PENTASA rektalsuspension 1 g/100 ml

En rektalsuspension innehåller 1 g mesalazin.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Rektalsuspension.

Ulcerös kolit. Proktosigmoidit som är begränsad till rektum och colon sigmoideum.

En rektalsuspension på kvällen före sänggåendet under 2–3 veckor.

Det finns lite erfarenhet av användning av preparatet till barn, samt begränsad mängd data om dess effekt på barn är tillgängliga.

Ett besök på toaletten rekommenderas innan rektalsuspensionen ska administreras.

Bruksanvisning medföljer förpackningen.

Rektalsuspensionen i flaskan bör skakas väl före användning.

Rektalsuspensionen är skyddad av aluminiumfolien och bör användas genast efter öppnandet.

Överkänslighet mot mesalazin, mot något hjälpämne eller mot salicylater. Gravt nedsatt lever- eller njurfunktion.

Försiktighet bör iakttas vid behandling av patienter som är överkänsliga mot sulfasalazin (salicylatöverkänslighet). Vid akuta symtom på överkänslighet dvs kramper i buk, akut buksmärta, feber, svår huvudvärk och hudutslag, ska behandlingen omedelbart avslutas.

Allvarliga hudbiverkningar

Allvarliga hudbiverkningar, som läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), Stevens-Johnsons syndrom (SJS) och toxisk epidermal nekrolys (TEN), har rapporterats i samband med mesalazinbehandling.

Mesalazin ska sättas ut vid första tecken och symtom på allvarliga hudreaktioner, såsom hudutslag, slemhinnelesioner eller något annat tecken på överkänslighet.

Försiktighet rekommenderas också hos patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion. Leverfunktionsparametrar som ALAT eller ASAT bör tas före och under behandlingen enligt behandlande läkares bedömning.

Pentasa rekommenderas inte till patienter med nedsatt njurfunktion. Njurfunktion bör monitoreras regelbundet (t ex serumkreatinin) särskilt i början av behandlingen. Urintest (teststicka) bör tas före och under behandlingen enligt behandlande läkares bedömning. Misstanke om mesalazininducerad nefrotoxicitet ska tas i beaktande hos patienten som drabbas av nedsatt njurfunktion under behandlingen. Om andra kända nefrotoxiska läkemedel används samtidigt som Pentasa, bör njurfunktionen monitoreras tätt. Patienter med lungsjukdom, i synnerhet astma, bör övervakas mycket noga under behandling.

Mesalazininducerade överkänslighetsreaktioner i hjärtat (myo- och perikardit) och allvarlig bloddyskrasi har rapporterats i sällsynta fall vid behandling med mesalazin. Blodprov till differentialräkning av blodkroppar rekommenderas att tas enligt behandlande läkares bedömning. Såsom det står i avsnitt ”Interaktioner”, kan samtidig behandling med mesalazin öka risken för bloddyskrasi hos patienter som får azatioprin, 6-merkaptopurin eller tioguanin (se avsnitt Interaktioner). Behandlingen ska avbrytas vid misstanke om, eller tecken på, dessa reaktioner.

Idiopatisk intrakraniell hypertoni

Idiopatisk intrakraniell hypertoni (pseudotumor cerebri) har rapporterats hos patienter som får mesalazin. Patienter bör varnas för tecken och symtom på idiopatisk intrakraniell hypertoni, inklusive svår eller återkommande huvudvärk, synstörningar eller tinnitus. Om idiopatisk intrakraniell hypertoni uppstår, bör utsättning av mesalazin övervägas.

Fall av nefrolitiasis har rapporterats vid användning av mesalazin, inklusive stenar med ett mesalazininnehåll på 100 %. Det rekommenderas att se till att tillräcklig mängd vätska intas under behandlingen.

Som riktlinje rekommenderas uppföljning 14 dagar efter initiering av behandling, därefter ytterligare två eller tre gånger med 4-veckors intervaller. Om provsvaren är normala bör uppföljning ske var tredje månad. Om nya symtom uppkommer bör provtagning ske omgående.

Mesalazin kan orsaka rödbrun missfärgning av urinen efter kontakt med natriumhypoklorit-blekmedel (t ex i toaletter rengjorda med natriumhypoklorit som finns i vissa blekmedel).

Flera studier har visat att myelosuppressiva effekter blir starkare när Pentasa används samtidigt som azatioprin, 6-merkaptopurin eller tioguanin. En interaktion mellan dessa substanser kan inte uteslutas, dock mekanismen bakom denna interaktion är inte fastställd. Regelbunden kontroll av vita blodkroppar rekommenderas och doseringen av tiopurin ska justeras vid behov.

Det finns något tecken på att mesalazin kan minska den antikoagulerande effekten av warfarin.

Pentasa ska endast användas under graviditet och amning då läkaren ansett att den potentiella nyttan överstiger de möjliga riskerna. Den underliggande sjukdomen i sig (den inflammatoriska tarmsjukdomen/IBD) kan öka risker under graviditet.

Graviditet

Mesalazin passerar placentabarriären och dess koncentration i navelsträngsplasma är lägre än koncentrationen i moderns plasma. Metaboliten acetylmesalazin återfinns i samma koncentrationer i moderns plasma och i navelsträngsplasma.

Djurstudier med peroralt givet mesalazin tyder inte på direkta eller indirekta skadliga effekter med avseende på graviditet, embryonal/fosterutveckling, förlossning eller postnatal utveckling. Det finns inga adekvata välkontrollerade studier beträffande användning av Pentasa hos gravida kvinnor. Begränsad mängd publicerade kliniska data visar ingen ökad risk för medfödda missbildningar. Vissa studier visar en ökad frekvens av tidig födsel, fosterdöd och låg födelsevikt. Emellertid kan dessa graviditetsutfall även förknippas med aktiv inflammatorisk tarmsjukdom. Rubbningar i blodbilden (pancytopeni, leukopeni, trombocytopeni, anemi) har rapporterats hos nyfödda vars mödrar behandlats med Pentasa.

Ett enstaka fall av njursvikt hos det nyfödda barnet har rapporterats efter hög, långvarig dos mesalazin (2–4 g peroralt) under graviditet.

Amning

Mesalazin passerar över i modersmjölk. Mesalazinkoncentrationen är lägre i modersmjölken än i moderns plasma, medan däremot metaboliten acetylmesalazin förekommer i samma eller högre koncentrationer.

Erfarenheten efter peroral administrering av mesalazin hos ammande kvinnor är hittills endast begränsad. Inga kontrollerade studier med Pentasa vid amning har utförts. Överkänslighetsreaktioner såsom diarré hos spädbarnet kan inte uteslutas. Om det ammade barnet utvecklar diarré ska amningen avslutas.

Fertilitet

Djurdata på mesalazin visar inga effekter på fertiliteten hos män eller kvinnor.

Pentasa har ingen signifikant effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Nedanstående biverkningar förknippas med oral behandling och förekommer betydligt sällsyntare vid lokal behandling:

De vanligaste biverkningarna observerade i kliniska prövningar med mesalazin var diarré, illamående, buksmärta, huvudvärk, kräkningar och hudutslag.

Överkänslighetsreaktioner och läkemedelsinducerad feber kan uppträda. Allvarliga hudbiverkningar, som läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), Stevens-Johnsons syndrom (SJS) och toxisk epidermal nekrolys (TEN), har rapporterats i samband med mesalazinbehandling (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Lokala reaktioner såsom klåda, obehagskänsla i ändtarmen och irritation kan uppträda efter rektal administrering.

Biverkningsfrekvens baserad på kliniska prövningar och spontanrapportering presenteras i tabellen nedan:

(*) Mekanismen vid mesalazininducerad myo- och perikardit, pankreatit, nefrit och hepatit är inte känd, men kan ha allergiskt ursprung.

(**) Fotosensitivitet: mer allvarliga reaktioner rapporteras hos patienter med befintliga hudsjukdomar såsom atopisk dermatit och atopiskt eksem.

(***) Se avsnitt Varningar och försiktighet för ytterligare information.

Det är viktigt att observera att flera av dessa biverkningar ovan kan bero på den inflammatoriska tarmsjukdomen i sig.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande.

Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

webbplats: www.fimea.fi
Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea
Biverkningsregistret
PB 55
00034 FIMEA

På grund av beredningsformen är överdosering mycket osannolik.

Erfarenhet hos djur

En oral engångsdos av mesalazin upp till 5 g/kg till gris eller en intravenös engångsdos av mesalazin på 920 mg/kg till råtta var inte letal.

Erfarenhet hos människa

Det finns begränsad klinisk erfarenhet av överdosering med Pentasa, som inte visar renal eller hepatisk toxicitet. Eftersom Pentasa är ett aminosalicylat kan symtom på salicylat-toxicitet förekomma. Symtom på överdosering av salicylater är väl beskrivet i litteraturen. Det finns rapporter om patienter som tagit orala doser om 8 g dagligen under en månad utan biverkningar.

Det finns ingen specifik antidot och behandlingen av överdosering är symtomatisk och stödjande. Behandling på sjukhus omfattar noggrann övervakning av njurfunktionen.

Farmakoterapeutisk grupp: Medel vid intestinala inflammationer, aminosalicylsyra och liknande medel, ATC-kod: A07EC02

Verkningsmekanism och farmakodynamisk effekt

Det har fastställts att mesalazin utgör den aktiva komponenten av sulfasalazin, som har använts för behandling av ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Baserat på kliniska studier har det upptäckts att den terapeutiska effekten av mesalazin (när använts både oralt och rektalt) beror på dess lokala effekt på den inflammerade tarmvävnaden snarare än på dess systemeffekt. Det finns uppgifter som tyder på att svårighetsgraden av tarminflammationen hos patienter med ulcerös kolit som behandlas med mesalazin är omvänt korrelerad mot koncentrationen av mesalazin i tarmslemhinnan.

Hos alla patienter med inflammatorisk tarmsjukdom förekommer ökad leukocytmigration, abnorm cytokinproduktion, ökad produktion av arakidonsyrametaboliter, särskilt leukotrien B4, och ökad bildning av fria radikaler i den inflammerade tarmvävnaden. Mesalazins verkningsmekanism är fortfarande oklar men omfattar mekanismer såsom aktivering av γ-formen av peroxisomproliferator-aktiverade receptorer (PPAR-y) och hämning av nukleär faktor-kappa B (NF-κB) i tarmslemhinnan. Mesalazin har farmakologiska effekter in vitro och in vivo som hämmar leukocytkemotaxi, minskar cytokin‑ och leukotrienproduktionen och eliminerar fria radikaler. Det är ännu okänt vilken, om någon, av dessa mekanismer som spelar en framträdande roll för den kliniska effekten av mesalazin.

Allmänna egenskaper hos substansen

Lokal tillgänglighet

Den terapeutiska aktiviteten hos mesalazin beror sannolikt på dess lokala kontakt med det inflammerade området av tarmslemhinnan.

Pentasa suppositorier och rektalsuspension åstadkommer höga koncentrationer av mesalazin i den distala delen av tarmen samt en låg systemisk absorption. Suppositorierna täcker ytan av rektum, medan däremot rektalsuspensionen har fastställts att nå och täcka colon descendes.

Absorption

Absorptionen efter rektal administrering är låg, men beror på dosen, sammansättningen och omfånget av spridningen. Baserat på urinutsöndringsdata från friska försökspersoner under steady state -förhållanden och efter en daglig dos på 2 g (1 g x 2), ungefär 10 % av dosen absorberas efter administrering av Pentasa suppositorier. Motsvarande mängd som absorberas efter administrering av Pentasa rektalsuspension är 15–20 %.

Distribution

Proteinbindningen är cirka 50 % för mesalazin och cirka 80 % för acetylmesalazin.

Metabolism

Mesalazin metaboliseras både lokalt i tarmslemhinnan och systemiskt i levern till N-acetylmesalazin (acetylmesalazin) huvudsakligen via NAT-1.

En viss acetylering sker också via kolonbakterier. Acetyleringen tycks vara oberoende av patientens acetylerings-fenotyp.

Eliminering

På grund av den successiva frisättningen av mesalazin från Pentasa depottabletter och depotgranulat i hela magtarmkanalen kan elimineringshalveringstiden inte mätas efter oralt intag. När preparatet lämnat magtarmkanalen är dock halveringstiden i plasma densamma som efter intravenös administrering eller administrering med odragerat mesalazin, vilket är cirka 40 minuter för mesalazin och cirka 70 minuter för acetylmesalazin.

Patientfaktorer

Man har visat att den systemiska exponeringen efter administrering av Pentasa rektalsuspension är avsevärt lägre hos patienter med aktiv ulcerös kolit jämfört med patienter i remission.

Nefrotoxicitet har visats i alla undersökta species. De doser och de plasmakoncentrationer som testats på råtta och apa och som visat inga biverkningar hos dessa försöksdjur (NOAELs) överskred 2–7,2-faldigt de doser som används till människa.

Ingen betydlig toxicitet i mag-tarmkanalen, i levern eller i det hematopoetiska systemet har observerats på djur.

Testsystem in vitro och studier in vivo har inte visat tecken på mutagena eller klastogena effekter. Tumörframkallande studier på råtta och mus visade inga karcinogena effekter.

Mesalazin tycks inte medföra någon risk för miljön vid doser som ges till patienter.

Dinatriumedetat, natriummetabisulfit, natriumacetattrihydrat, saltsyra och renat vatten.

Ej relevant.

3 år.

Förvaras vid 15 °C - 25 °C. Förvaras i originalförpackningen. Ljuskänsligt.

Markkinoilla olevat pakkaukset

Resepti

PENTASA peräruiskesuspensio
1 g/100 ml (L:ei) 7 x 100 ml (34,53 €)

PF-selosteen tieto

7 x 100 ml (individuellt förpackade plastflaskor i aluminiumfolien och i kartongen).

Läkemedlets utseende:

Vätskelager är klart, färglöst och fällning är vit eller lätt gråaktig.

Inga särskilda anvisnigar för destruktion.

Preparatet kan missfärga tyg och toalettstol.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

PENTASA peräruiskesuspensio
1 g/100 ml 7 x 100 ml

• Alempi erityiskorvaus (65 %). Haavainen paksusuolitulehdus ja Crohnin tauti (208).
• Peruskorvaus (40 %).

A07EC02

20.02.2025