FLIXOTIDE EVOHALER inhalationsspray, suspension 50 mikrog/dos, 125 mikrog/dos, 250 mikrog/dos

En dos innehåller 50, 125 eller 250 mikrogram flutikasonpropionat.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Inhalationsspray, suspension, vars funktion är baserad på CFC-fritt drivmedel.

Vuxna

Profylaktisk behandling av bronkialastma.

Barn

Bronkialastma hos barn som kräver profylaktisk medicinering, inklusive patienter vars astmasymtom inte fåtts under kontroll med nuvarande profylaktisk medicinering.

Patienterna ska göras medvetna om att behandlingen med inhalerbar flutikasonpropionat är förebyggande och för att uppnå optimal behandlingseffekt ska patienten instrueras att använda läkemedlet regelbundet, även vid symtomfrihet.

Den terapeutiska effekten uppträder inom 4–7 dagar efter påbörjad behandling.

Dosen av Flixotide Evohaler inhalationsspray ska anpassas enligt individuell respons.

Om patienten upplever att effekten av kortverkande bronkvidgande behandling blir mindre eller att det behövs fler inhalationer än vanligt måste läkare kontaktas.

Patienter som har svårt att koordinera frisättningen av spraydosen med det inledande skedet av inhalationen kan använda Babyhaler andningsbehållare tillsammans med Flixotide Evohaler inhalationsspray.

Dosering

Vuxna och barn över 16 år

100–1000 mikrogram 2 gånger dagligen.

Behandlingen ska inledas med en dos som motsvarar patientens svårighetsgrad av sjukdomen:

Mild astma 100–250 mikrogram 2 gånger dagligen

Måttlig astma 250–500 mikrogram 2 gånger dagligen

Svår astma 500–1000 mikrogram 2 gånger dagligen

Dosen kan titreras tills symtomkontroll uppnås eller reduceras till den lägsta effektiva dosen, beroende på individuell respons.

Om en patient tidigare har använt beklometasondipropionat eller budesonid, kan den initiala dosen av Flixotide vara halva den dagliga dosen av beklometasondipropionat eller budesonid, eftersom den ekvipotenta dosen av dessa steroider med avseende på flutikason är minst dubbel.

Pediatrisk population

Barn 4 år och äldre

50–200 mikrogram 2 gånger dagligen.

Flera barns astma fås under kontroll med dosen 50–100 mikrogram 2 gånger dagligen. För de patienter vars astmakontroll är otillräcklig med den dosen, kan det vara till hjälp att höja dosen till högst 200 mikrogram 2 gånger dagligen.

Behandlingen ska inledas med en dos som motsvarar svårighetsgraden av barnets astma.

Dosen kan sedan titreras tills symtomkontroll uppnås eller reduceras till den lägsta effektiva dosen, beroende på individuell respons.

Barn 1–4 år

Inhalationsbehandling med flutikasonpropionat har visat sig vara effektivt för att uppnå kontroll av frekventa och ihållande astmasymtom hos yngre barn.

Doserna för barn i åldrarna 1–4 är högre än för äldre barn på grund av bristande inhalationseffektivitet hos mindre barn på grund av ofullständig nasal andning, mindre luftvägar och användning av andningsbehållare.

Data från kliniska studier på barn 1–4 år har visat att en flutikasondos på 100 mikrogram 2 gånger dagligen administrerat med en Babyhaler andningsbehållare är lämpligast för att uppnå kontroll av astmasymtomen.

Speciella patientgrupper

Den ovannämnda dosen lämpar sig även för äldre eller till patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion.

Administreringssätt

Flutikasonpropionat är endast avsedd för oral inhalation.

Överkänslighet mot flutikasonpropionat eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Vid behandling av astma ska ett stegvis anpassat program följas. Dosen ska ordineras enligt sjukdomens svårighetsgrad och lägsta effektiva dos ska eftersträvas. Patientens respons ska övervakas kliniskt och genom experiment som mäter lungfunktionen.

Felaktig inhalationsteknik är rätt så vanligt. Därför är det värt att granska inhalationstekniken för att säkerställa att frisättningen av dosen är i korrekt tempo med inandning och läkemedlet erhålls optimalt i luftvägarna.

En ökning i användningen av kortverkande inhalerade beta₂-agonister som behövs för att kontrollera astmasymtom är ett tecken på att astman blir svårare med en försämrad kontroll. I dessa omständigheter ska patientens behandlingsplan omvärderas.

Plötslig och progressiv försämrad astmakontroll är potentiellt livshotande, därför ska behandling med kortikosteroider eller ökning av dosen övervägas. För riskpatienter kan en daglig övervakning av PEF‑värden ordnas.

Flixotide Evohaler är inte avsett för behandling av akuta astmasymtom, då en snabb och kortverkande bronkdilaterare ska användas, utan för rutinmässig långtidsbehandling.

I avsaknad av terapisvar eller vid svår astma ska dosen av inhalerat flutikasonpropionat ökas eller ges systemiskt administrerade steroider och/eller antibiotikabehandling till patienten vid infektion.

Systempåverkan kan förekomma vid inhalationsbehandling med kortikosteroider, särskilt vid höga doser under längre behandlingsperioder. Det är mindre troligt att denna påverkan uppträder vid inhalationsbehandling jämfört med när kortikosteroider ges peroralt (se avsnitt Överdosering). Eventuella systembiverkningar inkluderar Cushings syndrom, Cushingliknande symtombild, binjurbarkesuppression, hämmad längdtillväxt hos barn och ungdomar, minskad bentäthet, central serös korioretinopati och mer sällsynt en rad psykologiska störningar eller beteendestörningar innefattande psykomotorisk hyperaktivitet, sömnstörningar, oro, depression eller aggression (särskilt hos barn). Det är därför angeläget att dosen av kortikosteroid i inhalation titreras till den lägsta dos vid vilken effektiv symtomkontroll av astman uppnås (se avsnitt Biverkningar).

Regelbunden kontroll av längdtillväxt hos barn som står på långtidsbehandling med kortikosteroider i inhalationsform rekommenderas.

Vissa individer kan vara mer mottagliga för effekterna av inhalerade kortikosteroider än majoriteten av patienterna.

Binjurebarkfunktionen och hormonproduktionen ligger i allmänhet inom normala referensvärden under inhalationsbehandling med flutikasonpropionat. Inhalerat flutikasonpropionat minskar avsevärt behovet av orala steroider, men risken för biverkningar på grund av tidigare användning eller periodisk oral steroidanvändning kan finnas kvar under en längre tid.

Vid svår binjurebarkssvikt kan det vara nödvändigt att konsultera en specialläkare före elektiva ingrepp. Möjligheten av nedsatt binjuresvar ska alltid beaktas vid olika akuta och elektiva situationer (även vid operation), som troligen orsakar stress för patienten. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt patienter som använder höga doser under lång tid. I dessa fall ska lämplig tilläggsbehandling med kortikosteroid som lämpar sig för den kliniska situationen övervägas (se avsnitt Överdosering).

Med anledning av risken för nedsatt binjurebarksfunktion, ska patienter som överförs från orala steroider till inhalerat flutikasonpropionat behandlas med särskild försiktighet, och binjurebarksfunktionen monitoreras regelbundet. Efter påbörjad behandling med flutikasonpropionat, ska utsättande av systemisk terapi ske gradvis och patienter uppmuntras att bära ett kort med information om att tilläggsterapi kan krävas under stress.

Likaså kan utbyte av systemisk steroidbehandling mot inhalerad behandling avslöja allergier såsom allergisk rinit eller eksem som tidigare kontrollerats av det systemiska läkemedlet. Sådana fall ska behandlas med antihistaminer och/eller lokalt påverkade preparat.

Behandling med flutikasonpropionat ska inte avbrytas abrupt.

I mycket sällsynta fall har förhöjda blodglukosnivåer rapporterats (se avsnitt Biverkningar). Detta ska beaktas vid förskrivning till patienter med känd diabetes mellitus.

Liksom för andra inhalerade kortikosteroider är särskild försiktighet nödvändig hos patienter med aktiv lungtuberkulos eller med behandling lugnad lungtuberkulos.

Efter marknadsföring av flutikasonpropionat har det förekommit rapporter om kliniskt signifikanta interaktioner hos patienter som behandlas med flutikasonpropionat och ritonavir, vilket resulterat i systemiska, kortikosteroida effekter inklusive Cushings syndrom och binjurebarksuppression. Samtidig användning av flutikasonpropionat och ritonavir ska därför undvikas såvida inte nyttan för patienten överväger risken för systembiverkningar av kortikosteroiden (se avsnitt Interaktioner). Risken för biverkningar ökar också när flutikasonpropionat kombineras med andra potenta CYP3A‑hämmare (se avsnitt Interaktioner).

I likhet med annan inhalationsbehandling, inklusive flutikasonpropionat kan paradoxal bronkospasm inträffa med en ökad väsande andning omedelbart efter dosering. Detta ska behandlas omedelbart med en snabb och kortverkande inhalerad bronkdilaterare. Vid behov ska behandlingen med flutikasonpropionat avbrytas omedelbart och patienten utvärderas, vid behov ska alternativ behandling sättas in (se avsnitt Biverkningar).

Synrubbning

Synrubbningar kan förekomma vid systemisk och lokal användning av kortikosteroider. Om en patient inkommer med symtom såsom dimsyn eller andra synrubbningar ska man överväga att remittera patienten till en oftalmolog för utredning av möjliga orsaker. Dessa kan innefatta katarakt, glaukom eller sällsynta sjukdomar såsom central serös korioretinopati, som har rapporterats efter användning av systemiska och lokala kortikosteroider.

Under normala förhållanden uppnås endast låga plasmakoncentrationer av inhalerat flutikasonpropionat på grund av höggradig första passage metabolism och högt systemiskt clearance genom metabolism av cytokrom P450 3A4 i tarm och lever. Betydelsefulla kliniska interaktioner för flutikasonpropionat med andra läkemedel är därför osannolika.

En interaktionsstudie i friska individer visade att ritonavir (ett höggradigt potent cytokrom P450 3A4‑hämmande läkemedel) kraftigt kan öka plasmakoncentrationen av flutikasonpropionat, och som en följd av detta minskade serumkortisolkoncentrationen markant. Det har förekommit kliniskt signifikanta läkemedelsinteraktioner hos patienter som fått intranasalt eller inhalerat flutikasonpropionat tillsammans med ritonavir, med systemiska kortikosteroida effekter inklusive Cushings syndrom och binjurebarksuppression som följd. Samtidig användning av flutikasonpropionat och ritonavir ska därför undvikas såvida inte nyttan för patienten överväger risken för systembiverkningar av kortikosteroiden.

Samtidig behandling med andra potenta CYP3A‑hämmare, inkluderat preparat som innehåller kobicistat kan öka risken för systembiverkningar. Andra hämmare av cytokrom CYP3A ger obetydlig (erytromycin) och låg (ketokonazol) systemisk exponering för flutikasonpropionat utan signifikant minskning av serumkortisolnivåerna. Kombinationen ska undvikas såvida inte nyttan uppväger den ökade risken för systemiska biverkningar av kortikosteroider och om så är fallet ska patienter övervakas avseende systemiska biverkningar av kortikosteroider.

Graviditet

Det finns begränsade data för användning av flutikasonpropionat hos gravida kvinnor. Under graviditet ska flutikasonpropionat ges endast då den förväntade nyttan för mamman överväger de tänkbara riskerna för fostret.

Resultat från en retrospektiv epidemiologisk studie visade inte på en ökad risk för större medfödda missbildningar efter exponering av flutikasonpropionat jämfört med andra inhalerade kortikosteroider under graviditetens första trimester (se avsnitt Farmakodynamiska egenskaper).

I djurstudier har biverkningar som är typiska för kortikosteroider endast påträffats vid systemiska exponeringsnivåer som avsevärt överstiger den rekommenderade inhalerade terapeutiska dosen.

Amning

Utsöndring av flutikasonpropionat i bröstmjölk hos människa har inte studerats. Vid mätbara plasmanivåer hos digivande råttor efter subkutan administrering, fanns även indikationer på flutikasonpropionat i mjölken. Efter inhalation av flutikasonpropionat i rekommenderade doser förväntas dock plasmanivåerna hos patienter vara låga.

Administrering av flutikasonpropionat under amning ska övervägas endast då den förväntade nyttan för mamman överväger de tänkbara riskerna för barnet.

Fertilitet

Det finns inga data på humanfertilitet. Djurstudier på gnagare indikerar ingen effekt av flutikasonpropionat på manlig eller kvinnlig fertilitet.

Flutikasonpropionat förväntas inte påverka prestationsförmågan.

Biverkningarna är klassificerade efter organsystem och frekvens.

Frekvensintervallen är klassificerade som:

mycket vanliga ≥ 1/10

vanliga ≥ 1/100, < 1/10

mindre vanliga ≥ 1/1 000, < 1/100

sällsynta ≥ 1/10 000, < 1/1 000

mycket sällsynta < 1/10 000 inklusive separata rapporter.

ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Mycket vanliga, vanliga och mindre vanliga biverkningar har hämtats från kliniska prövningar. Sällsynta och mycket sällsynta biverkningar har hämtats från spontant rapporterade fall.

Infektioner och infestationer

Mycket vanliga: candidainfektion i munhåla och svalg

Candidainfektion i munhåla och svalg (torsk) förekommer hos vissa patienter. Uppkomst av torsk kan förhindras genom att skölja munnen med vatten efter att läkemedelspreparatet har använts. Symtomgivande candidainfektion kan behandlas med lokalt verkande fungicida läkemedel under fortsatt behandling med flutikasonpropionat.

Sällsynta: candidainfektion i esofagus

Immunsystemet

Följande överkänslighetsreaktioner har rapporterats:

Mindre vanliga: kutana överkänslighetsreaktioner

Mycket sällsynta: angioödem (huvudsakligen i ansikte, munhåla och svalg), andningssymtom (dyspné och/eller bronkospasm) och anafylaktiska reaktioner

Endokrina systemet

Möjliga systemiska effekter är (se avsnitt Varningar och försiktighet):

Mycket sällsynta: Cushings syndrom, Cushingliknande symtombild binjurebarksuppression, hämmad längdtillväxt hos barn och ungdomar, minskad bentäthet, katarakt och glaukom

Metabolism och nutrition

Mycket sällsynta: förhöjda blodglukosnivåer

Psykiska störningar

Mycket sällsynta: oro, sömnstörningar och beteendestörningar inklusive hyperaktivitet och irritabilitet (främst hos barn)

Ingen känd frekvens: depression, aggression (främst hos barn)

Ögon

Ingen känd frekvens: dimsyn

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanliga: heshet

Hos vissa patienter kan inhalerat flutikasonpropionat orsaka heshet av rösten. I detta fall kan sköljning av munnen med vatten omedelbart efter inandning vara till nytta.

Mycket sällsynta: paradoxal bronkospasm (se avsnitt Varningar och försiktighet)

Ingen känd frekvens: epistaxis

Hud och subkutan vävnad

Vanliga: känslighet för blåmärken

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

webbplats: www.fimea.fi

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea

Biverkningsregistret

PB 55

00034 FIMEA

Akut överdosering: doser som vida överstiger rekommenderade inhalerade doser av flutikasonpropionat kan leda till tillfällig suppression av hypotalamus-hypofys-binjure (HPA)-axeln. Detta fordrar normalt inte några akuta åtgärder, eftersom binjurefunktionen återhämtar sig inom några dagar.

Vid kronisk överdosering med flutikasonpropionat i inhalation finns risk för kliniskt betydande binjurebarksuppression. Mycket sällsynta rapporter har förekommit gällande akut binjurebarkskris hos barn som exponerats för högre doser än vad som är godkänt (vanligtvis 1 000 mikrogram dagligen och mer), över längre perioder (flera månader eller år). Bland de reaktioner som observerats hos barnen ingår hypoglykemi och följdtillstånd av minskad medvetenhet och/eller kramper. Situationer som skulle kunna utlösa en akut binjurebarkskris omfattar trauma, kirurgi, infektion eller snabb minskning av flutikasondosen.

Patienter som fått överdosering ska behandlas noggrant och dosen ska minskas gradvis.

Farmakoterapeutisk grupp: glukokortikoider

ATC-kod: R03BA05

Flixotide Evohaler är en inhalationsspray som innehåller flutikasonpropionat som verksamt ämne, en effektiv glukokortikoid med antiinflammatorisk effekt som verkar lokalt i lungorna. Vid rekommenderade doser minskar flutikasonpropionat symtom och förvärringar av astma.

I en retrospektiv epidemiologisk kohortstudie användes elektroniska journaler från Storbritannien för att bedöma risken för betydande fosterskador i en grupp som under graviditetens första trimester hade utsatts för endast inhalerat flutikasonpropionat och/eller kombinationen av inhalerat salmeterol och flutikasonpropionat jämfört med andra inhalerade kortikosteroider.

Ingen skillnad sågs i risken för signifikanta fosterskador mellan dem som exponerats för inhalerat flutikasonpropionat ensamt under första trimestern och de som exponerades för kombinationen av inhalerat salmeterol och flutikasonpropionat. Den absoluta risken för allvarliga fosterskador i alla grader av astmasvårighetsgrad varierade från 2,0 till 2,9 per 100 graviditeter som exponerats för flutikasonpropionat, vilket är jämförbart med resultaten från forskningsdatabasen för allmänmedicin (General Practice Research Database), härledd från 15 840 graviditeter utan astmabehandlingar (2,8 signifikanta medfödda missbildningar per 100 graviditeter).

Absorption

Den absoluta biotillgängligheten efter inhalation av flutikasonpropionatdosen är ungefär 10–30 % beroende på vilken inhalator som används. Den systemiska absorptionen sker huvudsakligen via lungorna, och är initialt snabb men sedan utdragen. Det kan hända att slutdelen av den inhalerade dosen blir svald, men det har knappast någon effekt på systemisk exponering på grund av läkemedlets låga vattenlöslighet och presystemisk metabolism. På grund av detta är den orala biotillgängligheten mindre 1 %. Systemexpositionen ökar linjärt med ökad inhalerad dos.

Distribution

Flutikasonpropionat har en stor distributionsvolym vid steady state (cirka 300 l). Plasmaproteinbindningen är relativt hög (91 %).

Metabolism

Flutikasonpropionat elimineras snabbt ur systemkretsloppet. Detta sker främst genom metabolism av CYP3A4‑enzymer till en inaktiv karboxylsyremetabolit. Plasmakoncentrationen av flutikasonpropionat är normalt mycket låg efter inhalerad dos på grund av omfattande första passage metabolism och riklig systemisk clearance av cytokrom P450 3A4 i lever och tarmar. Vid samtidig administrering av flutikasonpropionat och kända hämmare av CYP3A4 ska försiktighet iakttas eftersom det finns risk för suppression av binjurebarken på grund av större systemisk exponering för flutikasonpropionat.

Eliminering

Fördelningen av flutikasonpropionat karaktäriseras av högt plasma clearance (cirka 1 150 ml/min), och en terminal halveringstid på ungefär 8 timmar. Flutikasonpropionat har låg renal clearance (< 0,2 %) och mindre än 5 % som metabolit.

Toxicitetsstudier har endast identifierat klasseffekter som är typiska för potenta kortikosteroider och endast vid doser som väsentligt överstiger den terapeutiska dosrekommendationen. Inga nya effekter påträffades i toxicitetsstudier med upprepad dosering, reproduktionsstudier eller teratologiska studier. Flutikasonpropionat har ingen mutagen effekt in vitro eller in vivo och det konstaterades ingen tumorigen potential hos gnagare. I djurmodeller har det inte visats tendens för irritation eller ökad känslighet.

Flera djurarter exponerades dagligen i två år för sprayhalter som vida överskred de spraydoser som patienterna sannolikt skulle få. I dessa studier visade sig det CFC-fria drivmedlet norfluran inte ha några toxiska effekter.

Drivmedel: Norfluran (HFA134a)

Ej relevant.

2 år

Förvara vid högst 30 ^°C. Får ej frysas. Skydd mot direkt solljus.

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

FLIXOTIDE EVOHALER inhalaatiosumute, suspensio
50 mikrog/annos (L:ei) 120 annosta (11,46 €)
125 mikrog/annos (L:ei) 120 annosta (16,80 €)
250 mikrog/annos (L:ei) 120 annosta (28,85 €)

PF-selosteen tieto

Suspensionen förvaras under tryck i en 8 ml stor metallbehållare, som är försluten med en doseringsventil. Metallbehållaren är placerad i en plastinhalator med spraymunstycke försett med en skyddshuva. Metallbehållaren innehåller 120 doser.

Läs bipacksedeln före användning.

Liksom med alla läkemedel i form av inhalationsspray, kan även effekten av Flixotide Evohaler inhalationsspray försämras när behållaren är kall.

Sätt tillbaka munstyckets skyddshuv efter användning så att det knäpper på plats.

Tryckbehållaren. Utsätt inte för temperaturer över 50 ^°C. Behållaren får inte punkteras, brytas eller brännas, även om den uppenbarligen är tom.

FLIXOTIDE EVOHALER inhalaatiosumute, suspensio
50 mikrog/annos 120 annosta
125 mikrog/annos 120 annosta
250 mikrog/annos 120 annosta

• Alempi erityiskorvaus (65 %). Krooninen keuhkoastma ja sitä läheisesti muistuttavat krooniset obstruktiiviset keuhkosairaudet (203).
• Peruskorvaus (40 %).

R03BA05

01.05.2023