och profylax mot anaeroba infektioner. Ospecifik vaginit (Gardnerella vaginalis), trikomoniasis, giardiasis, amöbiasis, akut ulcerös gingivit, Crohns sjukdom, kolit orsakad av Clostridium difficile. Helicobacter pylori ‑infektion hos patienter med konstaterat peptiskt sår (tillsammans med amoxicillin eller tetracyklin och protonpumpshämmare).

För behandling av Crohns sjukdom och överlag för långvarig användning, endast med förskrivning av specialister i invärtesmedicin, kirurgi eller pediatrik.

Hänsyn bör tas till officiella riktlinjer gällande lämplig användning av antibakteriella läkemedel.

Valmistetta saadaan toimittaa Crohnin taudin hoitoon ja yleensä pitkäaikaiskäyttöön vain sisätautien, kirurgian sekä lastentautien erikoislääkäreiden määräyksellä.

Dosering

Vuxna och ungdomar över 12 år

Akut anaerob infektion
Peroralt 400 mg 3 gånger dagligen.

Profylax mot anaeroba infektioner
Kvällen före operation peroralt 2 g som engångdos och efter operationen 400 mg 3 gånger dagligen i 3−7 dagar. Vid kolorektala operationer rekommenderas doseringen 400 mg peroralt 3 gånger dagligen i två dygn före operationen och strax före operationen 500 mg metronidazol som infusion. Om det vid appendicit finns en klar misstanke om peritonit eller perforation, ges 500 mg metronidazol som infusion före operationen, och sedan operationen har bekräftat misstanken, fortsatt behandling med metronidazol i 5 dagar som vid behandling av anaeroba infektioner.

Ospecifik vaginit
Vuxna: 400 mg 2−3 gånger dagligen i 5−7 dagar eller 2 g som engångsdos dag 1 och 3 i behandlingen.
Ungdomar: 400 mg 2 gånger dagligen i 5−7 dagar eller 2 g som engångsdos.

Trikomoniasis
200 mg 3 gånger dagligen i 7 dagar eller 400 mg 2 gånger dagligen i 5−7 dagar. Alternativt 800 mg på morgonen och 1 200 mg på kvällen två dagar i rad eller behandling med 2 g som engångsdos.

För att förhindra återfall av infektionen rekommenderas samtidig behandling av sexualpartner antigen med en engångsdos eller med två dygns behandling.

Giardiasis
400 mg 3 gånger dagligen i 7 dagar. Behandlingen upprepas vid behov efter två veckor. Kontrollundersökning ska alltid göras.

Amöbiasis
Behandling av amöbakolit och leverabscess: peroralt 400−800 mg 3 gånger dagligen i 7−10 dagar eller parenteralt. Symtomfria bärare behandlas som patienter med symtom.

Gingivit
200−400 mg 3 gånger dagligen i 3 dagar.

Crohns sjukdom
400 mg 2 gånger dagligen. Dosjustering enligt svar (se avsnitt Terapeutiska indikationer).

Kolit orsakad av Clostridium difficile
400 mg 3 gånger dagligen i 7−10 dagar, vid behov längre, upp till flera veckor.

Behandling av infektion med Helicobacter pylori
400 mg 3 gånger dagligen som del i kombinationsbehandling.

Pediatrisk population
Tabletterna kan halveras. För små barn ska andra dosformer övervägas. Nedanstående dosrekommendationer gäller inte barn under 8 veckor.

Anaeroba infektioner
Övergång till peroral behandling ska ske genast det är möjligt med dosering enligt vikt antingen 20−30 mg/kg en gång dagligen eller 7,5 mg/kg 3 gånger dagligen. Dosen kan ökas till 40 mg/kg/dygn beroende på infektionens svårighetsgrad. Behandlingens längd är vanligen 7 dagar.

Profylax mot anaeroba infektioner
Barn under 12 år: 20−30 mg/kg som engångsdos 1–2 timmar före ingreppet.

Trikomoniasis
Barn under 10 år: 40 mg/kg peroralt som engångsdos eller 15−30 mg/kg/dygn fördelat på 2−3 doser i 7 dagar.

Giardiasis
Barn över 10 år: 2 000 mg en gång dagligen i 3 dagar eller 400 mg tre gånger dagligen i 5 dagar.

Barn 7−10 år: 1 000 mg en gång dagligen i 3 dagar.
Barn 3−7 år: 600−800 mg en gång dagligen i 3 dagar.
Barn 1−3 år: 400 mg en gång dagligen i 3 dagar.

Alternativt dosering enligt vikt 15−40 mg/kg/dygn fördelat på 2−3 doser.

Gingivit
Peroral dosering som vid anaeroba infektioner. Behandlingens längd är vanligen 7 dygn, vid gingivit 3 dygn.

Amöbiasis:
Barn över 10 år: 400−800 mg 3 gånger dagligen i 5−10 dagar.
Barn 7−10 år: 200−400 mg 3 gånger dagligen i 5−10 dagar.
Barn 3−7 år: 100−200 mg 4 gånger dagligen i 5−10 dagar.
Barn 1−3 år: 100−200 mg 3 gånger dagligen i 5−10 dagar.

Alternativt dosering enligt vikt 35−50 mg/kg/dygn fördelat på 3 doser i 5−10 dagar, högst 2 400 mg/dygn.

Eliminering av Helicobacter pylori
Som del i kombinationsbehandling 20 mg/kg/dygn. Högst 1 000 mg per dag fördelat på två doser i 7−14 dagar. I behandlingen ska aktuella behandlingsrekommendationer följas.

Crohns sjukdom
7,5 mg/kg 2 gånger dagligen. Dosjustering enligt svar (se avsnitt Terapeutiska indikationer).

Äldre patienter
Metronidazoldosen behöver inte justeras om patienten inte har betydande njur- eller leversvikt.

Njur- och leversvikt
Vid medelsvår njursvikt (kreatininclearance 50−10 ml/min eller S‑Krea 116−565 µmol/l) rekommenderas förlängning av dosintervallet för metronidazol till 12 timmar. Vid svår njursvikt (kreatininclearance under 10 ml/min eller S‑Krea över 565 µmol/l) bör dosintervallet vara 24 timmar. Metronidazol elimineras bra via dialys. Ersättande dos rekommenderas efter hemodialys till de patienter som behandlas för svår infektion. För peritonealdialyspatienter är doseringen densamma som vid svår njursvikt.

För patienter med svår njursvikt rekommenderas halverad metronidazoldos och eventuellt bestämningar av metronidazolkoncentrationen i serum för dosjusteringar.

Överkänslighet mot den aktiva substansen, imidazolderivat eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Njur- och/eller leversvikt, se avsnitt Dosering och administreringssätt.

Eftersom det finns endast begränsade data om risken för mutagenicitet hos människan (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter), bör långvarig användning av metronidazol övervägas noga.

Patienter som får metronidazolbehandling under längre tid (> 7 dagar) eller i stora doser och patienter med sjukdom som afficierar centrala nervsystemet eller hematologisk sjukdom ska övervakas noga under behandling med metronidazol. Under behandling med stora doser och behandling under längre tid har parestesier, ataxi, yrsel, förvirring, kramper och perifer neuropati rapporterats som tecken på neurotoxicitet. Om metronidazol av tvingande skäl måste användas längre än vad som anges i anvisningarna, rekommenderas regelbundna hematologiska undersökningar (särskilt bestämning av värdet för vita blodkroppar), eftersom utveckling reversibel neutropeni har rapporterats hos 2−4 % av de patienter som har fått metronidazol längre än en vecka.

Levertoxicitet hos patienter med Cockaynes syndrom
Med preparat som innehåller metronidazol avsedda för systemisk användning har fall av allvarlig levertoxicitet/akut leversvikt, även med dödlig utgång, rapporterats hos patienter med Cockaynes syndrom. Dessa effekter har inträtt mycket snabbt efter påbörjad behandling. Metronidazol ska inte användas till patienter med Cockaynes syndrom, såvida inte nyttan överväger riskerna och ifall det finns några andra behandlingsalternativ att tillgå. Leverfunktionen ska testas strax före behandlingsstarten och ska övervakas under hela behandlingen och efter behandlingen tills leverfunktionen ligger på normalnivå eller har återgått till utgångsnivån. Om levervärdena stiger tydligt under behandlingen, ska behandlingen avslutas (se avsnitt Biverkningar).

Patienter med Cockaynes syndrom ska uppmanas att omedelbart kontakta läkare vid symtom som tyder på eventuell leverskada och i så fall sluta använda metronidazol.

Försiktighet ska iakttas vid användning av metronidazol hos patienter med hepatisk encefalopati.

Fall av allvarliga bullösa hudreaktioner såsom Stevens–Johnsons syndrom (SJS), toxisk epidermal nekrolys (TEN) eller akut generaliserad exantematös pustulos (AGEP) har rapporterats vid användning av metronidazol (se avsnitt Biverkningar). Om symtom eller tecken på Stevens–Johnsons syndrom, toxisk epidermal nekrolys eller akut generaliserad exantematös pustulos uppträder, ska behandlingen med Trikozol omedelbart avbrytas.

Patienterna ska informeras om att metronidazol kan färga urinen mörk (en metabolit av metronidazol).

Metronidazol kan liksom andra antibiotika öka känsligheten för svampinfektioner. Paradoxalt har även utveckling av pseudomembranös kolit rapporterats under behandling med metronidazol.

Det finns anledning till total avhållsamhet från alkoholkonsumtion under behandling med metronidazol samt minst 2 dygn efter avslutad behandling på grund av risken för antabusreaktion.

Metronidazol ska användas med försiktighet hos patienter med aktiva eller kroniska svåra perifera eller centrala sjukdomar i nervsystemet på grund av risk för försämring av neurologiska symtom.

Förlängning av QT-intervallet har rapporterats vid användning av metronidazol. Försiktighet ska iakttas om patienten har riskfaktorer som predisponerar för QT-förlängning (se även avsnitt Interaktioner och Biverkningar).

Hjälpämnen
Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Additiv effekt av samtidigt administrerade läkemedel som innehåller sorbitol (eller fruktos) och födointag av sorbitol (eller fruktos) ska beaktas. Innehåll av sorbitol i läkemedel för oralt bruk kan påverka biotillgängligheten av andra läkemedel för oralt bruk som administreras samtidigt.

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dos, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.

Effekter av andra läkemedel på metronidazol

Fenytoin, fenobarbital, systemiskt prednisolon, fenazon och rifampicin har konstaterats påskynda metronidazols metabolism och försämra dess effekt.

Effekter av metronidazol på andra läkemedel

Metronidazol är en CYP2C9-hämmare. Metronidazol kan hämma metabolismen av sulfonylurea (glibenklamid, glimepirid och glipizid) och förstärka deras effekter med hypoglykemi som följd. Övervakning av glukoskoncentrationen i blod rekommenderas vid samtidig användning.

Metronidazol hämmar metabolismen av warfarin och effekten av warfarin kan förstärkas vid samtidig användning. Vid samtidig användning ska protrombintiden övervakas tätare och warfarindosen justeras.

Metronidazol hämmar levermetabolismen av fenytoin och vid samtidig användning ska fenytoinkoncentrationen i serum övervakas och dosen vid behov justeras.

Det finns även hänvisningar om metronidazols hämmande effekt på metabolismen eller elimineringen av karbamazepin, kinidin och ciklosporin. Övervakning av läkemedlens koncentrationer rekommenderas under behandling med metronidazol.

Metronidazol nedsätter njurclearance av litium och därför ska litiumkoncentrationen i serum, elektrolyter och patientens njurfunktion vid samtidig användning övervakas och dosen vid behov justeras.

Metronidazol kan öka koncentrationen av busulfan avsevärt, vilket kan leda till allvarlig toxicitet och dödsfall.

Koncentrationen av takrolimus kan stiga vid samtidig användning av metronidazol.

Övriga interaktioner

Metronidazol och disulfiram ska inte användas samtidigt, eftersom psykoser och förvirringstillstånd har rapporterats vid samtidig användning.

Vid samtidig användning av metronidazol och azatioprin eller fluorouracil kan risken för neutropeni öka. Samtidig användning av metronidazol ökar koncentrationen av fluorouracil, vilket ökar toxiciteten men inte effekten. Fluorouracil är en aktiv metabolit av kapecitabin.

QT-förlängning har rapporterats, särskilt vid administrering av metronidazol tillsammans med läkemedel som kan förlänga QT-intervallet.

Astemizol och terfenadin kan vid samtidig användning med metronidazol öka patientens benägenhet för arytmier.

Samtidig användning av metronidazol och amiodaron kan öka risken för kardiotoxicitet (förlängt QT-intervall, torsades de pointes, asystole).

Metronidazol kan tillsammans med etanol orsaka en antabusreaktion. Det finns anledning till total avhållsamhet från alkoholkonsumtion under behandling med metronidazol samt minst 2 dygn efter avslutad behandling.

Metronidazol kan störa av ASAT-, ALAT-, LDH-, triglycerid- och glukosbestämningar i serum baserade på förändringar i UV‑absorbans.

Graviditet
Metronidazol passerar placenta. Även om metronidazol inte har visat sig vara teratogent för människan, ska det inte användas under graviditetens första trimester. Under senare graviditetsstadier kan metronidazol användas.

Amning
Metronidazol utsöndras bra i bröstmjölk, och koncentrationen i bröstmjölk motsvarar koncentrationen i moderns plasma. Spädbarn har dock uppskattats få mindre än 1 % av moderns dagliga dos, om läkemedlet används under amning. Läkemedlets beska smak kan framträda i bröstmjölk. Vid behandling av ammande patienter rekommenderas behandling med engångsdos och ett 12−24 timmars uppehåll i amningen efter intag av läkemedlet. Om läkemedlet behöver användas som en veckas kur, bör amningen avbrytas i ca 10 dagar.

Patienterna ska varnas för eventuella tillstånd av förvirring, yrsel, hallucinationer, kramper och ögonsymtom (se avsnitt Biverkningar). Patienter som får dessa symtom ska undvika att köra bil och använda maskiner som kräver skärpt uppmärksamhet.

Vid dagliga doser under 2 g har metronidazol i allmänhet tolererats väl. Illamående, ibland kräkningar, obehaglig smak i munnen och kletig tunga kan förekomma. Perifer neuropati har rapporterats särskilt vid långvarig behandling med metronidazol. Nästan alltid försvinner neuropatisymtomen snabbt, när läkemedlet sätts ut eller dosen minskas.

Följande frekvenskategorier används:
Vanliga (≥ 1/100)
Mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100)
Sällsynta (< 1/1 000)
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)

^*) I mycket sällsynta fall har det rapporterats encefalopati (t.ex. förvirring) eller subakut cerebellärt syndrom (t.ex. ataxi, dysartri, försämrad gång, nystagmus och tremor) som kan försvinna, när läkemedlet sätts ut.
^**) Fall av leversvikt som har krävt levertransplantation har rapporterats hos patienter som behandlades samtidigt med metronidazol och andra antibiotika.

Hos patienter med Cockaynes syndrom har allvarlig irreversibel levertoxicitet/akut leversvikt rapporterats, inklusive fall med dödlig utgång som inträtt mycket snabbt efter påbörjad behandling med systemiskt metronidazol (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Pediatrisk population
Biverkningar, deras frekvens och svårighetsgrad hos barn är desamma som hos vuxna.

Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

webbplats: www.fimea.fi
Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea
Biverkningsregistret
PB 55
00034 FIMEA

Symtom
Metronidazols terapeutiska bredd är stor. I kemoterapi vid cancersjukdomar och som adjuvans vid strålbehandling används upp till 10‑faldiga doser jämfört med antimikroba doser. När metronidazol har administrerats i dosen 6−10 g dagligen varannan dag, har neurotoxiska effekter observerats hos patienterna (kramper och perifer neuropati) efter 5−7 dagar. Efter engångsdoser med 10−15 g har illamående, kräkningar och ataxi förekommit. Mindre överdoser medför närmast besvär i övre delen av buken.

Behandling
Patienterna ska ges medicinskt kol. I övrigt är behandlingen efter en överdosering symtomatisk. Med hemodialys kan elimineringen av metronidazol vid behov påskyndas.

Farmakoterapeutisk grupp: Medel mot protozoer, nitroimidazolderivat, ATC-kod: P01AB01.

Metronidazol är ett nitroimidazolderivat med baktericid verkan genom specifik hämning av DNA‑syntesen hos anaeroba bakterier. Metronidazol har påvisad effekt mot grampositiva och gramnegativa anaeroba bakterier. Dessutom har det påvisad effekt mot många protozoer. Metronidazols verkningsmekanism vid sjukdomar orsakade av protozoer är inte fullständigt känd. Enligt en hypotes syrsätts reducerade metaboliter av metronidazol i parasiter genom produktion av superoxidanjoner och hydroxylradikaler, vilket leder till död för protozoer möjligen via DNA‑skada.

Brytpunkter för resistensbestämning

Tolkningskriterierna för MIC (minsta hämmande koncentration) vid resistensbestämning har fastställts av European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing (EUCAST) för metronidazol och listas här:

https://www.ema.europa.eu/documents/other/minimum-inhibitory-concentration-mic-breakpoints_en.xlsx

Bakteriekänslighet

Resistens hos protozoer

Resistenssituationen för en del arter kan variera geografiskt och tidsmässigt och därför är information om lokal resistens önskvärd, särskilt vid behandling av svåra infektioner.

Det finns anledning att efter behov inhämta råd av experter, när den lokala resistensen är sådan att läkemedlets effekt åtminstone på vissa infektioner är osäker.

Det är sällsynt att anaeroba bakterier är resistenta mot metronidazol även om enstaka fall av t.ex. resistenta Bacteroides fragilis-stammar har beskrivits. Metronidazolresistenta Helicobacter pylori-stammar har förekommit avsevärt oftare än B. fragilis-resistens, särskilt mer hos kvinnor än hos män. Föreslagen resistensmekanism är de ovanstående stammarnas oförmåga att utveckla adekvat redox-potential för att reducera metronidazol. Den föreslagna resistensmekanismen stöds av observationer där resistenta stammar i in vitro-förhållanden har gjorts känsliga för metronidazol igen genom att hålla dem några timmar i anaeroba förhållanden.

Även metronidazolresistenta trikomonasstammar har beskrivits.

Oralt administrerat metronidazol absorberas snabbt och fullständigt. Biotillgängligheten är nästan 100 % och ingen betydande första passage-metabolism inträffar. Maximala plasmakoncentrationer är i genomsnitt 5−6 µg/ml efter en 200 mg engångsdos, 7−9 µg/ml efter en 400 mg engångsdos och 30−45 µg/ml efter en 2 g engångsdos och uppnås inom ½−2 timmar. I ett kinetiskt test vid jämviktskoncentration var den högsta koncentrationen vid dosering 400 mg 2 gånger dagligen i genomsnitt 17 µg/ml och den lägsta koncentrationen 5 µg/ml. Nivån 3−6 µg/ml anses vara terapeutisk plasmakoncentration.

Metronidazols bindningsgrad till serumproteiner är låg ca 11 % och distributionsvolymen är 0,6−1,1 l/kg. Metronidazol distribueras snabbt till de flesta vävnader, passerar placenta och utsöndras bl.a. i galla, bröstmjölk, saliv, vaginalt sekret samt sädesvätska. Koncentrationerna i hjärn-ryggmärgsvätska är 60−100 % av plasmakoncentrationerna. Metronidazol penetrerar abscesser bra.

Metronidazol nedbryts oxidativt i levern (hydroxi- och syrametaboliter) och genom glukuronidering. Hydroximetaboliten har antimikrob effekt och har en aning längre halveringstid för eliminering (t_½) 9−19 h än metronidazol (6−10 h).

10−20 % av metronidazol utsöndras oförändrat med urinen, 30−40 % som hydroximetabolit, 10−20 % som syrametabolit och glukuronidkonjugater. Spädbarn under 8 veckor har en anmärkningsvärt långsam eliminering av metronidazol på grund av outvecklade vägar för metabolism. Därefter observeras inga väsentliga skillnader i farmakokinetik jämfört med vuxna. Åldrande i sig påverkar inte metronidazols farmakokinetik. Vid leversvikt elimineras metronidazol långsammare (t_½ är ca 20 h). Njursvikt hämmar elimineringen av metronidazols metaboliter avsevärt. Metronidazol och dess metaboliter elimineras effektivt vid hemodialys. Hos peritonealdialyspatienter skiljer sig inte elimineringen av metronidazol i väsentlig grad från elimineringen hos patienter med svår njursvikt.

Akut toxicitet av metronidazol uppträder endast vid mycket höga doser. Hos råttor är LD₅₀ över 5 g/kg. Metronidazol och en del av dess metaboliter har visat sig vara mutagena i in vitro tester på bakterier. Studier på mammalieceller in vitro gav liksom för gnagare och människor in vivo inte tillräckliga bevis för metronidazols mutagena effekter. Endast en del av studierna gav hänvisningar om mutagena effekter. Långvarig användning av metronidazol bör dock övervägas noga (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Metronidazols karcinogenicitet har undersökts hos möss och råttor. Metronidazol ökade påtagligt cancer i lungorna hos möss och cancer i hjärnbihanget, testiklarna och juvren hos råttor. Höga doser orsakade mikroskopiska leverförändringar hos apor och biverkningar på centrala nervsystemet hos hundar. Emellertid har resultaten av motsvarande studier på hamstrar varit negativa och epidemiologiska studier på människor har inte heller visat någon ökad karcinogen risk.

Majsstärkelse
Laktosmonohydrat
Sorbitol
Gelatin
Natriumstärkelseglykolat
Cellulosa, mikrokristallin
Magnesiumstearat.

Ej relevant.

3 år.

Förvaras vid högst 25 °C. Förvaras i originalförpackningen. Ljuskänsligt.

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

TRIKOZOL tabletti
400 mg (J) (L:kyllä) 10 kpl (15,05 €), 14 kpl (22,65 €), 30 kpl (9,41 €), 100 kpl (28,47 €)

PF-selosteen tieto

10, 14, 30 och 100 tabletter i HDPE‑plastburk.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Läkemedlets utseende:

Vit, kapselformad tablett med brytskåra, längd 17 mm och bredd 8 mm. Tabletten kan delas i två lika stora doser.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

TRIKOZOL tabletti
400 mg 30 kpl, 100 kpl

• Alempi erityiskorvaus (65 %). Haavainen paksusuolitulehdus ja Crohnin tauti (208).
• Peruskorvaus (40 %).

TRIKOZOL tabletti
400 mg 10 kpl, 14 kpl

• Ei korvausta.

P01AB01

24.02.2025